Juridik (Sverige)

Juridik (Sverige) avser studiet och tillämpningen av det svenska rättssystemet, inklusive lagar, rättsprinciper, rättstillämpning och rättskipning. Svensk juridik bygger på grundlag, lag, förordning, rättspraxis och rättsdogmatiska principer och är nära kopplad till Rättsstat, Demokrati (Sverige) och Grundlagar (Sverige).

Rättssystemets grunder

Det svenska rättssystemet kännetecknas av:

lagarnas överhöghet,
legalitetsprincipen,
likhet inför lagen,
rättssäkerhet och förutsebarhet,
oberoende domstolar.

All offentlig makt utövas under lagarna enligt Regeringsformen.

Rättskällor

De viktigaste rättskällorna i Sverige är:

Grundlag – högsta rättsnorm,
Lag – beslutas av Riksdagen,
Förordning – beslutas av Regeringen,
Föreskrifter – utfärdas av myndigheter,
Rättspraxis – domstolarnas avgöranden,
Förarbeten – propositioner och utskottsbetänkanden,
Doktrin – juridisk litteratur.

Rättsområden

Svensk juridik delas in i flera huvudområden:

Offentlig rätt

Reglerar relationen mellan staten och individen, exempelvis:

konstitutionell rätt,
förvaltningsrätt,
skatterätt,
straffrätt.

Civilrätt

Reglerar förhållanden mellan enskilda, exempelvis:

avtalsrätt,
köprätt,
familjerätt,
arvsrätt,
skadeståndsrätt.

Processrätt

Reglerar hur mål handläggs i domstol, inklusive:

rättegångsbalken,
bevisning och processuella regler,
domstolsförfaranden.

Domstolsväsendet

Allmänna domstolar

Allmänna domstolar handlägger:

brottmål,
tvistemål.

Instanser:

tingsrätt,
hovrätt,
Högsta domstolen.

Förvaltningsdomstolar

Förvaltningsdomstolar prövar:

tvister mellan enskilda och myndigheter,
överklaganden av myndighetsbeslut.

Instanser:

förvaltningsrätt,
kammarrätt,
Högsta förvaltningsdomstolen.

Domstolarnas oberoende är grundlagsfäst.

Myndigheter och rättstillämpning

Förvaltningsmyndigheter:

tillämpar lagar och förordningar,
fattar beslut i enskilda ärenden,
står under regeringens ledning men är självständiga i rättstillämpningen.

Beslut kan i regel överklagas till domstol.

Fri- och rättigheter

Svensk juridik innehåller ett starkt skydd för fri- och rättigheter, bland annat:

Yttrandefrihet (Sverige),
informationsfrihet,
religionsfrihet,
föreningsfrihet,
rätt till domstolsprövning.

Skyddet regleras främst i Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Offentlighet och transparens

En särprägel i svensk juridik är Offentlighetsprincipen (Sverige), som innebär:

rätt till insyn i myndigheters handlingar,
möjlighet att granska offentlig makt,
stärkt rättssäkerhet och demokrati.

Juridik och EU

Sverige är medlem i Europeiska unionen, vilket innebär att:

EU-rätten är en del av svensk rätt,
EU-rätten har företräde vid konflikt,
svenska domstolar tillämpar EU-rätt.

Juridisk utbildning och yrken

Vanliga juridiska yrken i Sverige är:

jurist,
advokat,
domare,
åklagare,
åklagare,
rättsvetare.

Juridisk utbildning bedrivs vid universitet och leder vanligtvis till juristexamen.

Betydelse

Juridik i Sverige är central för:

rättsstatens funktion,
skyddet av individens rättigheter,
förutsebarhet och stabilitet,
demokratisk styrning,
tillit till samhällsinstitutioner.

Se även