Hoppa till innehållet

Gais

Lägg till länkar
Från Plutten
För andra sektioner i Gais, se Gais (idrottsförening). För fakta om innevarande säsong, se Gais 2026. För andra betydelser, se Gais (olika betydelser).

Mall:Svensk herrfotbollsklubb Gais (Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap, av klubben själv stavat versalt, GAIS) är en fotbollsklubb från Göteborg. Klubben bildades 11 mars 1894[1] och startade sin fotbollsverksamhet 1897. Gais har blivit svenska mästare i fotboll fyra gånger (1919, 1922, 1931 och 1954). Vid två tillfällen (1925 och 1927) har man vunnit allsvenskan utan att tilldelas SM-tecknet, och en gång (1942) har man vunnit svenska cupen. Sedan 1950-talet har Gais rört sig fram och tillbaka mellan allsvenskan och lägre serier. Framgångar som en allsvensk fjärdeplats 1974 och tredjeplatser 1989 och 2025 samt ett cupsilver 1987 har varvats med ekonomiska problem och spel i andra- och tredjedivisionen. Säsongen 2026 spelar Gais i allsvenskan.

Föreningen har även ett damlag i fotboll, samt herr- och damlag i futsal. Tidigare har man även haft sektioner för ishockey, bandy och handboll.

Klubben går under smeknamnet "Makrillarna" på grund av att deras grönsvartrandiga tröjor samt vita byxor och strumpor påminner om makrillens randiga rygg och vita buk. Under 1950-talet spelade laget dock i grönvitt, gröna tröjor med vita ärmar och vita byxor; på grund av mönstret kallades tröjan för Arsenal-tröjan.

Historik

[redigera | redigera wikitext]
Fil:GAIS, Göteborgs Aftonblad 1897-03-27.jpg
Annons i Göteborgs Aftonblad 27 mars 1897 för ett Gais-evenemang med Carl Gustafsson. Vid detta evenemang invigdes Gais än i dag existerande fana.

1894–1909: Grundande och tidiga år

[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs Atlet- och Idrotts-sällskap grundades den 11 mars 1894 på Edlunds konditori och café på Storgatan 7 i Vasastaden i Göteborg och var Göteborgs första klubb för unga män från arbetarklassen.[2][3] Enligt historikern Torbjörn Andersson utgjorde kaféet en viktig mötesplats i arbetarungdomars vardagsliv, vilket kan förklara varför Gais uppstod på just Edlunds.[4] Bland grundarna fanns styrkelyftaren Carl "Våran" Gustafsson, en av stadens största idrottsstjärnor på 1890-talet. Till att börja med anordnade klubben tävlingar och övningar i allmän idrott, brottning och tyngdlyftning. Gustafsson tog över ordförandeskapet 1895, och han var en synnerligen aktiv ordförande, som även instruerade ungdomarna och deltog i träningarna.[5]

Trots att många inom klubben såg ner på fotbollen fanns det ett växande antal medlemmar som ägnade sig åt sporten. Man anmälde sig 1897 till en turnering dit även Örgryte IS, Chalmers och Idrottens Vänner var anmälda. Chalmers och Idrottens Vänner dök emellertid aldrig upp, och därför spelades final direkt mellan Öis och Gais den 7 juni 1897; Örgryte vann med 2–0. Följande år möttes båda lagen i sex entimmesmatcher som Gais förlorade med den sammanlagda målskillnaden 0–26. Intressant nog upptogs dessa resultat inte i föreningens krönika, antagligen eftersom det fanns inre stridigheter mellan två falanger, där den ena under Charles Johansson tyckte att fotboll inte kunde räknas som idrott, medan den andra under Anders Nilsson inte höll med om det.[6] Vissa av medlemmarna uppskattade inte att ”det brutala spelet” togs upp i klubben, och det blev inre slitningar mellan fotbollsentusiaster och utövare av allmän idrott och kraftsport.[7] År 1900 övervägdes en nedläggning av klubben, men i stället uppgick man åren 1901–1903 successivt i Gårda SK, som övertog namnet Gais.[5] Med flytten till Gårda fick klubben en mycket tydligare arbetarklassprägel.[8]

De följande åren var resultaten bleka för klubben. Örgryte IS var helt dominerande i Göteborgsfotbollen, och Gais största framgång var en oavgjord match, 2–2, mot ÖIS I 1904.[7] 1904 startades Göteborgsserien, där Gais hamnade sist. Följande år hamnade laget näst sist, bland annat efter 1–10 mot IFK Göteborg. 1906 deltog Gais varken i SM-slutspel eller Göteborgsserien, men nådde semifinalen i distriktsmästerskapen (DM) där man dock förlorade mot Göteborgs IF. Åren 1907 och 1908 fanns det varken en dokumenterad verksamhet eller någon fungerande styrelse.[9]

1909–1918: En storklubb byggs upp

[redigera | redigera wikitext]
Fil:GAIS 1919, Göteborgs-Posten.jpg
Truppen som tog SM-guld 1919. Stående från vänster: John Johansson, Gustaf Johansson, Albert Olsson, Rune Wenzel, Nils Karlsson, Fridolf Jonsson, Arvid Bergman, Joel Björkman. Knästående: Victor Björkman, Ivan Holmdahl, Fritjof Hillén.

Mellan 1909 och 1923 utvecklades Gais från en liten kvartersklubb till en storklubb med nationella framgångar. Ordförandeskapet i klubben togs 1909 över av Axel Svensson, som tog kommandot och sakta men målmedvetet byggde upp fotbollssektionen.[7] Svensson satt kvar som ordförande ända till 1923.[10] Samma år som Svensson blev ordförande fick fotbollssektionen en skjuts framåt när Friggas fotbollslag (inklusive bröderna Victor och Joel Björkman) anslöt sig till Gais.[11] 1909 var även året då den ännu aktuella loggan bestämdes, där kulstängerna symboliserade tyngdlyftningen och spjuten friidrotten. Likaså stod den röda färgen för kraftsporten medan den gröna färgen stod för den allmänna idrotten. 1911 bestämdes att laget skulle spela i grönsvartrandiga tröjor, vita byxor och svarta strumpor.[12]

Gais fotbollslag anfördes av Joel Björkman, som var en verklig strateg på planen och utsågs till både lagkapten och styrelseledamot.[5] Och sakteligen gick det uppåt för klubben, när man 1911 vann DM för första gången efter seger mot Vega i finalen. 1912 organiserades den Västsvenska serien, där Gais slutade på andra plats. 1913 lyckades laget vinna serien, och man upprepade denna framgång även i serien 1914/15. I de officiella svenska mästerskapen 1912, 1913 och 1914 åkte Gais ut i andra omgången.[13]

Säsongen 1915/1916 blev ett genombrott för klubben. Representationslaget blev inbjudet att möta Djurgården i Stockholm den 16 augusti 1915, och trots att stockholmarna vann med 4–2 ledde matchen till att Gais bjöds in till att spela i svenska serien. I detta Gais spelade utöver bröderna Björkman profiler som Fridolf Jonsson och Fritjof Hillén, som 1917 blev lagets förste landslagsman. 1915 debuterade också Albert "Abben" Olsson i Gais, och året därpå Nils Karlsson.[14] Trots att Gais slutade på en fjärde plats (av totalt sex lag) i svenska serien 1915/1916 fick klubben inte fortsätta i serien eftersom man ville ha högst två lag från samma stad i ligan. Eftersom IFK Göteborg och Örgryte redan var med fick Gais inte plats.[11] Under det hårda krigsåret 1918 låg all serieverksamhet nere.[14] I SM-slutspelet fortsatte laget 1915–1918 på den tidigare vägen och åkte regelmässigt ut tidigt.[15]

1919–1935: Storhetstiden

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Björkman, Gelbord, Wihlborg (1922).jpg
Joel Björkman, domare Ruben Gelbord och Hammarbys Gösta Wihlborg vid slantsinglingen inför mästerskapsfinalen mellan Hammarby och Gais på Stockholms stadion 8 oktober 1922.

Tiden runt slutet av första världskriget blev samtidigt början på Gais storhetstid, där klubben fram till mitten av 1930-talet hade 27 spelare i landslaget.[11] Efter kriget kunde klubben åter mönstra ordinarie lag, och man fick dessutom tillgång till Ullevi.[14] Tillgången till fotbollsarenan hade bl a sin orsak i att stadens tre stora klubbar, dvs. Gais, Örgryte och IFK, samarbetade i viss utsträckning. Göteborgs-Alliansen, en organisation som syftade till att hjälpa varandra och att inte värva spelare från varandra, fanns på plats sedan 1919 och 1921 anslöt Gais till alliansen.[16]

1919 blev Gais för första gången svenska mästare i fotboll genom att vinna svenska mästerskapet. Efter seger mot IFK Göteborg i åttondelen, mot IFK Norrköping i kvarten och en seger med 7–1 i semifinalen mot Helsingborg väntade Djurgården i finalen.[17] I finalen besegrades favoriten Djurgården med 4–1 på Stockholms stadion. Vänsterbacken Hillén, den 18-årige högeryttern Rune Wenzel och speluppläggaren "Abben" Olsson bildade stommen i laget. 1922 vann Gais sitt andra SM-guld, även denna gång på Stockholms stadion. Nu hade laget fått förstärkning i form av backen Douglas Krook (från Jonsered) och centerhalven Gunnar Holmberg. Från 1920 och fram till allsvenskans start 1924 tilläts Gais även delta i svenska serien igen, där laget kom 2:a (1920/1921), 1:a (1922/1923) och 2:a (1923/1924).[18]

Fil:Gais1930-1931.jpg
Gais årgång 1930/1931. Övre raden från vänster: Ragnar Gustafsson, Rune Wenzel, John Nilsson, Allan Mattiasson, Alf Hjelm. Mellersta raden: Gustaf Gustafsson, Nils Andreasson, Helge Liljebjörn. Nedre raden: Herbert Lundgren, Olle Bengtsson, Gunnar Zacharoff.

När allsvenskan hade premiär 1924/1925 var Gais en självskriven deltagare. Klubben vann serien på 38 poäng, två poäng före IFK Göteborg. Man förlorade bara en enda match under hela säsongen (mot just IFK) och släppte enbart in 16 mål. Under säsongen avled backen Konrad Hirsch oväntat i hjärnhinneinflammation, blott 24 år gammal. Han ersattes av Herbert Lundgren (från Lundby), som tillsammans med Gunnar Zacharoff skulle bilda backpar under resten av 1920-talet. Både Lundgren och Zacharoff var viktiga garanter för seriesegrarna i allsvenskan 1927 och 1931.[19] Segern 1931 var något alldeles extra eftersom det var den första allsvenska seriesegern som även räknades som SM-guld.[20] De allsvenska segrarna 1925 och 1927 tillhör inte raden av SM-titlar eftersom Svenska Fotbollförbundet fram till 1925 anordnade sin egen SM-tävling (se ovan), och från 1926 till och med 1930 fanns det inga officiella svenska mästare.[21] Allsvenskan 1931/32, 1932/33 och 1933/34 fortsatte bra för Gais och laget slutade på plats tre, två och två.[22]

1936–1954: Nedgång, cupguld, uppflyttning och SM-guld

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Cupfinal-GAIS-Elfsborg-Footballers-playing-football-142353293531.jpg
Cupfinalen 1942 mellan Gais och IF Elfsborg.

Under första halvan av 1930-talet slutade flera av lagets storstjärnor, däribland Wenzel, Holmberg, "Abben" Olsson, Zacharoff och Lundgren. Centerstjärnan "Long-John" Nilsson försvann till AIK 1934, och landslagsspelaren Åke "Carnera" Andersson gick samma väg när Gais 1938 för första gången åkte ur allsvenskan.[23] En annan bidragande orsak till att Gais, liksom IFK Göteborg, åkte ur Allsvenskan var att uppstickarlaget Gårda BK hade börjat värva friskt av de andra Göteborgsklubbarna.[24] Klubben tillbringade därefter tre år i division II innan laget lyckades ta sig till allsvenskan igen. Som nykomlingar avslutade klubben emellertid säsongen 1941/1942 med en sensationell andraplats bakom IFK Göteborg. De nya stjärnorna i laget blev den flexible "Jack" Jacobson tillsammans med vänsterbacken Folke Lind och försvararen Sixten "Tjärpapp" Rosenqvist. Lind blev även hjälte 1942 när han i cupfinalen mot IF Elfsborg 1942 nickade in segermålet efter en hjärnskakning som han hade fått i samma match.[25]

Fil:GAIS 1954.jpg
Gais mästarlag i allsvenskan från 1954 med bland andra skyttekungen Karl-Alfred Jacobsson och hans bror Sanny Jacobsson.

I slutet av 1940-talet blev Willy Wolff tränare för Gais; han hade oklar nationstillhörighet (ömsom kallades han schweizare, ömsom fransman), och var misstänkt för att ha haft en bakgrund som nazist. Wolff ansåg att spelarna hade för dålig kondition och förordade därmed hård konditionsträning. Under hans tid växte nya stjärnor fram, som högeryttern Egon "Atom-Egon" Johnsson och centerhalven Gunnar Johansson, som även fick spela VM i Brasilien. Gais stod inför en lovande framtid, men så lämnade Wolff klubben och Johnsson och Johansson blev proffs i Frankrike. "Jack" Jacobsson tog över som tränare[26] och lyckades vinna SM-guldet 1954 med spelare som Hasse Olsson, skyttekungen Karl-Alfred Jacobsson och hans bror Sanny Jacobsson. Man vann efter en mycket jämn serie där Helsingborg och Degerfors bara hade en poäng färre vid säsongens slut.[27] Säsongen 1953/54 blev också säsongen där Gais nådde tidernas högsta publiksnitt på 17 364 åskådare. På grund av klubbens popularitet sålde SJ till och med Gaisbiljetter på järnvägsstationer i Göteborgs omnejd.[28]

1955–1981: Blandade framgångar

[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha vunnit Allsvenskan 1954 brandskattades Gais svårt av storsatsande Uddevallaklubben IK Oddevold, som värvade Stig Andersson, Ingemar "Ögat" Eriksson och Sanny Jacobsson. Med dessa avbräck hamnade Gais på tredje sista plats 1955, vilket innebar nedflyttning.[29] Säsongen 1955/56 slutade GAIS som segrare i division 2 Västra Götaland, och efter kvalspel mot Lycksele (inför knappt 29 000 åskådare på Ullevi i hemmamötet) var laget klart för Allsvenskan igen. Säsongen 1956/57 slutade sällskapet på bronsplatsen. 1957/58 blev sista serien som spelades höst/vår och därför spelades hela 33 omgångar från augusti 1957 till oktober 1958; säsongen slutade för Gais med en sjätte plats.[30] När Nya Ullevi invigdes lagom till fotbolls-VM 1958 användes den som hemmaarena för både Gais, Örgryte och IFK; Gais hade dock till skillnad från de andra två klubbarna svårt att dra storpublik till sina matcher.[31]

1959 kom Gais sist i Allsvenskan och åkte ur igen, efter att IFK Trollhättan hade lockat över Leif Forsberg och Hasse Olsson under säsongen. Efter en svag säsongsinledning kastade tränare Karl-Erik Grahn in många oprövade talanger, men inte heller detta kunde förhindra nedflyttningen.[32] 1959 var emellertid också året då Åke Lindegarth kom in i klubbens ledning. Detta skulle under 1960-talet visa sig lyckosamt, då han hade en enorm förmåga att värva unga talanger.[33] Lindegarth värvade bland annat fyra tongivande spelare från Bohusläns skärgård – Hasse Samuelsson (Kungshamns IF, debut 1963), Yngve Samuelsson (Grundsunds IF, debut 1964), Jan Olsson (Kungshamns IF, debut 1965) och Sten Pålsson (Kungshamns IF, debut 1968)[29] – men han var även en pionjär inom pr. Han initierade supporterklubben Makrillarna, som snart hade över tusen medlemmar och stödde föreningen genom souvenirförsäljning. Detta blev också startpunkten för en mer modern supporterkultur, där Gaissupportrarna var bland de första att klä sig i lagfärger på matcherna. Lindegarth populariserade även Gais bland ungdomar, som fick gå gratis på matcherna om de hade en Gaiströja på sig.[34] Under Lindegarths ledning gick Gais även från att vara "Tystnadens klubb" till att bli en av de mest omskrivna i Göteborgspressen.[35] Lindegarth insåg också pengarnas växande betydelse i fotbollen och värvade Mariestads bryggerier som sponsor för överdragskläderna.[36]

Fil:GAIS 1966 Team Photo.jpg
Gais årgång 1966.

Efter fyra år i division II kvalade sig Gais 1963 tillbaka till Allsvenskan 1964, men man åkte återigen ur direkt, trots att tränaren Gunnar Gren gick in och spelade under hösten.[29] 1965 tog man sig åter tillbaka till Allsvenskan efter att ha säkrat avancemanget i en klassisk kvalmatch mot Grimsås IF,[37] och under andra halvan av 1960-talet var man ett någorlunda stabilt allsvenskt lag. Till profilerna i Gais på 1960-talet hörde förutom kvartetten från Bohuslän även centerhalven Kurt Axelsson, som kom till Gais 1964 och senare blev både landslagsspelare och utlandsproffs.[29] 1969 spelade hela fyra gaisare i landslaget, då Olsson, Axelsson, Pålsson och Hasse Johansson togs ut av förbundskaptenen Orvar Bergmark.[38] 1970 värvades Eine Fredriksson, som också han avancerade till landslagsspelare.

1970 åkte Gais ur Allsvenskan – oförklarligt enligt Hasse Johansson, som ansåg att laget var för bra för det. Efter bara ett år i tvåan gick emellertid Gais upp igen.[39] Att sejouren i näst högsta ligan bara blev ettårig kunde man tacka en av de första utländska spelarna i Gais för: danske målvakten Benno Larsen stod nio seriematcher och tre kvalmatcher, men fick inte följa med upp i allsvenskan eftersom utlänningar inte fick spela i högsta serien (regeln ändrades 1974).[40] Några år senare, 1974, nådde Gais fjärdeplatsen i Allsvenskan och tog därmed brons, men året därpå åkte man återigen ur högsta serien.[39]

Det var också på 1970-talet som den allsvenska läktarkulturen uppstod, och Gaissupportrarna kan räknas bland pionjärerna på området. Inspirationen hade de fått från BBC:s radiosändningar, Tipsextra, som 1969 hade börjat sina livesändningar från Englands högsta serie, samt Söderstadion, där sång på läktaren hade hörts för första gången hösten 1970. Från början var det ett 20-tal unga killar från Biskopsgården, Kortedala och Frölunda som samlades på Nya Ullevis STU-sektion, men ganska snart flyttade de till ståplatssektionen N. När Gais åkte ur Allsvenskan 1975 växte sig klacken allt större eftersom motståndarna i "Södertvåan" låg i närheten av Göteborg och därmed var det enklare att följa med på bortamatcherna.[41] Vid derbyt mellan Gais och IFK Göteborg 20 maj 1976 kom 50 690 åskådare till Ullevi, vilket var publikrekord för dåvarande Division II (motsvarande dagens Superettan).[42]

Med Gais-klacken föddes en modern supporterkultur som öppnade upp för nya ekonomiska möjligheter, exempelvis att samla in pengar för att värva spelare som i fallet Janne Olsson, som återvände från Stuttgart 1971. På det hela taget hängde emellertid Gais inte med i fotbollens ekonomiska utveckling, och sponsring ansågs som ovärdigt. Denna hållning kan anses ha bidragit till att Gais åkte ur Allsvenskan 1975, och i och med nedflyttningen tappade klubben även sin ledarposition i staden som togs över av IFK Göteborg. Våren 1975 höll 18 % av göteborgarna på IFK, ett år senare var det 27 %, medan endast 13 % höll på Gais.[43] Spelåret 1980 var Gais på väg upp i allsvenskan, men blev i slutstriden passerat av Örgryte. Året efter slutade laget sist i dåvarande division II och spelade fortsättningsvis i division III.

Att Gais hade tappat sin ledande position och blivit något av en "outsider" i staden vände supportrarna till sin fördel och skapade en tydligare profil där klubben framstod som lite mer vänster och lite punkigare respektive rockigare än lokalrivalen IFK.[44] I slutet av 1970-talet fick Gais dock stora problem med ekonomin.[45] I början av 1980-talet hade Gais 4,5 miljoner i skulder vilket föranledde en ekonomisk sanering där man drog sig ur Gothia Cup och där styrelsemedlemmarna via sina egna nätverk lyckades fyrdubbla intäkterna. Klubbens skuldsanering lyckades inte minst på grund av Makrillarnas starka engagemang som samlade in 3,5 miljoner kronor mellan 1986 och 1994. Enligt Makrillarnas ordförande fick supporterklubben i och med sitt engagemang en viktig ställning i Gais.[46]

1982–1992: Uppsving under Bosse Falk

[redigera | redigera wikitext]

1982 blev Bo "Bosse" Falk tränare i Gais.[47] 1982, första året i division III nordvästra Götaland, vann Gais serien med fem poängs marginal och skulle kvala mot okända Järla IF från Stockholm. Den första matchen i Nacka slutade 0–0, och returmötet på Gamla Ullevi den 12 oktober 1982 förvandlades till en mardröm: ett skott från Järla styrdes via gaisaren Lallo Fernandez in i mål, och trots en kvittering av Bengt Andersson lyckades Gais inte vinna. Året därpå vann laget dock återigen trean och krossade Mönsterås med 9–2 i kvalet.[39] GAIS, som låg i Division II Södra, värvade våren 1984 den tunisiska stjärnan Samir Bakaou.[48][49] 1985 spelade Bakaou på mittfältet tillsammans med den defensive Lenna Kreivi[49] och hade ett gott samarbete med toppforwardarna Ulf Köhl och Steve Gardner; tillsammans kallades de "den gyllene triangeln".[48] Bakaou vann skytteligan i södertvåan med 20 mål och utsågs till seriens bäste spelare.[49] Gais fick kvala till allsvenskan mot Djurgården, men föll på straffar efter två oavgjorda matcher.[48] Under tränaren Bo Falk nådde Gais, med ett spelsystem präglat av långbollar, framgångar i slutet av 1980-talet. Den stora profilen var Samir Bakaou. 1988 gick Gais upp i allsvenskan igen. Gais slutade till sist åtta i serien och höll sig kvar. Bakaou gjorde tio mål och blev lagets skyttekung. 1989 slogs Gais om en medaljplats i allsvenskan. Laget förlorade semifinalen mot Malmö FF,[49] men tog en plats i Uefacupen 1990/1991 där laget åkte ut mot Torpedo Moskva (1-1, 1-4).[39]

1993–2005: Åter i lägre divisioner

[redigera | redigera wikitext]

På 1990-talet blev Gais ett krislag igen. Att värva hem Glenn Hysén från England 1992 bidrog till att skulderna växter till över fyra miljoner och runt 1995 hotades klubben av konkurs. Att Gais befann sig vid ruinens brant berodde också på bristande professionalitet i ledningen där det i vissa fall inte ens skrevs skriftliga kontrakt med sponsorerna som därför kunde dra sig ur hur som helst. Även damlaget misskötes så mycket att det slogs ihop med Mölndalslaget Jitex.[50] Efter att Gais åkt ur allsvenskan 1992 blev Bosse Falk klubbdirektör i Gais 1993. Han kom tillbaka som Gaistränare en kort sejour 1996 för att försöka att rädda kvar Gais i dåvarande division I södra. Gais spelade 1997-1998 i Division II.

Gais spelade i allsvenskan 2000, där laget kom näst sist och därför flyttades ner till superettan 2001. Man kom trea från slutet och flyttades ner till division 2 (den dåvarande tredjedivisionen, numera ersatt som sådan av ettan). Gais kom tvåa efter FC Trollhättan, vilket inte räckte för att kvalificera sig till superettan. 2003 kvalificerade man sig dock för superettan igen efter att ha vunnit division 2 Västra Götaland före Ljungskile SK. De båda lagen hamnade på samma poäng, men Ljungskile SK hade betydligt sämre målskillnad och därmed vann Gais. Efter vinsten i divisionen var det dags för kval, där man mötte Mjällby AIF. Gais vann med 4–2 totalt och hade en publiksiffra på 11 989 i den sista kvalmatchen hemma på Gamla Ullevi. Den första säsongen i superettan efter vistelsen i division 2 slutade man på sjätte plats, endast fem poäng ifrån Assyriska FF på kvalplats till allsvenskan.

Genom framgångsrikt spel i superettan 2005 kvalificerade sig Gais på nytt för allsvenskan. Efter att Gais lett serien till en början gick både AIK och Östers IF förbi och Gais slutade på kvalplats, 3 poäng efter Östers IF och 2 poäng före Ljungskile SK, som var nykomlingar detta år.[51] Detta innebar att man fick kvala om en plats i allsvenskan mot tolvan i fotbollsallsvenskan 2005, Landskrona BoIS. Gais vann hemma med 2–1 och spelade 0–0 borta, och gick därmed upp. En tongivande spelare i denna årgång av Gais var brasilianaren Wílton Figueiredo, som hade kommit till klubben inför säsongen och gjorde 15 mål. Han lämnade dock Gais för AIK till säsongen 2006.

2006–2012: Allsvenskan

[redigera | redigera wikitext]

I Allsvenskan 2006 lyckades laget, efter en tiondeplacering, hålla sig kvar samtidigt som lokalkonkurrenterna Örgryte IS och BK Häcken åkte ur tillsammans med det andra före detta superettanlaget Östers IF. Samma år genomgick klubbens träningsanläggning Gaisgården i Delsjöområdet en omfattande utbyggnad och renovering. Man lade också konstgräs på anläggningen.

Fil:GAIS-team-crop.png
Gais A-lag 2008.

2007 kom uppgifter om att styrelserna för Gais, Örgryte IS och BK Häcken var överens om att slå ihop de tre klubbarna till FC Gothia, med syftet att bilda ett lag som var konkurrenskraftigt i Europaspel.[52] Dessa planer lades dock ner efter stora protester från supportrarna i alla tre klubbar.[53] Gais ordförande Christer Wallin, som hade varit en drivande kraft bakom dessa planer, hade "trott på mer förståelse för diskussionen".[54] Historikern Torbjörn Andersson menade att de tre klubbarna har väldigt starka profiler och att det därför inte går att slå ihop klubbarna "utan att något väsentligt går förlorat".[55]

2007 slutade Gais på elfte plats i Allsvenskan och var aldrig riktigt nära bottenstriden. Efter säsongen gick tränarduon Roland Nilsson och Hans Gren till Malmö FF. 2008 slutade Gais åter på elfte plats i allsvenskan, med Magnus Pehrsson som huvudtränare. Man vann detta år ett derby mot IFK Göteborg för första gången sedan 1992.

Inför säsongen 2009 efterträddes Magnus Pehrsson av Alexander Axén som huvudtränare, sedan Pehrsson gått till den danska klubben Ålborg BK. Axéns första säsong i klubben började inte bra, trots en storseger mot Örgryte IS i premiären. Gais låg på nedflyttningsplats inför sommaruppehållet men lyfte sig under hösten med hjälp av den tillfälliga assisterande tränaren Benny Lennartsson. Wanderson do Carmo vann den allsvenska skytteligan (tillsammans med Tobias Hysén) och Gais slutade för tredje året i rad på en elfteplats.

Fil:Aerial photo of Gamla Ullevi Gothenburg 2013-10-27.jpg
Gamla Ullevi, Gais hemmaarena.

Säsongen 2010 bröts Gais svit med elfteplatser i tabellen, då klubben slutade på trettonde plats. Under sommaren lämnade Wanderson do Carmo Gais för den saudiska klubben Al Ahli. Redan i mars året efter, dagar före den allsvenska premiären 2011, återvände dock Wanderson till Gais på lån. Inför 2011 värvades också Álvaro Santos och 2007 års allsvenska skyttekung Razak Omotoyossi till Gais. Wanderson köptes under sommaren 2011 tillbaka från Al Ahli, men Omotoyossi fick inget nytt kontrakt när det löpte ut under sommaren och Santos gick till Helsingborgs IF. 2011 blev den mest framgångsrika säsongen för klubben på många år, då man slutade på femte plats i Allsvenskan och blev det högsta placerade laget från Göteborg i serien.[56] Efter den placeringen satte Gais som mål att nästa säsong nå en placering bland de fyra bästa.[57]

Istället blev 2012 ett av Gais värsta år i Allsvenskan då man hamnade på sista plats i serien med endast 12 poäng av 90 möjliga. Gais slog också rekordet i flest antal matcher i Allsvenskan utan vinst, vilket tidigare hölls av Billingsfors IK, Örgryte IS och Trelleborgs FF.[58][59] Under säsongen blev det också klart att Gais förlorade sin lagkapten Fredrik Lundgren och målvakten Dime Jankulovski, som båda två slutade efter säsongen. Jankulovski fortsatte en säsong som assisterande tränare för Gais tillsammans med Thomas Askebrand, medan Lundgren blev projektledare för Göteborgsgirot.[60][61] Under säsongen slutade dessutom tränaren Alexander Axén, likaså hans efterföljare Jan Mak och sportchefen Mats Persson. Tillfällig ersättare för Jan Mak blev Benjamin Westman under resten av säsongen.

2013–2023: Superettan och Ettan

[redigera | redigera wikitext]

I början av oktober 2012 stod det klart att Askebrand skulle ta över rollen som huvudtränare säsongen 2013, vilken slutade på en sjundeplats. Den 27 maj 2014 fick han dock sparken, då Gais låg på kvalplats ner till division 1,[62] varpå Per-Ola Ljung presenterades som ny tränare den 13 juni.[63] Säsongen 2014 fick Peo Ljung dock sparken med tre matcher kvar, då de sportsliga prestationerna uteblivit och laget bara hade två poäng till negativ kvalplats[64] varpå den assisterande tränaren Jesper Ljung tog över ansvaret resterande tre matcher ihop med Benjamin Westman.[65]

Mellan 2015 och 2019 var det endast säsongen 2016 som laget slutade på den övre halvan av Superettantabellen. Tränare kom och gick utan att göra några större intryck sett till tabellplacering. Gais största framgång under den här perioden var säsongen 2018, då laget gick till kvartsfinal i Svenska cupen efter att ha slagit ut både allsvenska Hammarby IF och IF Elfsborg i gruppspelet. Man förlorade dock kvartsfinalen mot Östersunds FK med 0–1. Även året därpå tog sig Gais vidare från Svenska cupens gruppspel i konkurrens med två allsvenska lag, Örebro SK och IFK Göteborg, kanske främst efter att man tilldelades segern i bortamatchen mot IFK med 3–0 efter ordningsstörning.[66] Laget föll även detta år i kvartsfinalen, den här gången mot BK Häcken, som vann hemma med 4–1. I Superettan 2019 slutade Gais på tolfte plats, med tre poäng ner till kvalstrecket.

Säsongen 2020 leddes Gais av huvudtränaren Stefan Jacobsson. Den första halvan av säsongen gick tungt för laget, men andra halvan blev mer produktiv. Additionen av Adnan Maric till laget samt byte av spelidé i mitten av säsongen var en tydlig faktor till varför Gais avslutade säsongen så starkt. Gais slutade säsongen på en tiondeplats. Inför säsongen 2021 hade Gais en bra försäsong, och laget inledde serien bra med två segrar och en oavgjord match, men säsongen slutade ändå med fiasko.[67] Laget hamnade på kvalplats och förlorade sedan nedflyttningskvalet mot Dalkurd FF, vilket innebar att laget spelade i Ettan Södra säsongen 2022.[68] Ordförande Jonas Andersson och Tony Balogh (vice-ordförade i Makrillarna) menar att det var en blandning av misstag och otur som låg bakom nedflyttningen. De pekar på att mittbacken Aiham Ousou såldes efter elva matcher samt att målskytten Richard Yarsuvat bröt foten och att Adnan Maric bara kunde spela knappt hälften av alla matcher på grund av skador. Efter nedflyttningen avgick Jonas Andersson och Jonas Östergaard, något som supportrarna hade krävt flera gånger under säsongen.[67]

Fil:Axel henriksson gais (crop).jpg
Axel Henriksson.

Säsongen 2022 väntades bli ekonomiskt tuff för föreningen, då styrelsen redan under ett medlemsmöte i december 2021 meddelade att man väntade sig att omsättningen skulle komma att halveras.[69] Sportsligt blev säsongen dock en framgång; sejouren i söderettan blev bara ettårig efter att Gais vunnit serien med 70 poäng, sex före tvåan Falkenbergs FF.[70] Lagets bästa målskytt blev Michael Kargbo med 12 mål på 30 matcher.[71] Andra tongivande spelare var de unga mittfältarna Harun Ibrahim och Axel Henriksson samt hemvändande Mervan Celik, som anslöt efter sommaruppehållet.

2024–: Åter i allsvenskan

[redigera | redigera wikitext]

Redan under sin första säsong i Superettan 2023 säkrade Gais uppflyttning till Allsvenskan genom att sluta på en andraplats i serien. Gais säkrade uppflyttningen i näst sista omgången mot Jönköpings Södra IF, då man vann med 2–0 efter mål av Axel Norén och Gustav Lundgren.[72] Under sin första säsong i Allsvenskan slutade Gais på en sjätte plats, en prestation som Adam Fröberg i Fotbollskanalen betecknade som "en urstark säsong". Gais tekniske direktör Magnus Sköldberg såg tränaren Fredrik "Fidde" Holmberg samt spelarna Alexander Ahl Holmström, Gustav Lundgren och Axel Norén som viktiga faktorer bakom framgången. Ahl Holmström lämnade efter säsongen för tyska 1. FC Magdeburg,[73] och Norén gick i januari 2025 till Mjällby AIF.[74]

2025 säkrade Gais tredjeplatsen i Allsvenskan i näst sista omgången genom att spela 1-1 mot Östers IF samtidigt som IFK Göteborg spelade 0-0 mot Djurgården. Blåvitt var det enda laget som kunde gå förbi Gais inför omgången men för det krävdes vinst, något de inte lyckades med. I och med det blev Gais klara för kval till Uefa Conference League 2026, första gången laget spelar i Europa sedan 1990.[75]

Övriga sektioner

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartiklar: Gais HK, Gais (damfotboll), Gais Bandy, Gais Futsal och Gais Handboll

I klubbens ungdom ägnade sig Gais åt en mångfald idrotter, inte minst brottning, tyngdlyftning och friidrott. Dessa fick dock ge vika för lagidrotterna. Mellan 1954 och 1968 hade Gais en ishockeysektion, som säsongerna 1957/58 och 1960/61 spelade i högsta serien. Gais handbollslag spelade som bäst i näst högsta divisionen. Från 1970-talets början hade Gais ett framgångsrikt damlag i fotboll, vilket deltog i damallsvenskan från seriens bildande 1988 till dess att laget inför säsongen 1993 fusionerades med Jitex BK. Gais damlag återstartades hösten 2023 och spelar från säsongen 2026 i division 3.

I 26 år existerade det också en handbollssektion, från 1939 till 1964. Ambitionen var inte så hög från början då sektionen startades upp mer för att fotbollsspelarna skulle ha något att göra på vintern, men med tiden etablerade man sig i Göteborgshandbollen.[76] Bland de Gaisspelare som kombinerade fotboll och handboll kan bland annat nämnas Karl-Alfred Jacobsson, Curt "Töta" Thorstensson och Bertil Sernros.

Gais hade en framgångsrik bandysektion som spelade totalt tre säsonger i Elitserien.[77] Sektionen bildades 2005 efter att Gais och SK Höjden gått ihop i syfte att bilda ett elitlag i bandy i Göteborg. I maj 2014 rapporterade Gais Bandy dock att man drog sig ur elitserien och tills vidare lade ner all seniorverksamhet.[78][79] Detta då Göteborgs Stad meddelade att det inte skulle byggas en inomhushall innan 2021[78][79] och isen på Gais egen Arena Heden inte var spelbar stora delar av säsongen.[79]

Hösten 2015 tog Gais över Futsallaget FC Linné[80], vilket direkt gav Gais ett lag i Sveriges högstaliga då FC Linné året innan hade avancerat upp till futsalens finrum Svenska Futsalligan. Laget har sedan dess spelat i såväl SFL som Division 1 och säsongen 17/18 vann laget SM i strandfotboll. Inför säsongen 18/19 bytte laget hemmaarena till Lundenhallen.

Supportrar

[redigera | redigera wikitext]
Fil:GAIS fans display against IFK Göteborg 2024-05-06.jpg
Gaisklacken under en match mot IFK Göteborg 2024.

Supportrarnas bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Tony Balogh (styrelsemedlem i supporterklubben Makrillarna) är Gais historiskt sett ett arbetarklasslag, även om en undersökning från 2012 inte kunde fastslå någon specifik socioekonomisk bakgrund hos Gais-supportrarna.[81] En SOM-rapport från 2023 konstaterade däremot att "sannolikheten för att hålla på Gais är högre bland personer med lägre utbildning". Samma rapport anger att GAIS har sitt största stöd i Angered och Östra Göteborg och att Gaisare överlag placerar sig mer till vänster än till höger.[82] I en SOM-rapport från 2025 anger 18% Gais som förstahandsalternativ bland stadens fotbollslag (50% angav IFK Göteborg, 20% BK Häcken och 8% Örgryte IS).[83]

Supporterklubbar

[redigera | redigera wikitext]

Gais har, precis som många andra fotbollsklubbar, ett antal olika supporterklubbar. De mest kända är Gårdakvarnen, Makrillarna och Gais Tifo.[84] Gais är kända för att ha en trogen supporterskara, bl a har de genom insamlingar hjälpt klubben ekonomiskt flera gånger.[85][86] Detta trots att laget flera gånger åkt ur både Allsvenskan och Superettan. 2003 hade både Makrillarna och Gårdakvarnen tillsammans över 2 500 medlemmar.[86] Även utanför Göteborg finns ett flertal aktiva supporterklubbar, däribland kan nämnas Gaisare Stockholm, grundat 1999, med ett hundratal medlemmar.[87]

Kända supportrar

[redigera | redigera wikitext]

Gais har, och har haft, ett flertal kända supportrar genom åren. Några av dessa är Jan Eliasson (före detta utrikesminister), Bo Ralph (ledamot av Svenska Akademien), Sten-Åke Cederhök (skådespelare), Håkan Hellström (artist), Magnus Rosén (musiker), Ebbot Lundberg (artist och låtskrivare, The Soundtrack of Our Lives), Tomas Lindberg (Sångare, At the Gates), Peter Apelgren (komiker och konstnär), Laleh[88] (sångare), Emrik Larsson (artist), Claes Malmberg (skådespelare och ståuppkomiker), Victor Marko (rappare, Mofeta & Jerre), Mats Jönsson (sångare, Attentat), Hagge Geigert (revyförfattare, teaterdirektör, tv-underhållare och debattör), Henning Fürst och Eric Berglund i gruppen The Tough Alliance, Jonas Sjöstedt (politiker), Bengt Anderberg (författare och översättare), Bo Gentzel (TV-kommentator), Ingemar Johansson (boxare, professionell världsmästare i tungvikt), Per Andersson (komiker) och Björn Gelotte (gitarrist, In Flames). Frank Zappa spelade med en Gais-T-shirt på sig under en konsert i Konserthuset i Göteborg hösten 1974.[89][90][91] Kapten Röd har tidigare fotograferats med Gais-halsduk.[92] Även artisten Valter Nilsson har Gaissympatier,[93] liksom tennisspelaren Jonas Svensson.[94]

Gaisambassadörer

[redigera | redigera wikitext]

Gais började 2010 med att utse en "ambassadör" som symboliskt representerar Gais under ett år, men främst väljer en organisation som jobbar för utsatta personer. Denna organisation får sedan ett ekonomiskt stöd från Gais.[95] Den första ambassadören att utses var Jan Eliasson, som följdes av Håkan Hellström (2011) och av Per Andersson (2012).[96][97][98]

Spelare

[redigera | redigera wikitext]

Spelartruppen

[redigera | redigera wikitext]
Senast uppdaterad: 24 januari 2026.[99]
Nummer Land Spelare Födelsedatum Kom från Moderklubb
Målvakter
1 Sverige Mergim Krasniqi 23 augusti 1992 (33 år) Sverige Örebro SK Sverige Norrby IF
13 Nya Zeeland Kees Sims 27 mars 2003 (22 år) Sverige Ljungskile SK Nya Zeeland Western Suburbs
30 Sverige Victor Astor 10 juli 2001 (24 år) Sverige Norrby IF Sverige Nykvarns SK
Försvarare
2 Kanada Matteo de Brienne 22 maj 2002 (23 år) Kanada Atlético Ottawa Kanada Ottawa South United
4 Sverige Oskar Ågren 10 september 1998 (27 år) Sverige IK Brage Sverige IF Limhamn Bunkeflo
5 Sverige Robin Wendin Thomasson 26 mars 1999 (26 år) Sverige Eskilsminne IF Sverige Kvidinge IF
6 Sverige August Wängberg Fil:Captain sports.svg 30 december 1993 (32 år) Sverige Qviding FIF Sverige Örgryte IS
12 Sverige Robin Frej 7 april 1998 (27 år) Sverige IF Brommapojkarna Sverige FC Djursholm
22 Bosnien och Hercegovina Anes Cardaklija 5 juli 2005 (20 år) Sverige Gais U Sverige Gais
24 Sverige Filip Beckman 10 februari 2003 (23 år) Sverige Gais U Sverige Kungsbacka IF
Mittfältare
7 Sverige Joackim Fagerjord 22 juli 1998 (27 år) Sverige Onsala BK Sverige Kungsbacka IF
8 Sverige William Milovanovic 6 maj 2002 (23 år) Sverige Utsiktens BK Sverige IF Warta
9 Sverige Gustav Lundgren 18 april 1995 (30 år) Sverige Onsala BK Sverige Tölö IF
14 Sverige Filip Gustafsson 9 mars 2002 (23 år) Sverige IF Elfsborg Sverige Smålandsstenars GoIF
16 Sverige Max Andersson Mall:Ålder vid datum Sverige Norrby IF Sverige Lindome GIF
17 Island Frosti Thorkelsson 18 augusti 2005 (20 år) Island Stjarnan Island Stjarnan
18 Sverige Kevin Holmén 13 december 2001 (24 år) Sverige IF Elfsborg Sverige Annelunds IF
25 Sverige Jonas Lindberg 25 mars 1989 (36 år) Sverige IK Sirius Sverige Falköpings FK
27 Sverige Mohamed Bawa 20 juli 2004 (21 år) Sverige Gais U Sverige Solväders FC
– Sverige Elias Yonan 13 januari 2010 (16 år) Sverige Skövde AIK Sverige IFK Skövde
Anfallare
11 Sverige Rasmus Niklasson Petrovic 17 maj 2003 (22 år) Sverige Oskarshamns AIK Sverige Sävedalens IF
19 Elfenbenskusten Ibrahim Diabate 17 november 1999 (26 år) Sverige Västerås SK Elfenbenskusten Académie MimoSifcom
20 Kanada Samuel Salter 8 september 2000 (25 år) Kanada Atlético Ottawa Kanada Montreal Impact
21 Sverige Shalom Ekong 20 november 2003 (22 år) Sverige IFK Stocksund Sverige Bele Barkarby FF
26 Ghana Blessing Asumang 11 maj 2006 (19 år) Sverige Örebro SK Ghana VIM Sporting Club
28 Sverige Lucas Hedlund 18 augusti 1998 (27 år) Ungern Mezőkövesd Zsóry Sverige Melleruds IF
29 Sverige Daniel Bengtsson 1 mars 2008 (17 år) Sverige Skärhamns IK Sverige Skärhamns IK
31 Sverige Simon Sjöholm 10 april 2006 (19 år) Sverige Gais U Sverige Askims IK


Pensionerade tröjnummer

[redigera | redigera wikitext]

Spelare med flest seriematcher

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Kategori:Fotbollsspelare i Gais

Till och med säsongen 2025 har 90 gaisare spelat hundra eller fler seriematcher för Gais (gäller samtliga divisioner i det svenska seriesystemet, från Allsvenskan till gamla division III). Siffran under Allsv-kolumnen är mängden av spelarens seriematcher som spelades i allsvenskan. Siffran under Öv-kolumnen är matcher som spelaren har spelat i övriga officiella tävlingar, såsom kvalmatcher, Svenska cupen, Uefa Conference League, Uefacupen, Svenska mästerskapet eller Svenska serien. Siffran under totalt-kolumnen är alla matcher spelaren har spelat för klubben (denna kolumn fylls bara i då det är känt att spelaren inte har spelat några andra matcher för klubben; listan med officiella matcher utanför svenska seriesystemet är inkomplett.) Spelare i fet stil är fortfarande aktiva i klubben.

Nr Nat. Namn År SM Allsv Öv Totalt Källor
1 Sverige Sören Järelöv 1982–1996 323 (129) 2 [101][102][103]
2 Sverige Leif Andersson 1953–1969 314 (195) [101]
3 Sverige Folke Lind 1932–1948 305 (265) [101]
4 Sverige Sten "Pålle" Pålsson 1968–1981 293 (148) 2 [101][104][105]
5 Sverige Fredrik Lundgren 1999–2012 289 (166) 18 [101][106][107]
6 Sverige Bertil Sernros 1939–1956 281 (263) [101]
7 Sverige Sven "Jack" Jakobsson 1934–1951 280 (230) 2 [101][108]
7 Sverige Mikael Johansson (Bolmér) 1974–1988 280 (41) 2 [101][104][105]
9 Sverige Kenneth Gustafsson 2002–2015 260 (151) 26 286 [101][109][110][111][112]
10 Sverige Rune Jingård 1948–1959 237 (221) [101]
11 Sverige Leif "Foppa" Forsberg 1952–1959, 1961–1966 235 (141) [101]
12 Sverige August Wängberg 2017– 233 (58) 30 263 [113][114][115]
13 Sverige Nils Norlander 1967–1978 226 (134) [101]
14 Sverige Rolf Gustafsson 1939–1951 218 (198) [101]
15 Sverige Magnus Gustafsson 1987–1992, 1998-2001 214 (139) 2 [101][102][103][116]
16 Sverige Herbert Lundgren 1924–1935 213 (213) 0 213 [101]
16 Sverige Kent Grek 1961–1972 213 (128) [101]
18 Sverige Sixten "Tjärpapp" Rosenqvist 1939–1951 212 (194) [101]
19 Sverige Hans "Hasse" Johansson 1969–1979 207 (132) 2 [101][104][105]
20 Sverige Dime Jankulovski 2005–2012 200 (170) [101][117]
21 Sverige Lallo Fernandez 1979–1989 199 (17) [101]
22 Sverige Karl-Alfred Jakobsson 1945–1946, 1949–1959 197 (183) [101]
22 Sverige Kjell Uppling 1972–1982 197 (58) 1 [101][105]
24 Sverige Osborn Larsson 1974–1982 192 (52) 2 [101][104][105]
25 Sverige Thomas Bloom 1966–1976 190 (154) 1 [101][105]
26 Mall:Landsdata DRC Richard Ekunde 2006–2012, 2014–2015 185 (151) [101][118]
27 Sverige Kenneth Wessberg 1969–1979 183 (95) 2 [101][104][105]
28 Sverige Helge Liljebjörn 1928–1938 181 (181) 0 181 [101]
29 Sverige Mervan Celik 2008–2012, 2020, 2022–2024 178 (110) 11 189 [119]
30 Sverige Sune Persson 1963–1976 177 (135) 2 [101][104][105]
31 Sverige Bobbie Friberg Da Cruz 2001–2008 173 (84) 9 [101][120]
32 Sverige Göte "Knubben" Sjösten 1937–1947 170 (120) [101]
33 Sverige Carl Johnsson 1929–1940 163 (142) 0 163 [101]
34 Sverige Ulf "Uffe" Köhl 1982–1986, 1988–1990 162 (48) 1 [101][102]
35 Sverige Rune Wenzel 1917–1932 160 (160) 37 197 [101][121]
35 Sverige Mikael Berthagen 1975–1983 160 (17) 2 [101][104][105]
37 Sverige Jonas "Myggan" Lindberg 2010–2012, 2018, 2021– 159 (70) 15 174 [114][113][122]
38 Sverige Niklas Andersen 2017–2023 156 (0) 17 173 [114][113][123]
39 Sverige Hasse Samuelsson 1963–1970 153 (112) [101]
40 Sverige Gustaf Gustafsson 1924–1932 152 (152) 0 152 [101]
40 Sverige Anders "Puma" Holmberg 1999–2004 152 (25) [101]
42 Sverige Malkolm Moënza 2012–2017, 2021 151 (7) 19 170 [114][113][124]
43 Sverige Björn Andersson 2008–2010, 2013–2016 150 (58) [101]
44 Sverige Gunnar Zacharoff 1925–1933 148 (148) 0 148 [101]
44 Sverige Eine Fredriksson 1970–1976 148 (101) [101]
46 Sverige Jan "Janne" Olsson 1965–1967, 1971–1974 144 (110) [101]
46 Sverige Lenna Kreivi 1985–1990 144 (66) 2 [101][102][103]
46 Sverige Yngve Samuelsson 1964–1972 144 (123) [101]
49 Sverige Stig Andersson 1947–1954 142 (142) [101]
50 Sverige Curt "Töta" Torstensson 1946–1954, 1956–1957 140 (140) [101]
50 Sverige Jan Lundqvist 1986–1992 140 (110) 2 [101][102][103]
52 Sverige Hasse Olsson 1952–1959 139 (121) [101]
52 Sverige Carl Elfgren Nyström 2016–2020 139 (0) 14 153 [125]
54 Sverige Lars-Henrik Enered 1999–2004 138 (22) [101]
55 Sverige Benny Apell 1965–1969, 1973–1974 135 (121) [101]
56 Sverige Bertil "Jompa" Andersson 1950–1959 133 (118) [101]
57 Sverige Albert "Abben" Olsson 1915–1931 132 (132) 33 165 [101][121]
57 Ghana Reuben Ayarna 2008–2012, 2014–2015 132 (94) [101]
59 Sverige Holger Jernsten 1931–1940 131 (124) 0 131 [101]
60 Sverige Frank ”Sanny” Jakobsson 1949–1954, 1958–1960 130 (126) [101]
60 Sverige Bo Palle 1958–1966 130 (28) [101]
62 Sverige Lars Ternström 1992–1995, 1997–1999 128 (6) [101]
62 Brasilien Wanderson do Carmo 2007–2010, 2011–2012 128 (128) [101]
64 Sverige Nils "Nippe" Johansson 1941–1948 125 (123) [101]
65 Sverige Gunnar Olsson 1926–1937 122 (122) 0 122 [101]
65 Sverige Olle Bengtsson 1926–1933 122 (122) 0 122 [101]
65 Sverige Rune Östling 1936–1950 122 (84) [101]
68 Sverige Erik Angren 1934–1941 121 (105) [101]
68 Sverige Christer Heideberg 1964–1971 121 (83) [101]
68 Sverige Göte Karlsson 1944–1953 121 (121) [101]
68 Sverige Leif Wendt 1964–1969 121 (99) [101]
72 Sverige Tommi Vaiho 2013–2016 118 (0) 10 128 [101][126]
73 Sverige Gustav Lundgren 2022– 117 (60) 14 131 [127]
73 Sverige Joackim Fagerjord (Åberg) 2020– 117 (39) 16 133 [114][113][128]
75 Sverige Lars Liljeblad 1976–1982 116 (0) [101]
76 Finland Erik Holmgren 1989–1993 115 (102) 2 [101][102][103]
77 Sverige Mårten Jonsson 1994–1998 112 (0) [101]
78 Sverige Julius Lindberg 2020–2023 111 (0) 10 121 [129][114][113]
79 Sverige Gustaf Andersson 1933–1943 110 (62) [101]
80 Tunisien Samir Bakaou 1984–1986, 1988–1990 109 (58) 1 [101][103]
80 Sverige ”Lelle” Ragnar Gustafsson 1929–1938 109 (109) 0 109 [101]
80 Sverige Lukasz Chmaj 1996–2005 109 (12) [101]
80 Sverige Daniel Blomgren 2001–2006 109 (11) 15 124 [101][130][131]
84 Sverige Andreas Tobiasson 2004–2009 108 (65) [101][132]
85 Sverige Håkan Lindman 1979–1984 106 (0) [101]
85 Sverige Jonas Lundén 2006–2011 106 (106) [101]
87 Sverige Niclas Sjöstedt 1981–1986 105 (0) [101]
88 Sverige Mergim Krasniqi 2022– 103 (44) 6 109 [133]
89 Sverige Mathias Gravem 2001–2006 102 (5) [101][134]
90 Island Eyjólfur Héðinsson 2007–2010 100 (100) [101]


Spelare med flest seriemål

[redigera | redigera wikitext]

till och med säsongen 2025 har 11 gaisare gjort 50 eller fler seriemål för klubben (gäller samtliga divisioner i svenska seriesystemet från allsvenskan till gamla division III). Siffran under Allsv-kolumnen är hur många av spelarens seriemål som är gjorda i Allsvenskan. Siffran under Öv-kolumnen är mål spelaren har gjort i övriga officiella tävlingar såsom kvalmatcher, Svenska cupen, Uefacupen, Uefa Conference League, Svenska serien eller Svenska mästerskapet. Siffran under totalt-kolumnen är alla mål spelaren har gjort för klubben. (Denna kolumn fylls bara i då det är känt att spelaren inte har gjort några andra mål för klubben; listan med mål i officiella tävlingar utanför svenska seriesystemet är inkomplett). Siffran under MPM kolumnen är spelarens mål per match relationstal. Uträkninen till detta tal använder det högsta talet tillgängligt på denna wikipedia artikel för både matcher och mål, (exempelvis 81 / 295 för Sten pålsson och 133 / 165 för Albert Olsson). Talet är avrundat till två decimaler.

Spelare med flest seriemål
Nr Nat. Namn År Mål Allsv Öv Totalt MPM Källor
1 Sverige Karl-Alfred Jacobsson 1945–1946, 1949–1959 145 (126) 0,74 [135]
2 Sverige Albert ”Abben” Olsson 1915–1931 104 (104) 29 133 0,81 [136][137]
3 Sverige Sven ”Jack” Jacobsson 1934–1951 82 (41) 4 0,29 [138][139]
4 Sverige Sten Pålsson 1968–1981 79 (38) 2 0,27 [138][104]
5 Sverige Hans Johansson 1969–1979 75 (49) 2 0,37 [138][105]
6 Sverige Hasse Samuelsson 1963–1970 74 (34) 0,48 [138]
7 Sverige Göte Sjösten 1937–1947 71 (43) 0,42 [138]
8 Sverige John ”Long John” Nilsson 1929–1933, 1936-1937 68 (68) 0 68 0,87 [140]
9 Sverige Kenneth Wessberg 1969–1979 59 (41) 0,32 [138]
10 Sverige Mathias Gravem 2001–2006 58 (0) 0,57 [141]
11 Sverige ”Lelle” Ragnar Gustafsson 1929–1938 57 (57) 0 57 0,52 [142]

Landslagsspelare

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Sten Pålsson, VM-affischen 1970.jpg
Sten Pålsson med svenska landslaget, 1970.
Se även: Lista över Gais landslagsspelare

Elva spelare i Gais har spelat fler än tio landskamper för Sverige under sin tid i klubben. Dessa är:[143]

Dessutom har Erik Holmgren (Finland, 34 landskamper, 2 mål, 1989–1993),[143] Chovanie Amatkarijo (Sint Maarten, 13 landskamper, 6 mål, 2023–2024)[144] och Lewon Patjadzjan (Armenien, 10 landskamper, 1 mål, 2008) spelat fler än tio landskamper för sina respektive hemländer under sin tid i klubben.[143]

Allsvenska skyttekungar

[redigera | redigera wikitext]
Fel vid skapande av miniatyrbild:
Albert "Abben" Olsson, 1919.
Se även: Lista över Gais interna skyttekungar

Sex gaisare har vunnit skytteligan i Allsvenskan:

Säsonger

[redigera | redigera wikitext]
Se även: Gais säsonger och Kategori:Gais säsonger
Division Säsonger Senast Uppflyttningar Nedflyttningar
Allsvenskan (1) 56 2025 - 9 (1937-1938, 1954-1955, 1959, 1964, 1970, 1975, 1992, 2000, 2012)
Superettan (2) 38 2023 9 (1940-1941, 1955-1956, 1963, 1965, 1971, 1987, 1999, 2005, 2023) 4 (1981, 1996, 2001, 2021)
Ettan (3) 7 2022 4 (1983, 1998, 2003, 2022) -

Nedan följer Gais senaste säsonger i seriespelet. För att se fler säsonger, se Gais säsonger.

Säsong Nivå Division Placering Anmärkning Publiksnitt Källor
2006 1 Allsvenskan 10/14 7 072[145] [146][147]
2007 1 Allsvenskan 11/14 6 887[148] [146][149]
2008 1 Allsvenskan 11/16 5 224[150] [146][151]
2009 1 Allsvenskan 11/16 5 687[152] [146][153]
2010 1 Allsvenskan 13/16 4 666[154] [155]
2011 1 Allsvenskan 5/16 5 933[156] [157]
2012 1 Allsvenskan 16/16 Nedflyttade till Superettan. 4 782[158] [159]
2013 2 Superettan 7/16 3 326[160] [161]
2014 2 Superettan 11/16 3 383[162] [163]
2015 2 Superettan 11/16 2 781[164] [165]
2016 2 Superettan 8/16 3 315[166] [167]
2017 2 Superettan 9/16 3 157[168] [169]
2018 2 Superettan 10/16 3 405[170] [171]
2019 2 Superettan 12/16 2 854[172] [173]
2020 2 Superettan 10/16 0[not 1] [174]
2021 2 Superettan 14/16 Nedflyttade till Ettan södra efter kvalförlust mot Dalkurd FF (1–2, 1–1). 1 559[175] [176]
2022 3 Ettan Södra 1/16 Uppflyttade till Superettan. 2 338[177] [178]
2023 2 Superettan 2/16 Uppflyttade till Allsvenskan. 4 876[179] [180]
2024 1 Allsvenskan 6/16 9 010[181] [182]
2025 1 Allsvenskan 3/16 Fil:Eo circle grey number-3.svg Lilla silvret. Gick till kval till Uefa Conference League 2026/2027 10 431[183]
  1. ↑ Ingen publik på grund av covidpandemin

Gais i kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Klubb-TV

[redigera | redigera wikitext]

Under några år hade Gais ett eget TV-program, Klubb-TV Gais. Programmet sändes i Kanal Lokal Göteborg en dag i veckan från 1 september 2006 till 19 januari 2009 då Kanal Lokal gick i konkurs. Programledare var Joakim Geigert och varje vecka gästades studion av tränare eller spelare från Gais A-lag. Matcher diskuterades och man visade olika reportage om Gais.[184]

Film

[redigera | redigera wikitext]

Den 17 februari 2012 hade filmen Det enda laget världspremiär på Roy[185]. Filmen är en dokumentär om Gais historia, spelare och trogna supportrar, regisserad av Folke Johansson.

Musik

[redigera | redigera wikitext]

Det finns många låtar som har en Gaiskoppling. Det svenska punkbandet Attentat har gjort ett album som heter GAIS är allt![186]. Vidare har Håkan Hellström[187] gjort flera låtar med Gaistema, bland annat "Valborg" och "Gårdakvarnar och skit". Även rapparna Meta Four och Karl Kombarris har gjort album på temat. Därutöver har också artister som Ebbot Lundberg[188] och Valter Nilsson[189] varit öppna med sina Gais-sympatier.

Meriter och rekord

[redigera | redigera wikitext]

Meriter:

  • Allsvenska säsonger: 56 (senast 2025)
  • Säsonger i andradivisionen: 38 (senast 2023)
  • Säsonger i tredjedivisionen: 7 (senast 2022)

Rekord:

  • Publikrekord: 50 690 mot IFK Göteborg 20 maj 1976
  • Största seger i Allsvenskan: 7–0 mot IF Elfsborg 25 augusti 1926
  • Största seger i Superettan: 7–0 mot Ängelholms IF 22 maj 2016
  • Största seger i gamla andra divisionen (Västra): 12-0 mot IF Örnen 28 april 1940[190]
  • Största förlust i Allsvenskan: 0–9 mot Östers IF 12 juli 1992
  • Flest allsvenska matcher: Folke Lind, 265 matcher 1932–1938, 1941–1948
  • Flest seriematcher: Sören Järelöv, 323 matcher 1982–1995
  • Flest mål i seriespel: Karl-Alfred Jacobsson, 145 mål på 197 matcher
  • Flest mål på en säsong: John "Long-John" Nilsson, 26 mål 1930/31
  • Flest landskamper: Rune Wenzel 30 landskamper
  • Sämsta året någonsin: 1997, trea i div 2 (tredje divisionen i svenska seriesystemet.)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Martin Alsiö (28 februari 2004). ”De allsvenska klubbarnas födelsedagar”. Bolletinen. http://www.bolletinen.se/sfs/allsvenskan/grundades.pdf. Läst 10 oktober 2011. 
  2. ↑ Alsiö, s. 98.
  3. ↑ ”GAIS fyller 120 år!”. gais.se. 11 mars 2014. Arkiverad från originalet den 11 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140311193756/http://www.gais.se/Fotboll/GAIS.nsf/0/83886A9026FD33AEC1257C970074F9DA. Läst 11 mars 2014. 
  4. ↑ Andersson, Torbjörn, Kung fotboll. Den svenska fotbollens kulturhistoria från 1800-talets slut till 1950, Arx Förlag, Malmö 2014, sid. 180
  5. ↑ 5,0 5,1 5,2 ”Utdrag ur GAIS historia 1894-2008”. GAIS.se. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103113253/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/2EE3645578963AB1C125755A0038A4A7/%24file/GAIS%20historia.pdf. Läst 21 april 2012. 
  6. ↑ Balogh, s. 8–9.
  7. ↑ 7,0 7,1 7,2 ”GAIS Historia 1899 - 1909”. GAIS.se. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418075433/http://www.gais.se/fotboll/gais.nsf/0/9EB0987937755081C1256F17007ABC4B. Läst 21 april 2012. 
  8. ↑ Andersson, Torbjörn, "Spela fotboll bondjävlar". En studie av svensk klubbkultur och lokal identitet från 1950 till 2000-talets början. Del 1. Helsingborg, Landskrona, Malmö, Listerlandet, Växjö och Göteborg, Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB 2011, sid. 307.
  9. ↑ Balogh, s. 9–10.
  10. ↑ ”Profiler vi minns...”. GAIS.se. Arkiverad från originalet den 9 april 2015. https://web.archive.org/web/20150409202932/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/%28printerfriendly%29/18156A8155A05E06C12570B3007197DA. Läst 21 april 2012. 
  11. ↑ 11,0 11,1 11,2 Persson, s. 114.
  12. ↑ Balogh, s. 10–11.
  13. ↑ Balogh, s. 11–12.
  14. ↑ 14,0 14,1 14,2 ”GAIS Historia 1910 - 1919”. GAIS.se. Arkiverad från originalet den 9 april 2015. https://web.archive.org/web/20150409203130/http://www.gais.se/fotboll/GAIS.nsf/0/db61c538f8ad0d00c1256f17007bc89d. Läst 22 april 2012. 
  15. ↑ Balogh, s. 12–13.
  16. ↑ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar!", sid. 306-308
  17. ↑ Balogh, s. 14.
  18. ↑ Persson, s. 114–115.
  19. ↑ Persson, s. 115.
  20. ↑ Balogh, s. 31.
  21. ↑ Alsiö, s. 20.
  22. ↑ Balogh, s. 33–37.
  23. ↑ Persson, s. 115–116.
  24. ↑ Balogh, s. 45.
  25. ↑ Persson, s. 116.
  26. ↑ ”Tränare och lagledare 1924–”. gais.se. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131001193921/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/9FB144F5CDDE488DC1256F19005ADEC1. 
  27. ↑ Persson, s. 115–117.
  28. ↑ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar", sid. 322.
  29. ↑ 29,0 29,1 29,2 29,3 Persson, s. 117.
  30. ↑ Balogh, s. 65.
  31. ↑ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar!", sid. 304-305
  32. ↑ Balogh, s. 68.
  33. ↑ Jönsson/Lindberg, s. 116–117.
  34. ↑ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar", sid. 328–330.
  35. ↑ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar", sid. 332–333.
  36. ↑ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar", sid. 334.
  37. ↑ Jönsson/Lindberg, s. 122.
  38. ↑ Jönsson/Lindberg, s. 297.
  39. ↑ 39,0 39,1 39,2 39,3 ”Historien om Gais uppgång och fall: ”Vår självbild är större än våra kassaflöden””. Expressen. 23 september 2019. https://www.expressen.se/gt/sport/fotboll/superettan/var-sjalvbild-ar-storre-an-vara-kassafloden/. Läst 20 augusti 2023. 
  40. ↑ Lars Hjertberg (15 augusti 2022). ”Långväga gäster skimrar i Gais historia”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/goteborgiana/langvaga-gaster-skimrar-i-gais-historia.5440e72a-c759-425b-9fd4-4849783b9618. Läst 8 april 2025. 
  41. ↑ Lindberg, Robert, Persson, Patrik, Vilka har Sveriges bästa hejarklack, Bakaou Produktion AB 2012, sid. 19-24
  42. ↑ ”11 klassiska matcher på Ullevi”. Aftonbladet. 19 augusti 2008. https://www.aftonbladet.se/a/9mkVwd. Läst 20 augusti 2023. 
  43. ↑ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar", sid. 336-338, 346
  44. ↑ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar", sid. 347-350
  45. ↑ ”sasonger”. gais.nu. http://gais.nu/historik/historik/sasonger.htm. Läst 3 maj 2024. 
  46. ↑ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar", sid. 351
  47. ↑ ”Tränarprofilen minns de hetlevrade åren • Utskälld för taktiken i Gais • Fruktad av domarna”. Expressen. 12 oktober 2017. https://www.expressen.se/gt/sport/fruktad-av-domarna-grisfotbollens-mastare/. Läst 20 augusti 2023. 
  48. ↑ 48,0 48,1 48,2 Henrik Ystén. ”Samir Bakaou”. Offside #1 2007. Arkiverad från originalet den 24 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100324203310/http://www.offside.org/magasinet/smyglaesning.aspx?id=1169&templateName=preview. 
  49. ↑ 49,0 49,1 49,2 49,3 Bengt Gellingskog. ”En fulländad tekniker”. GAIS.se. Arkiverad från originalet den 27 september 2007. https://web.archive.org/web/20070927034432/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/6929A24760214870C1256F91002A8783. Läst 9 maj 2010. 
  50. ↑ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar", sid. 352
  51. ↑ ”Superettan 2005 – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/superettan/385/. Läst 4 december 2022. 
  52. ↑ ”Extra: Gais, Öis och Häcken blir FC Gothia”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/extra-gais-ois-och-hacken-blir-fc-gothia/. Läst 21 augusti 2023. 
  53. ↑ ”Gothia FC fick nobben – nu vädjar Gais till fansen”. Aftonbladet. 16 september 2007. https://www.aftonbladet.se/a/jP0579. Läst 21 augusti 2023. 
  54. ↑ ”Dödshot stoppar FC Gothia”. Expressen. 15 september 2007. https://www.expressen.se/sport/fotboll/dodshot-stoppar-fc-gothia/. Läst 21 augusti 2023. 
  55. ↑ Andersson, "Spela fotboll bondjävlar", sid. 395
  56. ↑ ”Arkiv 2011”. Arkiverad från originalet den 9 april 2012. https://web.archive.org/web/20120409050501/http://www.allsvenskan.se/tabell/arkiv-2011/#omgaang-0. Läst 30 mars 2012. 
  57. ↑ ”Gais tunga uppgång och fall”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/sport/fotboll/gais-tunga-uppg%C3%A5ng-och-fall-1.669069. Läst 23 september 2018. 
  58. ↑ ”Matchrapport: GAIS-Helsingborg - ... och nu är det 23 raka utan seger”. http://www.svenskafans.com/fotboll/Matchrapport-GAIS-Helsingborg-och-nu-ar-det-23-raka-utan-seger-459577.aspx. Läst 4 november 2012. 
  59. ↑ ”Slog Billingsfors – Gais sämst någonsin”. Aftonbladet. 28 oktober 2012. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/gais/article15685024.ab. Läst 4 november 2012. 
  60. ↑ ”Gais satsar på stort cykellopp”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sport/gais-satsar-pa-stort-cykellopp_7635286.svd. Läst 4 november 2012. 
  61. ↑ ”Gais satsar på stort cykellopp”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924113918/http://www.gp.se/sport/1.1115682-gais-satsar-pa-stort-cykellopp. Läst 4 november 2012. 
  62. ↑ ”Askebrand får sparken av Gais”. P4 Halland. 27 maj 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5874356. 
  63. ↑ ”Peo Ljung väljer att lämna ÖSK”. P4 Örebro. 13 juni 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=5888505. 
  64. ↑ ”Gais sparkade tränare: "Det här pusslet blev för svårt"”. https://www.fotbollskanalen.se/superettan/gais-sparkade-tranare-det-har-pusslet-blev-for-svart/. Läst 23 september 2018. 
  65. ↑ ”Pressmeddelande: GAIS och Per-Ola Ljung avslutar samarbetet”. gais.se. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151013032000/http://www.gais.se/pressmeddelande-gais-och-per-ola-ljung-avslutar-samarbetet/. Läst 23 september 2018. 
  66. ↑ ”GAIS tilldöms segern”. IFK Göteborg. 4 mars 2019. https://ifkgoteborg.se/match/2019/ifk-goteborg-gais/?t=matchrapport. Läst 4 december 2022. 
  67. ↑ 67,0 67,1 ”Vad var det som gick så fel för Gais?”. Dagens Nyheter. 25 december 2021. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/sport/vad-var-det-som-gick-sa-fel-for-gais/. Läst 30 december 2021. 
  68. ↑ ”Efter fiaskot – det här händer med Gais nu”. Göteborgs-Posten. 5 december 2021. https://www.gp.se/sport/fotboll/efter-fiaskot-det-h%C3%A4r-h%C3%A4nder-med-gais-nu-1.60845438. Läst 6 december 2021. 
  69. ↑ ”Noteringar från GAIS medlemsmöte 9/12”. GAIS. https://www.gais.se/nyheter/noteringar-fran-gais-medlemsmote-9-12. Läst 30 juni 2022. 
  70. ↑ ”Ettan Södra 2022 – Tabell och resultat”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220226144653/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/ettan-sodra-2022/97365/. Läst 28 november 2022. 
  71. ↑ ”Ettan Södra 2022 – Spelarstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 28 november 2022. https://web.archive.org/web/20221128160845/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/spelarstatistik/ettan-sodra-2022/97365/. Läst 28 november 2022. 
  72. ↑ ”GAIS går upp”. www.superettan.se. https://www.superettan.se/nyheter/nyheter-fran-superettan.se/gais-gar-upp. Läst 5 november 2023. 
  73. ↑ ”Allt om Gais 2024 - ska undvika fallgropen: "Definitionen av en idiot"”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/allt-om-gais-2024-ska-undvika-fallgropen-definitionen-av-en-idiot/. Läst 19 oktober 2025. 
  74. ↑ ”Officiellt: Axel Norén klar för Mjällby”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/sverige/officiellt-axel-noren-klar-for-mjallby/. Läst 19 oktober 2025. 
  75. ↑ Philip Trollér (2 november 2025). ”Snabbanalys: ”Välkomna till Europa, Gais – en enorm milstolpe””. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/sport/fotboll/gais/snabbanalys-en-enorm-milstolpe-valkomna-till-europa-gais-.9d8a0ea3-4e3b-49f0-8855-77a35b6ce557. Läst 3 november 2025. 
  76. ↑ 26 år med GAIS handboll
  77. ↑ ”Elitseriens maratontabell”. Svenska Bandyförbundet. http://www.svenskbandy.se/SERIERCUPER/ELITSERIENHERR/HISTORIKSTATISTIK/MARATONTABELL/. Läst 9 januari 2016. 
  78. ↑ 78,0 78,1 ”Beskedet: Gais Bandy spolar elitsatsningen”. Expressen. http://www.expressen.se/gt/sport/beskedet-gais-bandy-spolar-elitsatsningen/. Läst 9 januari 2016. 
  79. ↑ 79,0 79,1 79,2 ”Gais bandy drar sig ur elitserien”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sport/gais-bandy-drar-sig-ur-elitserien/. Läst 9 januari 2016. 
  80. ↑ ”GAIS Futsal är nu ett faktum | GAIS”. www.gais.se. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180829084045/http://www.gais.se/gais-futsal-ar-nu-ett-faktum/. Läst 15 december 2015. 
  81. ↑ ”Klasskamp eller inte – i kväll är det derby”. www.goteborgdirekt.se. 12 juni 2018. Arkiverad från originalet den 3 november 2021. https://web.archive.org/web/20211103031116/https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/klasskamp-eller-inte-i-kvall-ar-det-derby/reprfl!6UEEF9xuxAkpztONOvxARg/. Läst 3 november 2021. 
  82. ↑ Göteborgs universitet, SOM-rapport nr. 2023:9. Fotbollssupportrar i Göteborg 1994-2021
  83. ↑ Göteborgs universitet, SOM-rapport nr. 2025:39. https://www.gu.se/sites/default/files/2025-03/Fotbollssupportrar%20i%20G%C3%B6teborg%201994-2024_0.pdf
  84. ↑ ”Supporter”. gais.se. https://www.gais.se/klubben/supporter. Läst 7 oktober 2025. 
  85. ↑ Berg, David (9 januari 2020). ”Gais supportrar sluter upp igen – leder miljonjakt”. gp.se. http://www.gp.se/1.22359597. Läst 3 november 2021. 
  86. ↑ 86,0 86,1 ”Gais-fansen: Det är nervöst”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/P340yR. Läst 3 november 2021. 
  87. ↑ ”GAISARE STOCKHOLM: OM OSS”. GAISARE STOCKHOLM. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230805124725/https://gaisaresthlm.blogspot.com/p/om-oss.html. Läst 5 augusti 2023. 
  88. ↑ ”ULLEVI – Gothenburg SWE – LALEH”. https://laleh.se/event/ullevi/. Läst 5 augusti 2023. 
  89. ↑ ”Göteborgs hjärta”. Endelavoss. Arkiverad från originalet den 3 november 2021. https://web.archive.org/web/20211103031117/https://endelavoss.se/. Läst 3 november 2021. 
  90. ↑ ”Kändissupportern: "Alla som inte är Gais kommer gå under"”. nyheter24.se. 9 mars 2012. https://nyheter24.se/sport/fotboll/665598-kandissupportern-med-ebbot-lundberg. Läst 3 november 2021. 
  91. ↑ ”Emrik Larsson”. www.emrik.nu. Arkiverad från originalet den 3 november 2021. https://web.archive.org/web/20211103031116/https://www.emrik.nu/visa.lasso?ukat_id=8000000000002216&kat_id=84500000000001246&mall=aktuellt.lasso. Läst 3 november 2021. 
  92. ↑ ”Kapten Röd med Gaishalsduk”. 23 april 2017. https://encrypted-tbn0.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcRmptHPfzb4FJRMSFsuqo1zPiIYebJ1kCuH2cvkTXrCyQ&s=10. Läst 22 november 2025. 
  93. ↑ Radio Rantorget (9 februari 2025). ”Det kulturella fenomenet GAIS: Valter Nilsson”. https://www.youtube.com/watch?v=9fWb6sPOqUk. Läst 22 november 2025. 
  94. ↑ ”Tränarprofilen minns de hetlevrade åren • Utskälld för taktiken i Gais • Fruktad av domarna”. www.expressen.se. 12 oktober 2017. https://www.expressen.se/sport/fruktad-av-domarna-grisfotbollens-mastare/. Läst 13 januari 2026. 
  95. ↑ ”2011 års GAIS-ambassadör Håkan Hellström”. Gais.se. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514011330/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/EAD1F34B3D14F2A9C125788E002C4D58. Läst 26 maj 2012. 
  96. ↑ ”Per Andersson ny GAIS-ambassadör”. matchdax.se. http://www.matchdax.se/allsvenskan/andersson-ny-gais-ambassad%C3%B6r. Läst 26 maj 2012. 
  97. ↑ ”Håkan Hellström utsedd till årets GAIS-ambassadör”. 1894.se. Arkiverad från originalet den 18 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110518090356/http://1894.se/index.php/2011/05/12/hakan-hellstrom-utsedd-till-arets-gais-ambassador/. Läst 26 maj 2012. 
  98. ↑ ”Nye GAIS-ambassadören underhåller publiken”. Gais.se. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407072239/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/D848D70B883A89A5C12579DB00508B39. Läst 26 maj 2012. 
  99. ↑ ”A-laget”. GAIS. https://www.gais.se/vara-lag/laget. Läst 13 februari 2025. 
  100. ↑ ”Årsmötet: En summering”. www.svenskafans.com. https://www.svenskafans.com/fotboll/arsmotet-en-summering-474264. Läst 10 september 2025. 
  101. ↑ 101,00 101,01 101,02 101,03 101,04 101,05 101,06 101,07 101,08 101,09 101,10 101,11 101,12 101,13 101,14 101,15 101,16 101,17 101,18 101,19 101,20 101,21 101,22 101,23 101,24 101,25 101,26 101,27 101,28 101,29 101,30 101,31 101,32 101,33 101,34 101,35 101,36 101,37 101,38 101,39 101,40 101,41 101,42 101,43 101,44 101,45 101,46 101,47 101,48 101,49 101,50 101,51 101,52 101,53 101,54 101,55 101,56 101,57 101,58 101,59 101,60 101,61 101,62 101,63 101,64 101,65 101,66 101,67 101,68 101,69 101,70 101,71 101,72 101,73 101,74 101,75 101,76 101,77 101,78 101,79 GAIS jubileumsbok 1894–2019
  102. ↑ 102,0 102,1 102,2 102,3 102,4 102,5 UEFA.com. ”History: GAIS 1-1 Torpedo Moskva | Line-ups | UEFA Europa League 1990/91” (på English). UEFA.com. https://www.uefa.com/uefaeuropaleague/match/3125--gais-vs-torpedo-moskva/lineups/. Läst 12 december 2025. 
  103. ↑ 103,0 103,1 103,2 103,3 103,4 103,5 ”Europa League » Torpedo Moskva against GAIS Göteborg » Lineup” (på English). www.worldfootball.net. https://www.worldfootball.net/match-report/co132/uefa-europa-league/ma610913/torpedo-moskva_gais-goeteborg/lineup/. Läst 12 december 2025. 
  104. ↑ 104,0 104,1 104,2 104,3 104,4 104,5 104,6 104,7 UEFA.com. ”History: GAIS 2-1 Śląsk | Line-ups | UEFA Europa League 1975/76” (på English). UEFA.com. https://www.uefa.com/uefaeuropaleague/match/64581--gais-vs-slask/lineups/. Läst 12 december 2025. 
  105. ↑ 105,00 105,01 105,02 105,03 105,04 105,05 105,06 105,07 105,08 105,09 UEFA.com. ”History: Śląsk 4-2 GAIS | Line-ups | UEFA Europa League 1975/76” (på English). UEFA.com. https://www.uefa.com/uefaeuropaleague/match/64582--slask-vs-gais/lineups/. Läst 12 december 2025. 
  106. ↑ ”Spelarinformation för Fredrik Lundgren i GAIS”. www.gais.se. Arkiverad från originalet den 12 december 2007. https://web.archive.org/web/20071212154338/http://www.gais.se/fotboll/gais.nsf/0/35A1B890CC138967C1256F12003119DA. Läst 16 december 2025. 
  107. ↑ ”Fredrik Lundgren — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 4 april 2016. https://web.archive.org/web/20160404150117/http://svenskfotboll.se/superettan/person/?playerid=1474. Läst 18 januari 2026. 
  108. ↑ Jönsson/Lindberg. Makrillar, kval och gröna raketer. sid. s. 71. 
  109. ↑ ”Kenneth Gustafsson - Detailed stats” (på English). www.transfermarkt.com. https://www.transfermarkt.com/kenneth-gustafsson/leistungsdatendetails/spieler/36269/wettbewerb/SE1. Läst 21 januari 2026. 
  110. ↑ ”Kenneth Gustafsson - Detailed stats” (på English). www.transfermarkt.com. https://www.transfermarkt.com/kenneth-gustafsson/leistungsdatendetails/spieler/36269/wettbewerb/SEC. Läst 21 januari 2026. 
  111. ↑ ”Kenneth Gustafsson - Kontrakt & statistik - Fotbolltransfers”. fotbolltransfers.com. https://fotbolltransfers.com/spelare/kenneth-gustafsson/528. Läst 21 januari 2026. 
  112. ↑ ”GAIS – Kenneth Gustafsson”. GAIS. Arkiverad från originalet den 17 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140517061847/http://gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/474D9ADBDEE231D1C1256F12003119E2. Läst 21 januari 2026. 
  113. ↑ 113,0 113,1 113,2 113,3 113,4 113,5 ”GAIS - Dalkurd - Matchfakta - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230305105719/https://www.svenskfotboll.se/matchfakta/gais-dalkurd-kval/5048090/. Läst 12 december 2025. 
  114. ↑ 114,0 114,1 114,2 114,3 114,4 114,5 ”Dalkurd - GAIS - Matchfakta - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 5 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230305105721/https://www.svenskfotboll.se/matchfakta/dalkurd-gais-kval/5048088/. Läst 12 december 2025. 
  115. ↑ ”August Wängberg - Spelarstatistik - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 4 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230304101808/https://www.svenskfotboll.se/spelarfakta/august-wangberg/e78a335a-b78a-48fb-9892-af5bbbbd17c3/. Läst 12 december 2025. 
  116. ↑ ”Lagstatistik för magnus gustafsson 2001”. Lagstatistik.se Henrik Lukkarilla. Info@lagstatistik.se. https://www.lagstatistik.se/playerGameHistory?playerId=58539. Läst 20 januari 2026. 
  117. ↑ ”Dime Jankulovski — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150801221918/http://svenskfotboll.se/allsvenskan/person/?playerid=1377. Läst 18 januari 2026. 
  118. ↑ ”Richard Ekunde - Kontrakt & statistik - Fotbolltransfers”. fotbolltransfers.com. https://fotbolltransfers.com/spelare/richard-ekunde/426. Läst 18 januari 2026. 
  119. ↑ ”Mervan Celik karriärstatistik”. Svff. https://www.svenskfotboll.se/spelarfakta/mervan-celik/dc7e839c-b62f-4830-acd2-07e241cef8f9/?__cf_chl_tk=jOLHtylTjxES_lMuCjKxo.GT.I1fVd5CJ0.013K9RYw-1765563476-1.0.1.1-jpPr8aSLzSntFuUanlI.qNhGkpEb6D7P1JuGF7EKOOY. Läst 12 december 2025. 
  120. ↑ ”Bobbie Friberg Da Cruz”. www.gais.se. Arkiverad från originalet den 27 december 2005. https://web.archive.org/web/20051227172240/http://www.gais.se/Fotboll/gais.nsf/0/C80675D916397460C1256F12003119C5?OpenDocument. Läst 15 december 2025. 
  121. ↑ 121,0 121,1 ”GAIS | Alla tiders GAIS – nu kan du köpa din plansch och rösta”. www.gais.se. https://www.gais.se/nyheter/alla-tiders-gais-nu-kan-du-kopa-din-plansch-och-rosta. Läst 12 december 2025. 
  122. ↑ ”Jonas Lindberg - Spelarstatistik - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 3 september 2023. https://web.archive.org/web/20230903223111/https://www.svenskfotboll.se/spelarfakta/52aab19f-077f-4f07-8383-85b505c7e4ca/. Läst 12 december 2025. 
  123. ↑ ”Niklas Andersen - Spelarstatistik - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 4 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230204224033/https://www.svenskfotboll.se/spelarfakta/dcacde00-71d8-408f-80c8-c91d72809018/. Läst 12 december 2025. 
  124. ↑ ”Malkolm Moënza - Stats by competition” (på English). www.transfermarkt.com. https://www.transfermarkt.com/malkolm-moenza/detaillierteleistungsdaten/spieler/223942. Läst 13 december 2025. 
  125. ↑ ”Carl Elfgren - Spelarstatistik - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 8 november 2023. https://web.archive.org/web/20231108230446/https://www.svenskfotboll.se/spelarfakta/e27e816e-0d4b-44c6-ae80-1c15d02a9b3f/. Läst 13 december 2025. 
  126. ↑ ”Tommi Vaiho - Spelarstatistik - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 4 september 2023. https://web.archive.org/web/20230904063231/https://www.svenskfotboll.se/spelarfakta/87fd58d9-55af-46a5-bd1e-7ba36c18ebfd/. Läst 15 december 2025. 
  127. ↑ ”Gustav Lundgren - statistik, karriär och marknadsvärde”. FotMob. https://www.fotmob.com/sv/players/1268849/gustav-lundgren. Läst 13 december 2025. 
  128. ↑ ”Joackim Åberg - Spelarstatistik - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 30 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200630171128/https://www.svenskfotboll.se/spelarfakta/62628c7c-29c2-45a6-8e17-dd6d4613ef7d/. Läst 20 december 2025. 
  129. ↑ ”Julius Lindberg - Spelarstatistik - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230820163242/https://www.svenskfotboll.se/spelarfakta/0d6d3d39-ce25-4c5b-ade4-eeaa4f5ba6c2/. Läst 13 december 2025. 
  130. ↑ ”Daniel Blomgren - Player profile” (på English). www.transfermarkt.com. https://www.transfermarkt.com/daniel-blomgren/profil/spieler/36254. Läst 18 januari 2026. 
  131. ↑ ”GAIS - Spelarinformation för Daniel Blomgren ("Blomman")”. www.gais.se. Arkiverad från originalet den 19 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110519115840/http://www.gais.se/fotboll/gais.nsf/0/7EEC73BEC9D98C1FC1256F12003119E0. Läst 21 januari 2026. 
  132. ↑ ”Andreas Tobiasson » Statistics: Club Matches” (på English). www.worldfootball.net. https://www.worldfootball.net/person/pe13046/andreas-tobiasson/club-matches/. Läst 18 januari 2026. 
  133. ↑ ”Mergim Krasniqi - Spelarstatistik - Svensk fotboll”. www.svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 20 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230720051241/https://www.svenskfotboll.se/spelarfakta/ac76eaa6-94e0-40ef-9ddc-f8bc0a694ede/. Läst 13 december 2025. 
  134. ↑ ”Mathias Gravem - Detailed stats” (på English). www.transfermarkt.com. https://www.transfermarkt.com/mathias-gravem/leistungsdatendetails/spieler/36267/wettbewerb/SE1. Läst 18 januari 2026. 
  135. ↑ ”Karl-Alfred Jacobsson är död: "En legendar"”. www.expressen.se. 5 mars 2015. https://www.expressen.se/sport/karl-alfred-jacobsson-ar-dod-en-legendar/. Läst 18 december 2025. 
  136. ↑ ”GAIS | Alla tiders GAIS – nu kan du köpa din plansch och rösta”. www.gais.se. https://www.gais.se/nyheter/alla-tiders-gais-nu-kan-du-kopa-din-plansch-och-rosta. Läst 18 december 2025. 
  137. ↑ Yumpu.com. ”GAIS historia.pdf”. yumpu.com. https://www.yumpu.com/sv/document/read/20552041/gais-historiapdf. Läst 18 december 2025. 
  138. ↑ 138,0 138,1 138,2 138,3 138,4 138,5 Gais Jubileumsbok 1894-2019 
  139. ↑ Jönsson/Lindberg. Makrillar, kval och gröna raketer. sid. s. 71. 
  140. ↑ ”Historik 1930/31”. gais.nu. https://gais.nu/historik/historik/sfs/h30-31.html. Läst 18 december 2025. 
  141. ↑ ”GAIS – Mathias Gravem”. GAIS. Arkiverad från originalet den 26 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140226004628/http://www.gais.se/fotboll/gais.nsf/0/0053274AC8AFC8E8C1256F12003119E6. Läst 18 december 2025. 
  142. ↑ ”Historik 1929/30”. gais.nu. https://gais.nu/historik/historik/sfs/h29-30.html. Läst 18 december 2025. 
  143. ↑ 143,0 143,1 143,2 ”GAIS”. eu-football.info. https://eu-football.info/_club.php?id=181. Läst 5 juni 2024. 
  144. ↑ ”Chovanie Amatkarijo”. Transfermarkt. https://www.transfermarkt.co.uk/chovanie-amatkarijo/nationalmannschaft/spieler/435019/verein_id/37561. Läst 10 september 2025. 
  145. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/allsvenskan-herrar/516/. Läst 13 december 2022. 
  146. ↑ 146,0 146,1 146,2 146,3 ”GAIS-säsong för GAIS-säsong”. gais.nu. http://gais.nu/historik/historik/sasonger.htm. Läst 13 december 2022. 
  147. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233201/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/allsvenskan-herrar/516/. Läst 13 december 2022. 
  148. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213234656/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/allsvenskan-herrar/641/. Läst 13 december 2022. 
  149. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213230141/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/allsvenskan-herrar/641/. Läst 13 december 2022. 
  150. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213230145/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/allsvenskan-herrar/14999/. Läst 13 december 2022. 
  151. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213230148/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/allsvenskan-herrar/14999/. Läst 13 december 2022. 
  152. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213231656/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/allsvenskan-herrar/19440/. Läst 13 december 2022. 
  153. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213231651/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/allsvenskan-herrar/19440/. Läst 13 december 2022. 
  154. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233157/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/allsvenskan-herrar/27018/. Läst 13 december 2022. 
  155. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213231648/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/allsvenskan-herrar/27018/. Läst 13 december 2022. 
  156. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233210/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/allsvenskan-herrar/31625/. Läst 13 december 2022. 
  157. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213234715/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/allsvenskan-herrar/31625/. Läst 13 december 2022. 
  158. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233156/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/allsvenskan-herrar/35421/. Läst 13 december 2022. 
  159. ↑ ”Allsvenskan, herrar – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233200/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/allsvenskan-herrar/35421/. Läst 13 december 2022. 
  160. ↑ ”Superettan – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233204/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/superettan/39681/. Läst 13 december 2022. 
  161. ↑ ”Superettan – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233201/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/superettan/39681/. Läst 13 december 2022. 
  162. ↑ ”Superettan – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213231646/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/superettan/50511/. Läst 13 december 2022. 
  163. ↑ ”Superettan – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213231649/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/superettan/50511/. Läst 13 december 2022. 
  164. ↑ ”Superettan – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233212/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/superettan/57216/. Läst 13 december 2022. 
  165. ↑ ”Superettan – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233151/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/superettan/57216/. Läst 13 december 2022. 
  166. ↑ ”Superettan – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213230144/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/superettan/62067/. Läst 13 december 2022. 
  167. ↑ ”Superettan – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233152/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/superettan/62067/. Läst 13 december 2022. 
  168. ↑ ”Superettan – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233159/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/superettan/67047/. Läst 13 december 2022. 
  169. ↑ ”Superettan – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233202/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/superettan/67047/. Läst 13 december 2022. 
  170. ↑ ”Superettan – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213234659/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/superettan/72153/. Läst 13 december 2022. 
  171. ↑ ”Superettan – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213234654/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/superettan/72153/. Läst 13 december 2022. 
  172. ↑ ”Superettan 2019 – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233159/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/superettan/77487/. Läst 13 december 2022. 
  173. ↑ ”Superettan 2019 – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/superettan/77487/. Läst 13 december 2022. 
  174. ↑ ”Superettan 2020 – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 29 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180529184310/http://svenskfotboll.se/superettan/. Läst 13 december 2022. 
  175. ↑ ”Superettan 2021 – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233157/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/superettan-2021/88308/. Läst 13 december 2022. 
  176. ↑ ”Superettan 2021 – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2022. https://web.archive.org/web/20221213233153/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/superettan-2021/88308/. Läst 13 december 2022. 
  177. ↑ ”Ettan Södra 2022 – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 14 december 2022. https://web.archive.org/web/20221214000206/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/ettan-sodra-2022/97365/. Läst 13 december 2022. 
  178. ↑ ”Ettan Södra 2022 – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 26 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220226144653/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/ettan-sodra-2022/97365/. Läst 13 december 2022. 
  179. ↑ ”ecst.se/fotboll | Sverige | Superettan | Säsongen 2023”. www.ecst.se. https://www.ecst.se/fotboll/swe/stat/2_23.php. Läst 13 november 2023. 
  180. ↑ ”Superettan 2023 – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 16 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230316130215/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/superettan-2023/102000/. Läst 4 juli 2023. 
  181. ↑ ”Allsvenskan 2024 – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 3 april 2024. https://web.archive.org/web/20240403030540/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/allsvenskan-2024/115560/. Läst 10 november 2024. 
  182. ↑ ”Allsvenskan 2024 – Tabell och resultat”. svenskfotboll.se. Arkiverad från originalet den 29 december 2023. https://web.archive.org/web/20231229121446/https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/tabell-och-resultat/allsvenskan-2024/115560/. Läst 10 november 2024. 
  183. ↑ ”Allsvenskan 2025 – Lagstatistik”. svenskfotboll.se. https://www.svenskfotboll.se/serier-cuper/lagstatistik/allsvenskan-2025/123864/. Läst 6 november 2025. 
  184. ↑ Dags för klubb-TV GAIS i Kanal Lokal! Arkiverad 12 november 2011 hämtat från the Wayback Machine. Gais.se
  185. ↑ Presentation av Det enda laget Arkiverad 22 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  186. ↑ ”Attentat – GAIS Är Allt! (CDr)” (på English). https://www.discogs.com/Attentat-GAIS-Är-Allt/release/9538246. Läst 12 mars 2021. 
  187. ↑ Balkander, Mattias (26 april 2016). ”Hellströms hyllning till Gais i nya videon: "Har tappat det fullständigt"”. gp.se. http://www.gp.se/1.200330. Läst 12 mars 2021. 
  188. ↑ Johanna SchreiberKai Martin (25 augusti 2012). ”Hoppas att artisterna kan rädda Gais”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/noje/hoppas-att-artisterna-kan-radda-gais/. Läst 16 juni 2025. 
  189. ↑ ”GAIS | Kulturfestivalen Cederstök intar Gamla Ullevis uppladdningsområde 24:e maj”. www.gais.se. https://www.gais.se/nyheter/kulturfestivalen-cederstok-intar-gamla-ullevis-uppladdningsomrade-24-e-maj. Läst 16 juni 2025. 
  190. ↑ ”GAIS | 130 år med GAIS - Den största segern någonsin”. www.gais.se. https://www.gais.se/nyheter/130-ar-med-gais---den-storsta-segern-nagonsin. Läst 9 januari 2026. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Mall:Fotbollsallsvenskan Mall:GAIS:s säsonger Mall:Göteborgsalliansen i fotboll Mall:Svenska mästare i fotboll (herrar) Mall:Svenska cupmästare i fotboll (herrar)

Hämtad från ”https://wiki.viberq.org/w/index.php?title=Gais&oldid=15824”