|
|
| Rad 1: |
Rad 1: |
| {{Grundämne
| | #REDIRECT [[Import/Wikipedia/Arsenik]] |
| |namn = Arsenik
| |
| |atomnummer = 33
| |
| |tecken = As
| |
| |grupp = 15
| |
| |period = 4
| |
| |block = p
| |
| <!-- BILDER -->
| |
| |bild = Arsen 1a.jpg
| |
| |bildtext =
| |
| |emissionsspektrum = Arsenic spectrum visible.png
| |
| | |
| |ämnesklass = halvmetall
| |
| |aggregationstillstånd = [[Fast form|Fast]]
| |
| |densitet = 5 727
| |
| |hårdhet = 3,5
| |
| |utseende = Metalliskt grå
| |
| |bild-utseende = Arsen 1.jpg
| |
| |relativ_atommassa = 74,92160
| |
| |atomradie = 115 (114)
| |
| |kovalent-radie = 119
| |
| |van-der-Waal-radie = 185
| |
| |elektronkonfig = <nowiki>[</nowiki>[[Argon|Ar]]<nowiki>]</nowiki>3d<sup>10</sup>4s<sup>2</sup>4p³
| |
| |e-minus = 2, 8, 18, 5
| |
| |oxidationstillstånd-oxid = ±3, 5 (svagt sur)
| |
| |kristallstruktur = rombohedral
| |
| |tillstånd = fast
| |
| |smältpunkt = 1 090 [[Kelvin|K]] (817 [[grad Celsius|°C]] under tryck)
| |
| |kokpunkt = 887 K (613 °C) ([[sublimering|sublimerar]])
| |
| |molvolym = 12,95
| |
| |molpotens = -6
| |
| |ångbildningsvärme = 34,76
| |
| |smältvärme = 369,9
| |
| |ångtryck =
| |
| |ljudhastighet =
| |
| |elektronegativitet = 2,18
| |
| |värmekapacitet = 330
| |
| |elektrisk-ledning = 3,45·10<sup>6</sup>
| |
| |värmeledning = 50
| |
| |joniseringspot-1 = 947
| |
| |joniseringspot-2 = 1 798
| |
| |joniseringspot-3 = 2 735
| |
| |joniseringspot-4 = 4 837
| |
| |joniseringspot-5 = 6 043
| |
| |joniseringspot-6 = 12 310
| |
| |isotoper =
| |
| {{Grundämne/Isotop
| |
| |isotop = <sup>75</sup>As
| |
| |förekomst = '''100 %'''
| |
| |stabil-neutroner = 42
| |
| }}
| |
| }}
| |
| '''Arsenik''' ([[latin]]skt namn, ''arsenicum'') är ett mycket giftigt [[halvmetall]]iskt [[grundämne]]. Arsenik har många [[allotropi|allotropa]] former, de flesta har olika [[färg]]er. Ämnet används idag främst i [[insektsgift]]er och andra [[bekämpningsmedel]]. Arsenik användes också flitigt inom [[tryckimpregnering]] av trä, och även i glasindustrin för att kunna skilja glasets luftbubblor så att man får ett rent och prydligt glas. Även i dagens industri används arsenik i mindre skala (t.ex. gamla fönsterrutor, kristallglas och prismakristallkronor), men ämnet har fasats ut till förmån för mindre miljöfarliga alternativ.
| |
| | |
| Den även giftiga [[kemisk förening|kemiska föreningen]] [[arseniktrioxid]] kallas ofta "vit arsenik".
| |
| | |
| Arsenik från jordskorpan urlakas i dricksvattnet. Vid till exempel risodling tas detta upp, vilket gör att arsenik kan hittas i vissa livsmedelsprodukter, exempelvis just ris.
| |
| | |
| En undersökningsmetod som används för att upptäcka arsenik är att framkalla en arsenikspegel.<ref>Tom Moll. "[https://runeberg.org/larokemi/1/0200.html Lärobok i kemi för realgymnasiet]" (s. 194), ''[[Projekt Runeberg]]''. Åtkomst 28 augusti 2015.</ref>
| |
| | |
| ==Historia==
| |
| Föreningar av arsenik har varit kända sedan mycket lång tid. Namnet kommer från det grekiska ''arsenikon'', vilket stod för ''oripiment'', som är en form av [[arseniksulfid]]. Ämnet anses ha upptäckts av [[Albertus Magnus]] omkring år 1250. Den svenska kemisten [[Georg Brandt]] betecknade år 1733 arsenik som en [[halvmetall]], medan [[Antoine Lavoisier]] ansåg arsenik vara ett metalliskt grundämne.<ref>Anders Lennartsson, Periodiska systemet, Studentlitteratur, 2011</ref>
| |
| | |
| ==Förekomst==
| |
| Arsenik finns bundet i vissa [[mineral]] som till exempel [[arsenikkis]] och [[realgar]] men förekommer även i [[malm]]er med [[guld]], [[silver]], [[koppar]] och [[zink]] och kan spridas vid brytning av dessa. Spår av arsenik kan hittas i [[vatten]] och [[cigarett]]rök <ref>{{webref|url=http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5882-1.pdf|titel=Miljökvalitetsnormer för arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren, rapport 5882|utgivare=Naturvårdsverket|hämtdatum=2011-11-16|arkivurl=https://web.archive.org/web/20100830205210/http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5882-1.pdf|arkivdatum=2010-08-30}}</ref> liksom i [[rök]] från [[kol]] och [[olja]].<ref name="am|uppsala">{{webbref|url=http://www.ammuppsala.se/arsenik|titel=Arsenik|utgivare=Arbets- och miljömedicin, Uppsala|hämtdatum=2009-11-25|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140201161547/http://www.ammuppsala.se/arsenik|arkivdatum=2014-02-01}}</ref>
| |
| | |
| ==Framställning==
| |
| Arseniken framställs dels av gedigen arsenik genom [[sublimering]], dels genom upphettning av [[arsenikkis]] eller [[arsenikjärn]] varvid arseniken förångas och kan kondenseras. Vidare utvinns arsenik som biprodukt vid flera olika metallurgiska processer.<ref>Meyers varulexikon, Forum, 1952</ref>
| |
| | |
| == Förgiftning ==
| |
| {{huvud|Arsenikförgiftning}}
| |
| Arsenikförgiftning är ett tillstånd som uppstår till följd av förhöjda halter av '''arsenik''' i kroppen.<ref name="Va20072">{{tidskriftsref |efternamn1=Vahidnia |förnamn1=A. |efternamn2=van der Voet |förnamn2=G.B. |efternamn3=de Wolff |förnamn3=F.A. |titel=Arsenic neurotoxicity A review |tidskrift=Human & Experimental Toxicology |datum=1 oktober 2007 |volym=26 |nummer=10 |sid=823–832 |doi=10.1177/0960327107084539 |pmid=18025055}}</ref> Symtomen kan omfatta [[kräkning]]ar, [[buksmärta]], [[encefalopati]], och [[diarré]], med viss variation mellan exponering under kortare eller längre tid.<ref name="Rat2003">{{tidskriftsref |efternamn1=Ratnaike |förnamn1=R N |titel=Acute and chronic arsenic toxicity |tidskrift=Postgraduate Medical Journal |datum=1 juli 2003 |volym=79 |nummer=933 |sid=391–396 |doi=10.1136/pmj.79.933.391 |pmid=12897217 |pmc=1742758}}</ref> Den vanligaste orsaken till långvarig exponering är intag genom förorenat [[dricksvatten]].<ref name="EH2013">{{tidskriftsref |efternamn1=Naujokas |förnamn1=Marisa F. |efternamn2=Anderson |förnamn2=Beth |efternamn3=Ahsan |förnamn3=Habibul |efternamn4=Aposhian |förnamn4=H. Vasken |efternamn5=Graziano |förnamn5=Joseph H. |efternamn6=Thompson |förnamn6=Claudia |efternamn7=Suk |förnamn7=William A. |titel=The Broad Scope of Health Effects from Chronic Arsenic Exposure: Update on a Worldwide Public Health Problem |tidskrift=Environmental Health Perspectives |datum=3 januari 2013 |volym=121 |nummer=3 |sid=295–302 |doi=10.1289/ehp.1205875 |pmid=23458756 |pmc=3621177}}</ref> De flesta fall av arsenikförgiftning är oavsiktliga.<ref name="Rat2003" />
| |
| | |
| Genom sitt dricksvatten exponeras fler än 200 miljoner människor i världen för högre halter av arsenik än vad som anses vara säkert.<ref name=":0" /><ref>{{Webbref|titel=Millions of people drink groundwater contaminated with arsenic|url=https://www.eawag.ch/en/news-agenda/news-portal/news-archive/archive-detail/millions-of-people-drink-groundwater-contaminated-with-arsenic/|verk=www.eawag.ch|hämtdatum=2021-05-04|språk=en-GB}}</ref> De värst drabbade områdena är [[Bangladesh]] och [[Västbengalen]].<ref name=":0" /> Toxiciteten hos arsenik har beskrivits så långt tillbaka som 1500 f.Kr. i [[Papyrus Ebers]].<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Howie|efternamn1=Howie|förnamn1=Frank|förnamn=Frank|datum=2013|titel=Care and Conservation of Geological Material|url=https://books.google.se/books?id=kTz_AQAAQBAJ&pg=PA135|sid=135|utgivare=Routledge|språk=en|isbn=9781135385217}}</ref>
| |
| | |
| ==Medicinsk användning==
| |
| Arseniktrioxid ingår som aktiv beståndsdel i ett godkänt läkemedel mot en sällsynt form av leukemi. Läkemedlet är centralt godkänt av det Europeiska läkemedelsverket och EU-kommissionen.<ref>{{Webbref |url=http://www.ema.europa.eu/ema/index.jsp?curl=pages/medicines/human/medicines/000388/human_med_001107.jsp&mid=WC0b01ac058001d124 |titel=Trisenox |hämtdatum=2016-01-23 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=EMA |sid= |språk= |doi= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160130104112/http://www.ema.europa.eu/ema/index.jsp?curl=pages/medicines/human/medicines/000388/human_med_001107.jsp&mid=WC0b01ac058001d124 |arkivdatum=2016-01-30 |citat= |ref= }}</ref>
| |
| | |
| ==Miljö==
| |
| Arsenikmineral och -salter förekommer som nämnts ovan i mineral och malmer och kan urlakas i vatten. I strömmande [[ytvatten]] brukar arsenikhalterna vara låga, men i brunnar och andra relativt stillastående vatten kan halterna nå toxiska nivåer, vilket särskilt drabbat [[Bangladesh]] i vad som [[WHO]] kallat för världens genom tiderna största giftkatastrof. Även om man åtgärdat ungefär hälften av de aktuella brunnarna är förgiftningshotet fortfarande till stor del olöst, och man bedömer att omkring 40 miljoner människor – en fjärdedel av landets befolkning – utsätts för giftigt vatten. Tiotusentals människor dör årligen av arsenikförgiftning och dess följdsjukdomar, och särskilt barn riskerar men för livet på grund av arsenikorsakade utvecklingsstörningar.<ref>{{bokref|titel=Bangladesh Länder i fickformat: 818|år=2014|utgivare=Utrikespolitiska institutet|isbn=978-91-7507-269-2|sid=26|redaktör=Ylva Lindahl|utgivningsort=Stockholm|kapitel=Geografi och klimat}}</ref><ref>{{tidskriftsref|författare=Sam Loewenberg|titel=In Bangladesh, arsenic poisoning is a neglected issue|tidskrift=The Lancet|år=2016|volym=388|nummer=10058|sidor=2336-2337|doi=http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(16)32173-0|utgivare= p2336–2337, 12 November 2016 |språk=engelska}}</ref>.
| |
| | |
| 2015 gick [[Livsmedelsverket]] i [[Sverige]] ut med rekommendationen att begränsa konsumtion av risprodukter och att hälla av kokvattnet efter att [[ris]]et kokats, detta för att minska intaget av arsenik.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Ny mätning visar: Arsenik i sex populära risprodukter|url=http://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-matning-visar-arsenik-i-sex-populara-produkter|tidning=SVT Nyheter|hämtdatum=2017-08-18|språk=sv}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/undersokning-visar-problem-med-arsenik-i-ris-och-risprodukter/|titel=Undersökning visar problem med arsenik i ris och risprodukter|hämtdatum=2017-08-18|verk=www.livsmedelsverket.se|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170819104002/https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/undersokning-visar-problem-med-arsenik-i-ris-och-risprodukter|arkivdatum=2017-08-19}}</ref>
| |
| | |
| == Se även ==
| |
| * [[Periodiska systemet]]
| |
| | |
| == Källor ==
| |
| <references/>
| |
| | |
| == Externa länkar ==
| |
| * [https://web.archive.org/web/20110712040502/http://skolarbete.nu/skolarbeten/arsenik/ skolarbete.nu: Arsenik]
| |
| | |
| {{Periodiska systemet navbox}}
| |
| {{Auktoritetsdata}}
| |
| [[Kategori:Grundämnen]]
| |
| [[Kategori:Gift]]
| |
| [[Kategori:Hormonstörande ämnen]]
| |
