Hoppa till innehållet

Fotograf

Från Plutten
Version från den 1 februari 2025 kl. 01.12 av 2a06:63c1:8205:a000:4146:284f:8334:2d2c (diskussion) (Historik)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Fil:Photographer1850s.png
Engelsk fotograf på 1850-talet
Fil:Rob McArthur.jpg
Nutida fotograf med en småbildskamerastativ.
Tokyo
Fotograf i Tokyo med en grupp studenter.
Fil:Storformatskamera - Malmö-1985.jpg
En fotograf med en storformatskamera 1985.

En fotograf (ytterst av grekiskans φωτός, photos, "ljus", och γράφω, graphos, "skrivet") är en person som framställer fotografier. Ordet syftar i första hand på yrkesfotografer,[1] i andra hand även amatörfotografer. Fotograf som spelar in rörlig bild kallas för filmfotograf.

Yrkesfotografer

[redigera | redigera wikitext]

De första yrkesfotograferna uppträdde i samband med offentliggörandet av daguerreotypin 1839. I Sverige brukar Lars Jesper Benzelstierna räknas som den förste yrkesfotografen, verksam 1840-1845.

Anställd eller frilans

[redigera | redigera wikitext]

Många fotografer, inklusive inom reportage- och dokumentärsektorn, arbetar ofta som frilans. Då produceras foton som senare säljs vidare till tidningar eller förlag.[1]

Särskilda bildbyråer har ofta fasta relationer till olika fotografer, där det är byrån som sköter försäljning, arkivering och i en del fall även ombesörjer förmedlandet av olika fotograferingsuppdrag.[1]

Större tidningar och tidskrifter har åtminstone tidigare ofta haft anställda fotografer. Inom mode och reklam växlar arbetsvillkoren mellan anställd och frilans, och de flesta fotograferna driver här egna ateljéer. I den teknisk-vetenskapliga sektorn har de flesta fotografer varit anställda på respektive institution.[1]

Kvinnliga fotografer

[redigera | redigera wikitext]

Fotografin blev snabbt ett socialt accepterat kvinnoyrke, med Brita Sofia Hesselius som tidigaste svenska namn. Hesselius öppnade 1845[2] ateljé i Karlstad, och hon var därmed en av världens allra första kvinnliga yrkesfotografer; endast en handfull andra kvinnor från de tidigaste åren är kända internationellt.

Under 1850-talet tillkom bland andra Marie Kinnberg i Göteborg och Hedvig Söderström i Stockholm. Av Stockholms 100 registrerade fotografer på 1860-talet var 15 kvinnor, och av dem hörde åtminstone tre till de ledande: Bertha Valerius, Rosalie Sjöman och Caroline von Knorring.

I slutet av 1800-talet var Emma Schenson[3] och Anna Ollson[4] två av de viktigaste kvinnliga fotogrfaferna.

Specialisering

[redigera | redigera wikitext]

Fotografen kan arbeta inom en eller flera av ett antal olika fotograferingsnischer. Dessa inkluderar:

Amatörfotografer

[redigera | redigera wikitext]

De tidigaste fotograferna började som amatörer. Genom fotohistorien har amatörer ofta stått för tekniska och konstnärliga genombrott. Å andra sidan har den tekniska utvecklingen vid flera tillfällen skapat kraftig tillväxt bland amatörfotograferna. Så till exempel introducerade Eastman Kodaks förenklade processer under 1880- och 1890-talen, deras Brownie- och Vest Pocket-kameror under tidigt 1900-tal, samt under 2000-talet den digitala fotografin i mobiltelefoner.

  1. 1,00 1,01 1,02 1,03 1,04 1,05 1,06 1,07 1,08 1,09 ”fotograf - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fotograf. Läst 17 november 2024. 
  2. ”skbl.se - Brita Sofia Hesselius”. skbl.se. https://skbl.se/sv/artikel/BritaSofiaHesselius0. Läst 17 november 2024. 
  3. ”skbl.se - Emma Sophia Perpetua Schenson”. skbl.se. https://skbl.se/sv/artikel/EmmaSchenson. Läst 17 november 2024. 
  4. Lars Sjöqvist (8 mars 2017). ”Anna Ollson Kvinna i Värmland”. Värmlands Museum. https://varmlandsmuseum.se/anna-ollson-kvinna-i-varmland/. Läst 17 november 2024.