Haganah
Haganah (hebreiska, "försvar") var den största sionistiska militära organisationen i det Brittiska mandatet Palestina mellan 1920 och 1948. Haganah utgjorde grunden för skapandet av Israels försvarsmakt när staten Israel bildades.
Hagana grundades 1920 för att skapa ett övergripande försvar av det judiska samhället mot angrepp från palestinska grupper i landet. I kölvattnet av våldsamheterna 1929 började Hagana växa och utvecklas. En nationell ledning och ett överkommando upprättades för att samordna verksamheten i hela landet, under ledning av det sionistiska etablissemanget med David Ben-Gurion i spetsen.[1] År 1931 bröt sig gruppen Irgun Zwai Leumi ut ur Haganah.[2]
Under det palestinska upproret 1936–1939 fördjupades Haganas samarbete med britterna, bland annat genom att rekrytera judiska hjälppoliser (”notrim”) för att skydda judiska bosättningar och genom att bilda rörliga stridsenheter. Detta var en del av en ny strategi som även innefattade offensiva aktioner. Organisationen startade också inhemsk vapenproduktion under namnet Ta'as. Dessutom började Haganah delta i organiseringen av den hemliga bosättningen av judar till landet och stödde uppförandet av så kallade ”mur- och torn”-bosättningar. [3]
Under andra världskriget gick många av Haganahs medlemmar in som frivilliga i den brittiska armén- samtidigt bildades ett reguljärt sionistiskt förband i Palestina – Palmach. britterna. Efter kriget började Haganah attackera brittiska installationer. Därefter började David Ben-Gurion förbereda organisationen för att bli den framtida statens armé. Fältstyrkorna byggdes ut, infanteribrigader sattes upp och nya enheter skapades (luft-, sjö-, artilleri- och pansarförband) för att kunna möta både palestinska miliser och framför allt arabstaternas reguljära arméer. [4]
Hagana deltog i Palestinakriget 1948 – från försvaret av bosättningar och vägar, till eskortering av konvojer och stora offensiver för att inta städer och områden från Galileen till Negev. Därtill spelade Hagana en avgörande roll i den etniska rensningen av områdets palestinska befolkning.[5] Organisationen skapade elva stridsbrigader av sina egna styrkor och bidrog avgörande till segern i kriget. I slutet av maj 1948, mitt under de intensiva striderna, omvandlades Hagana till Israels försvarsmakt.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Shapira, Anita (2012). Israel: a history. The Schusterman series in Israel studies. Brandeis University Press. ISBN 978-1-61168-352-3. Läst 9 december 2025
- ↑ Shaviṭ, Yaʻaḳov (1988). Jabotinsky and the revisionist movement, 1925-1948. Frank Cass. ISBN 978-0-7146-3325-1. Läst 9 december 2025
- ↑ Kessler, Oren (2023). Palestine 1936: the great revolt and the roots of the Middle East conflict. Rowman & Littlefield. ISBN 978-1-5381-4881-5. Läst 9 december 2025
- ↑ Alon, Yigʾal (1970). Shield of David: the story of Israel's armed forces. Weidenfeld, Nicolson etc. ISBN 978-0-297-00133-1. Läst 9 december 2025
- ↑ Bresheeth-Zabner, Haim (2020). An army like no other: how the Israeli Defense Force made a nation. Verso. ISBN 978-1-78873-784-5. Läst 9 december 2025