|
|
| Rad 1: |
Rad 1: |
| {{coord|65|00|N|17|30|E|display=title}}
| | #REDIRECT [[Import/Wikipedia/Västerbotten]] |
| {{Olika betydelser}}
| |
| {{landskapsfakta|
| |
| | namn = Västerbotten
| |
| | landskapsvapen = Västerbottens vapen.svg
| |
| | vapennamn = [[Västerbottens landskapsvapen|landskapet Västerbotten]]
| |
| | landsdel = [[Norrland]]
| |
| | län = [[Västerbottens län]]
| |
| | stift = [[Luleå stift]]
| |
| | yta = 15538
| |
| | folkmängd = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Västerbotten}}
| |
| | folkmängd_datum = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|datum}}
| |
| | folkmängd_not = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|ref}}
| |
| | invånare/km2 = <!-- behöver inte anges, räknas ut från folkmängd och yta om dessa är korrekt angivna -->
| |
| | högsta punkt = [[Åmliden]] 551 m ö.h.
| |
| | sjö = [[Bygdeträsket]]
| |
| | landskapsblomma = [[Kung Karls spira]]
| |
| | landskapsdjur = [[Storspov]]
| |
| | landskapsfisk = [[Flodnejonöga]]
| |
| | landskapssten = [[Kopparkis]]
| |
| | landskapssvamp = [[Rynkad tofsskivling]]
| |
| | landskapsinsekt = [[Större svartbagge]]
| |
| | landskapsmossa = [[Rostvitmossa]]
| |
| | landskapsäpple = [[Transparente blanche]]
| |
| | landskapsgrundämne = [[Guld]]
| |
| | landskapsstjärnbild = [[Pegasus]]
| |
| | landskapsstjärna = [[Markab]]
| |
| | landskapsfågel = [[Blå kärrhök]]
| |
| | karta = Sverigekarta-Landskap Västerbotten.svg
| |
| |hederbetitlade=finns
| |
| |hertiginna=[[Prinsessan Ines]]
| |
| }}
| |
| '''Västerbotten''' (på [[latin]]: ''Botnia occidentalis'') är ett [[Landskap i Sverige|landskap]] i [[Norrland]] i nordöstra [[Sverige]]. Det gränsar i öster till [[Bottenviken]] och [[Kvarken]], i söder till [[Ångermanland]] och i väster och norr till [[Lappland, Sverige|Lappland]], samt i norr till [[Norrbotten]].<ref>{{webbref|url=http://www.fmis.raa.se/help/WebHelp/Landskap.htm |titel=Landskap |hämtdatum=8 maj 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140826011416/http://www.fmis.raa.se/help/WebHelp/Landskap.htm |arkivdatum=26 augusti 2014 |utgivare=Riksantikvarieämbetet }}</ref> Största tätort är [[Umeå]].
| |
| | |
| ==Historia==
| |
| ===Forntiden===
| |
| [[File:Landskapskarta Västerbotten.png|thumb|Äldre landskapskarta över Västerbotten och södra Lappland.]]
| |
| Arkeologin har belagt att det funnits människor i Västerbotten från [[stenåldern]], men forntida fynd är färre än i övriga landet, och befolkningen måste ha varit gles och fåtalig under hela forntiden. Vattennivån var mycket högre, både i havet och i älvarna. Folk vandrade in till Västerbotten från alla väderstreck ca 8000 f.Kr. Stenålderskulturen i Västerbotten kännetecknas av små härdar, vilka inte är belägna vid strandkanter. Det fanns ingen [[renjägartid]] i Västerbotten som det gör i till exempel Finland, utan människorna där jagade [[älg]]. Förekomst av [[flinta]] visar att människorna hade långväga kontakter under äldre stenålder.
| |
| | |
| Från yngre stenåldern finns [[hällristning]]ar vid [[Norrforsen]] nedanför [[Stornorrfors kraftverk]]s [[dammbyggnad]] i byn [[Norrfors, Umeå kommun|Norrfors]] väster om [[Umeå]] vid [[E12]]. Man har också påträffat förhistoriska [[skidor]], som är 5200 år, [[Kalvträskskidan]] sydväst om [[Skellefteå]]. [[Rödockra]]gravar som under samma tid finns i omgivande landskap saknas från tiden i Västerbotten.
| |
| | |
| 2000 f.Kr. upphör boplatsvallarna att byggas, och samtidigt vandrar folk in som visar samma kultur som i södra [[Skandinavien]].<ref>{{webbref |url=http://sparfran10000ar.se/alla-tiders-vesterbotten/stenalder.html |titel=Stenålder 8000 f Kr–1800 f Kr |hämtdatum=8 maj 2010 |utgivare=Portalen "Spår från 10000 år" |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100817234501/http://www.sparfran10000ar.se/alla-tiders-vesterbotten/stenalder.html |arkivdatum=17 augusti 2010 }}</ref>
| |
| | |
| Under [[bronsåldern]] uppstår en kulturell klyfta mellan kust och inland. Vid kusten finns flitiga kontakter med Ryssland och Sibirien, medan folket i inlandet troligen börjar ägna sig åt renskötsel. Vid kusten finns flera gravar från bronsåldern, men inga boningshus, medan det förhåller sig på omvänt sätt i fjällen. Det finns en boplatsvall i [[Sävar]] från bronsåldern, och en näraliggande [[fångstgrop]]. Boplatsvallen var troligen sommarbostad. Söder om Umeå finns bronsföremål i en grav.<ref>{{webbref |url=http://www.sparfran10000ar.se/alla-tiders-vesterbotten/bronsalder.html |titel=Bronsålder 1800–500 f Kr |hämtdatum=8 maj 2010 |utgivare=Portalen "Spår från 10000 år" |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100817234826/http://www.sparfran10000ar.se/alla-tiders-vesterbotten/bronsalder.html |arkivdatum=17 augusti 2010 }}</ref>
| |
| | |
| Under bronsålder börjar en kulturell gräns mellan Västerbotten och sydligare regioner att märkas. I Västerbotten förekommer inte [[långhus (byggnad)|långhus]] och jordbruk i samma utsträckning som söderöver men rester av bebyggelse med långhus har hittats väster om stadsdelen Backen i Umeå under 2013. Fyndet av långhusen innebär att det funnits en jordbrukande bofast befolkning vid kusten under bronsåldern vilket man inte trodde tidigare. Det används samma gravar vid kusten under järnåldern som under bronsålder: [[röse]]n och stensättningar. De flesta boplatser som återfunnits verkar vara [[tomtning]]ar och härdar. Spåren av härdarna brukar antas vara några av de första arkeologiska beläggen för [[skogssamer]]nas kultur. Av järnföremål från epoken har endast sparsamt återfunnits.
| |
| | |
| === Medeltiden ===
| |
| [[Fil:Gamla bron Umeå 2007-06-24.jpg|miniatyr|Gamla bron i Umeå över [[Umeälven]].]]
| |
| Under [[medeltiden]] [[kristna]]des Västerbotten. Första gången området nämns i källorna är 1314, då [[Umeå socken|Umeå]] och [[Bygdeå socken|Bygdeå]] nämns som kyrkosocknar och beskattas. Samtidigt skedde en kolonisation av kustlandskapet. Den allmänna uppfattningen är att nuvarande Västerbotten betraktades som hälsingarnas allmänning, och att en nybyggarverksamhet av etniska svenskar vilka var bönder, skedde successivt, från Ångermanland och norrut, och att denna nybyggarverksamhet på 1300-talet hade nått Bygdeå.<ref>''Övre Norrlands historia. Del I'', redaktör Gunnar Westin, utgiven av Norrbottens och Västerbottens läns landsting, Umeå 1962, s. 125 f</ref> En del gårdar i Västerbotten kan vara från järnåldern, men den stora expansionen började först på 1300-talet.<ref>http://www.vannasberget.se/historia.html</ref>
| |
| | |
| Kolonisation fanns dock längre norrut utefter kusten i Rutvik som ligger i [[Nederluleå socken]] nuvarande Luleå kommun, omnämns första gången år [[1339]] i ett bevarat testamente efter Svenald, en man boende på orten.
| |
| | |
| Nuvarande Torneås historia började med att Svensarö (dagens Seskarö) i Torne älvs mynning började bebyggas. Planer på att anlägga en stad längst upp i Bottenviken hade redan [[Johan III]] som [[1585]] gav uppdrag åt Gerhard Eimer att utföra stadsplaner.
| |
| | |
| Naturtillgångar gavs som [[förläning]]ar åt kyrkan och adeln.<ref>{{webbref |url=http://www.edefors.se/pdfs2005/SKATTER.pdf|titel=Skatter |hämtdatum=8 maj 2010 |efternamn=Baeckström |förnamn=Inge |efternamn2=Lind |förnamn2=Eivor | format=PDF}}</ref> Klyftan mellan kust och inland förstärktes. Samtidigt börjar det område som Västerbotten utgör att bli svenskt [[kameral]]t.
| |
| | |
| Från tidig medeltid härrör ortnamn med -böle och -mark. Några ortnamn tros vara av samiskt ursprung, till exempel [[Kåddis]]. Många ortnamn har dunkelt ursprung. Det fanns fyra socknar i Västerbotten år 1400, Umeå, Bygdeå, [[Lövångers socken|Lövånger]] och [[Skellefteå socken|Skellefteå]].
| |
| | |
| Jordbruket slog igenom på medeltiden och blev den viktigaste näringen, vid sidan av jakt, fiske och handel. Klyftan mellan kust och inland tog sig uttryck i en etnisk skillnad mellan samer och svenskar.{{Källa behövs||datum = 2015-12}}
| |
| | |
| Farvägarna till Västerbotten var huvudsakligen vattenburna, och de centrala orterna är belägna längs havs- och älvstränder. Under medeltiden fanns inga körbara vägar i Västerbotten, bara gång- och ridstigar, däribland Norrstigen som gick längs kusten.<ref>{{Webbref |url=http://www.sparfran10000ar.se/alla-tiders-vesterbotten/medeltid.html |titel=Medeltid 1050–1520 e Kr |utgivare=sparfran10000ar.se |hämtdatum=2010-05-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100817235235/http://www.sparfran10000ar.se/alla-tiders-vesterbotten/medeltid.html |arkivdatum=2010-08-17 }}</ref> Under Johan Graans tid som landshövding byggdes den första landsvägen, huvudsakligen på samma plats som Norrstigen. Den var 1668 farbar från Umeå till Luleå.<ref name="vbm.se">{{Webbref|url=http://www.vbm.se/i-lanet/sevart/vegar-turer-och-leder/bruksleden.html |titel=Bruksleden |utgivare=Västerbottens museum |hämtdatum=2010-05-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100510123723/http://www.vbm.se/i-lanet/sevart/vegar-turer-och-leder/bruksleden.html |arkivdatum=2010-05-10 }}</ref>
| |
| | |
| [[Birkarlar]] hade monopol på handel med samerna från [[Pite lappmark]] och norrut, och samerna började beskattas på 1500-talet.<ref>{{webbref |url=http://sparfran10000ar.se/alla-tiders-vesterbotten/medeltid.html |titel=Medeltid 1050–1520 e Kr |hämtdatum=8 maj 2010 |utgivare=Portalen "Spår från 10000 år" |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100817235235/http://www.sparfran10000ar.se/alla-tiders-vesterbotten/medeltid.html |arkivdatum=17 augusti 2010 }}</ref> Kontakterna med [[Ryssland]] och [[Karelen]] fortsatte efter medeltidens slut, och var påtaglig under kampen om herravälde över det västerbottniska kustlandet. Så sent som på 1490-talet hävdade Ryssland rätt över [[Bjuröklubb]] och marken norr om detta. Fram till 1500-talet var handeln med Karelen viktig för kustmarkerna runt [[Bottniska viken]].<ref name="lokalhistoria">{{webbref |url=http://lokalhistoria.skelleftea.org/historia.htm |titel=Skellefteås och norra Västerbottens historia under 1000 år |hämtdatum=8 maj 2010 |efternamn=Lundstöm |förnamn=Ulf |utgivare=Lokalhistoriskt institut, Skellefteå museum |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100304012938/http://lokalhistoria.skelleftea.org/historia.htm |arkivdatum=4 mars 2010 }}</ref> I Torneå hamn fanns en marknad, och enligt ett memorial av en lappfogde var handeln med ryssarna koncentrerade hit vid tiden för [[Gustav Vasa]]. 1549 ägde en bonde i Västerbotten köpmannabod vid Torneå marknad, där han troligen krängde päls som skjutits i landskapet. Vid början av 1600-talet bedrev dock ryssarna storskalig handel med skinn så långt söderut som Umeå och ut i lappmarkerna, från gård till gård eftersom det ännu inte fanns städer.<ref>Johan Nordlander, ''Norrländska samlingar, Första serien 1-6'', Umeå 1990, s. 316f</ref>
| |
| | |
| Huruvida kyrkor bildades vid marknadsplatser, eller om det var tvärt om, är ett något kontroversiellt område. På medeltiden var emellertid marknadsplatser och kyrkor belägna i anslutning till varandra. [[Landsköpmän]], bönder som också bedrev köpmanskap i Västerbotten, och [[bottnakarlar]], väster- och norrbottniska borgare i Stockholm med bottnaskutor, bedrev personligen handel med Stockholm ända till 1600-talet, då [[Umeå stad]] grundades och borgarna fick monopol på handeln. Hantverk bedrevs likaså av bönderna. [[Bottniska handelstvånget]] påverkade ekonomin, liksom införandet av [[grundregalen]] som gav kronan rätt att ta [[avrad]] eller [[skatt]] för till exempel [[fiske]]t ([[vattenregale]]).
| |
| | |
| ===Från 1500/1600-talet till 1800-talet===
| |
| | |
| [[Fil:Bonnstan.jpg|miniatyr|Bonnstan i Skellefteå.]]
| |
| [[Fil:Sävar monument-2007-06-15.jpg|miniatyr|Monument i Sävar över [[träffningen vid Ratan]] och [[slaget vid Sävar]] 1809, de sista slagen under [[finska kriget]].]]
| |
| Västerbotten var länge mycket glesbefolkat. Enligt skatteboken för Västerbotten år 1413 hade Skellefteå 60 hushåll ("rökar"), Lövånger 20 och Bygdeå 40, vilket sammantaget motsvarar en befolkning på ungefär 1 200 personer. Från Umeå socken saknas uppgifter.<ref>https://runeberg.org/stf/1937/0037.html</ref> Burträsk, som tillhörde Skellefteå socken, hade 67 bönder 1540,<ref>{{webbref |url=http://medlem.spray.se/bengtviksten/burtrask2.htm |titel=Burträskbygdens historia |hämtdatum=2010-02-11 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111105015057/http://medlem.spray.se/bengtviksten/burtrask2.htm |arkivdatum=2011-11-05 }}</ref> och Umeå (inklusive Sävar, Umeå stad och landsförsamling, Holmön, Vännäs, Hörnefors, Granön och Degerfors) hade år 1543 ca 450 hushåll.<ref>{{Webbref|url=https://runeberg.org/stf/1937/0038.html|titel=Västerbotten|hämtdatum=13 september 2017|författare=|efternamn=Ahnlund|förnamn=Nils|författarlänk=|efternamn2=|förnamn2=|datum=|år=1937|månad=|format=|verk=Svenska Turistföreningens årsskrift 1937|utgivare=Svenska Turistföreningen|sid=36|språk=|doi=|arkivurl=|arkivdatum=|citat=|ref=}}</ref> Samer inräknas inte i dessa uppgifter. Befolkningstillväxten var liten ända till 1700-talet, när nybyggare lockades till Västerbotten. Dessa nybyggare kom från bygden och från Finland. År 1758 fanns 4 100 personer i Skellefteå socken och Lövånger hade 150 hushåll och 60 soldater samma år.<ref>{{webbref |url=http://lokalhistoria.skelleftea.org/kultur13.htm |titel=Dagbok öfver ”Resa genom Norrland 1758 |utgivare=lokalhistoria.skelleftea.org |hämtdatum=2010-02-11 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070506070024/http://lokalhistoria.skelleftea.org/kultur13.htm |arkivdatum=2007-05-06 }}</ref> Umeå socken hade 603 hushåll ("rökar") år 1771 vilket innefattade 45 nybyggare, men 1721 uppgick hushållen endast till 298.<ref>{{Webbref |url=http://www.foark.umu.se/sites/default/files/publikationer/urkunden/urkund10.pdf |titel=BESKRIVNING ÖVER UMEÅ SOCKEN
| |
| OCH UMEÅ STAD ÅR 1771 |utgivare=Umeå Universitet |hämtdatum=2015-08-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150924015222/http://www.foark.umu.se/sites/default/files/publikationer/urkunden/urkund10.pdf |arkivdatum=2015-09-24 }}</ref>
| |
| | |
| [[Jordbruk]]et var från 1500-talet inriktat på [[ensäde]]sbruk, oftast med [[korn]], och boskapsskötsel ([[ko]]r och [[tamget|get]]ter), och [[jakt]] och [[fiske]] var viktiga näringar. Klimatet på 1500-talet var mycket gott, men mot slutet av århundradet började den [[lilla istiden]], då [[hemman]] lämnades öde och fisket inåt landet upphörde. I Västerbotten beskattades människorna både individuellt och efter jordinnehav. [[Bågaskatt]] betalades som vinterskatt av varje man som kunde spänna en båge, fram till 1606, och tyder på att jakten var central. 1543 beskattades jord efter [[pundland]] och spannland åker, till en början som en sommarskatt, vilket 1605 övergick i beskattning på [[mantal]] och gällande året runt. Ett mantal i Västerbotten var åtta tunnor utsäd (det var olika i landet).<ref>https://archive.is/20120524184955/web.telia.com/~u88707287/mantal.htm</ref> Jordnaturen var oftast skattejord. 1678 fanns det enligt jordeboken [[frälse]] på 1 och 13/16 [[mantal]] i [[Umeå socken]].<ref>Jordeböcker, Jordeböcker Västerbottens län, SE/RA/55201/55201.30/17 (1678), bildid: A0055900_00089</ref> Det tillhörde [[Per Eriksson Stake]] och utgjorde Erik Jacobssons jordegendom i [[Sörfors]] och Strand. Det var det enda frälse som fanns i Västerbottens södra fögderi.<ref>Jordeböcker, Jordeböcker Västerbottens län, SE/RA/55201/55201.30/17 (1678), bildid: A0055900_00090</ref>
| |
| | |
| Från 1500-talet värvades bondebefolkningen som soldater till Västerbottens [[fänika]], och en stor andel av västerbottningarna var sedan soldater under [[indelningsverket]]s tid i [[Västerbottens regemente]] som utgjordes av 8 kompanier: Livkompaniet, Överstelöjtnantens kompani, Majorens kompani, Lövangers kompani, Kalix kompani, Bygdeå kompani, Skellefteå kompani och Piteå kompani. 1677 vann Västerbottens regemente [[slaget vid Landskrona]].<ref>{{webbref |url=http://www.interaktivhistoria.se/reenactment/historia.html |titel=AHistoria |utgivare=interaktivhistoria.se |hämtdatum=2012-07-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120625045532/http://www.interaktivhistoria.se/reenactment/historia.html |arkivdatum=2012-06-25 }}</ref> Kustlandet drabbades av de så kallade [[Rysshärjningarna]] under de sista åren av det [[stora nordiska kriget]], 1714–1721, där gårdar brändes och kyrkor plundrades, och hela [[Umeå]] brändes ner. [[1809]] inträffade [[slaget vid Sävar]], det sista slaget i Sverige, varunder många svenskar avled. Samtidigt utbröt en [[rödsot]]sepidemi som tog livet av en stor del av befolkningen. Kontakterna med Finland var mycket täta, och när Finland 1809 avträddes till Ryssland isolerade detta landskapet.
| |
| | |
| Länets förste läkare, [[Johan Schönheit|Johan Heinrich Schönheit]], rekryterades 1680 till Umeå som landsbarbermester och regementsfältskär. Från tidigt 1700-tal blev prästen [[Nils Grubb]] en tillskyndare för folkbildning i Västerbotten, till exempel höll läkaren [[Daniel Erik Næzén]] läsecirklar för Umeås borgare på 1790-talet. Detta utmynnade i starka folkrörelser, men också i väckelse- och nykterhetsrörelser.<ref>http://www.skola.umea.se/satsningen/dialog2014/folkbildning.4.7f5d15da1180a2f9c2980005673.html{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Samme Naezén var pådrivande för länets första lasarett, [[Gamla lasarettet, Umeå|Gamla lasarettet]], som färdigställdes år 1795 i Umeå, och är idag en av landets äldsta bevarande lasarettsbyggnader.<ref>{{webbref |url=http://www.vbm.se/avdelningar/byggnadsvard1/byggnadsminnen/umea-kommun1/gamla-lasarettet-umea.html |titel=Gamla lasarettet |utgivare=Västerbottens museum |hämtdatum=2010-03-26 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100821103025/http://www.vbm.se/avdelningar/byggnadsvard1/byggnadsminnen/umea-kommun1/gamla-lasarettet-umea.html |arkivdatum=2010-08-21 }}</ref>
| |
| | |
| Åren 1675–1676 nåddes länet av [[Det stora oväsendet#Västerbotten 1675-76|hysterin kring häxor]] och rättegångar hölls i Lövånger, Bygdeå, Skellefteå och Umeå, men inga avrättningar utfördes.
| |
| | |
| Från 1600-talet började gruvdriften i norra Västerbotten, och den leddes av soldater, bruksknektar. [[Bruksindustrin i Västerbotten]] började på 1750-talet. [[Sågverk]] anlades under början av 1700-talet, och timmerflottning blev ett vanligt inslag i det västerbottniska samhället. [[Tjära]] var en viktig handelsvara, och 10 % av all tjära i Sverige under 1700-talet tillverkades i Västerbotten.<ref>{{webbref |url=http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta/umeahistoria/17141809.4.bbd1b101a585d704800065874.html |titel=Umeås historia 1714—1809 |hämtdatum=8 maj 2010 |datum=2010-02-09 |utgivare=Umeå kommun |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091225203519/http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta/umeahistoria/17141809.4.bbd1b101a585d704800065874.html |arkivdatum=2009-12-25 }}</ref> I Ström och sedan Strömbäck utanför Umeå grundade [[Olof Malmerfelt]] ett [[glasbruk]] som var igång mellan 1748 och 1879, [[Strömbäcks glasbruk]]. Några årtionden senare anlades ett annat glasbruk i Byske.<ref>{{Webbref |url=http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/sevart.pdf/Bruksleden/Bruksvaror%20och%20lyx.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-03-26 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100824225516/http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/sevart.pdf/Bruksleden/Bruksvaror%20och%20lyx.pdf |arkivdatum=2010-08-24 }}</ref> Järnbruk fanns i [[Fredriksfors]], [[Robertsfors]], [[Johannisfors bruk|Johannisfors]], [[Sävar bruk|Sävar]] och [[Hörnefors]]. Ägare av de större verken och bruken var bröderna [[Forssell (släkt i Västerbotten)|Forssell]] från Umeå ([[Sävar bruk]]), [[John Jennings]] och [[Robert Finley]] ([[Robertsfors bruk]]) och [[Gustav Fredrik af Ekenstam]] ([[Fredriksfors bruk]]). [[Häggströmska Handelshuset]] i [[Dalkarlså]] var en viktig arbetsgivare under 1800-talet. Bruksägarna lät bygga [[herrgård]]ar, däribland [[Baggböle herrgård]] ([[Dickson (släkt)|Dickson]]), [[Sävar herrgård]] och Norrfors herrgård. När sågverket i Robertsfors lades ner 1936 var det den sista vattensågen i Sverige.<ref name="vbm.se"/><ref>http://www.bygdsiljum.com/index2.php?option=com_content&do_pdf=1&id=239{{död länk|datum=2018-02 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Bruksindustrin och sågverken var förutsättningar för [[den västerbottniska varvsindustrin]], som under 1800-talet var mycket viktig. Det fanns flera skeppsvarv vid kusten, bland annat i [[Kåge]], på Teg i Umeå, och [[Ursviken]].<ref>{{webbref |url=http://www.vbm.se/avdelningar/byggnadsvard1/byggnadsminnen/skelleftea-kommun1/repslageriet-i-kage.html |titel=Repslageriet i Kåge |utgivare=Västerbottens museum |hämtdatum=2010-03-26 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100821101151/http://www.vbm.se/avdelningar/byggnadsvard1/byggnadsminnen/skelleftea-kommun1/repslageriet-i-kage.html |arkivdatum=2010-08-21 }}</ref>
| |
| | |
| Svåra svältår i landskapet inträffade på 1740-talet och [[Missväxtåren 1867-1869|nödåret 1867]]. Under sistnämnda år blev det plötsligt en frostnatt den 18 juli, då all odling frös och förstördes. Därefter hann inte kornet mogna innan hösten. För att klara året uppmanade landshövding [[Erik Viktor Almquist]] invånarna att samla vilda växter att äta. [[Sockenbibliotek]]en köpte [[Gustava Schartau]]s ''Wälmenta råd i miss-wext-år'', och församlingen spred kunskaper om att baka bröd av [[svinmålla]], [[bark]], [[lav]] och [[mossa]]. Västerbotten fick då nödhjälp och korn från sydligare landskap som skeppades ut från Umeå.<ref>''västerbotten 1976'', s. 176-183</ref>
| |
| | |
| ===Från 1800-talet till modern tid===
| |
| | |
| [[Fil:Vannas railwaystation Sweden.jpg|miniatyr|[[Stambanan genom övre Norrland|Stambanan]] knöt Västerbotten närmare södra Sverige. Här järnvägsstationen i [[Vännäs]].]]
| |
| Mot 1800-talet hade ensädesbruket ersatts av [[vallsädesbruk]]. Vid ingången mot 1900-talet användes 10 % av åkrarna till [[korn]]odling, och växlades med [[rovor]], [[potatis]] och [[grönfoder]], samt något [[havre]]. 60 % av åkrarna användes till [[hö]]odling. Västerbottenhästen var en Norrlandshäst som uppblandats med norska och finska raser, varför dess kropp var något större än arbetshästar i andra landskap i Norrland. På 1900-talet började bönderna i stället att köpa in [[Ardennerhäst]]ar och Västerbottenhästen försvann därmed. Västerbottenkon var en [[vitkullig fjällko|vitkullig fjällras]], uppblandad med behornade brun- och svartfärgade raser. Under 1800-talet började bönderna blanda Västerbottenkon med algauertjurar och att importera raser. Den inhemska [[får]]rasen var svart, men den blandades upp med vita [[Cheviot (fårras)|cheviotfår]] under början av 1900-talet. Egna lantraser fanns också av [[gris]]ar och getter.<ref name="P.A. Lindholm 1930">P.A. Lindholm, Västerbottens läns hembygdsbok, Uppsala 1930, s. 293-311</ref> Västerbottens lantras av höns kallas [[Bjurholmshöna]], vilka upptäcktes 2011.<ref>{{webbref |url=http://www.lantdagar.se/2014/03/02/en-utrotad-ras-som-har-ateruppstatt-bjurholmshona/ |titel=En utrotad ras som har återuppstått |utgivare=lantdagar.se |hämtdatum=2014-09-20 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150219205053/http://www.lantdagar.se/2014/03/02/en-utrotad-ras-som-har-ateruppstatt-bjurholmshona/ |arkivdatum=2015-02-19 }}</ref> Det finns få uppgifter om höns i Västerbotten innan 1800-talet.<ref>http://www.kackel.se/files/tidningen/Bjurholmshonsen.pdf</ref> På 1800-talet började [[leghorn]]höns köpas till landskapet.<ref name="P.A. Lindholm 1930"/>
| |
| | |
| När sågverken lades ner under början av 1900-talet, kom gruvdriften igång efter århundraden av försök, framför allt i norra Västerbotten.<ref name="lokalhistoria" /> [[Bryggeri]]er anlades på 1800-talet i bland annat [[Bryggerier i Umeå|Umeå]] (sedermera [[TILL-bryggerierna]]).<ref>{{Webbref |url=http://sverigesbryggerier.se/om-oss/historia/gamla-bryggerier/gamla-bryggerier-enligt-bryggerinamn/ |titel=Gamla bryggerier enligt bryggerinamn |utgivare=sverigesbryggerier.se |hämtdatum=2010-03-26 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120624235103/http://sverigesbryggerier.se/om-oss/historia/gamla-bryggerier/gamla-bryggerier-enligt-bryggerinamn/ |arkivdatum=2012-06-24 }}</ref> [[Järnväg]]en nådde Västerbotten på 1890-talet, med [[Stambanan genom övre Norrland|stambanan]] och tvärbanor mot inlandet.
| |
| | |
| Även i övrigt slog industrialiseringen igenom på allvar på 1900-talet, ofta med uppfinningar från trakten (se nedan). Samtidigt skedde en befolkningsexplosion på vissa håll och utflyttning på andra. Umeå, till exempel, hade omkring år 1900 bara 5 000 invånare mot 100 000 år 1995. 1995 var 54 % av invånarna inflyttade (huvudsakligen studenter).<ref>{{Webbref |url=http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta/umeashistoria/19002001.4.bbd1b101a585d704800065898.html |titel=Umeås historia 1900–2000 |utgivare=Umeå kommun |hämtdatum=2010-03-25 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150219203839/http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta/umeashistoria/19002001.4.bbd1b101a585d704800065898.html |arkivdatum=2015-02-19 }}</ref> Skellefteå såg å andra sidan en stor utflyttning under slutet av 1800-talet när sågverken lades ner, och de utvandrade antingen till Amerika eller blev nybyggare i fjällvärlden.<ref>{{webbref |url=http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2000 |titel=Skelleftebygdens historia |utgivare=Skelläfteå kommun |hämtdatum=2010-03-25 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100824214234/http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2000 |arkivdatum=2010-08-24 }}</ref> För södra Västerbotten blev grundandet av [[Umeå universitet|högskolan, sedermera universitetet, i Umeå]] en avgörande förändring, som [[Gösta Skoglund]] brukar tillskrivas äran för.
| |
| | |
| Anläggandet av [[Botniabanan]] har präglat det södra kustområdet från 1990-talet.
| |
| | |
| ==Geografi==
| |
| === Natur och klimat===
| |
| [[Fil:Solis Occasus in Sino Bothnico.jpg|miniatyr|Solnedgång över Bottniska viken.]]
| |
| [[Fil:Amseleaman1.jpg|miniatyr|Åman, ett biflöde till [[Vindelälven]].]]
| |
| [[Fil:Wst atlantischer lachs stoer 001.jpg|miniatyr|Landskapet är rikt på lax.]]
| |
| Västerbotten ligger direkt söder om [[Nordkalotten]], och därmed direkt söder om [[polcirkel]]n, vilket påverkar landskapets ljusförhållanden. Efter [[vårdagjämningen]] har Västerbotten allt fler ljusa timmar per dygn, och om sommaren är nätterna ljusa. Efter [[höstdagjämningen]] har området däremot färre [[Solen|sol]]timmar än söderut.<ref>{{Webbref |url=http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/dagslangdens-forandring-1.7185 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-01-31 |arkivdatum=2009-12-20 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091220051215/http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/dagslangdens-forandring-1.7185 }}</ref> [[Holmön]], som ligger i Västerbottens södra skärgård, har flest soltimmar per år i hela landet.<ref>{{webbref |url=http://www.ac.lst.se/lansstyrelsen/kartaoverlanet |titel=Västerbottens län |utgivare=Länsstyrelsen Västerbotten |hämtdatum=2010-01-31 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090915184218/http://www.ac.lst.se/lansstyrelsen/kartaoverlanet |arkivdatum=2009-09-15 }}</ref>
| |
| | |
| Naturen i Västerbotten och Lappland skiljer sig åt i flera hänseenden, trots att de är belägna på samma breddgrader. Inlandet är [[fjäll]]rikt och högt beläget, medan Västerbotten är flackare med högsta punkter omkring 500 m ö.h. Dock finns landhöjningsområden i Västerbotten vid [[Kvarken]]. Landskapet har flera [[älv]]ar i väst-östlig riktning, däribland [[Ume älv]], [[Skellefte älv]], och [[Vindelälven]], samt många kustmynnande vattendrag. Dessa vattendrag är rika på fisk som [[havsöring]], [[harr]], [[flodnejonöga]], [[gädda]] och [[abborre]].<ref>{{webbref |url=http://www.ac.lst.se/naturochmiljo/kustmynnandevattendrag |titel=Kustmynnande vattendrag |utgivare=Länsstyrelsen Västerbotten |hämtdatum=2010-01-31 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100221222514/http://www.ac.lst.se/naturochmiljo/kustmynnandevattendrag |arkivdatum=2010-02-21 }}</ref> Vattendragen används ofta till [[vattenkraft]].
| |
| | |
| Vädret är varmare i öster och klimatzonerna blir högre inåt landet. Kustområdet har omkring 150 dygn per år med snö, medan de nordvästligaste delarna har snötäcke uppåt 200 dygn.<ref>https://archive.is/20120524185000/www.smhi.se/polopoly_fs/1.6330!image/snotackedygn.png_gen/derivatives/fullSizeImage/snotackedygn.png</ref> I Umeå och Skellefteå brukar [[snö]]n vara till 1 april, men bara några mil inåt landet ligger snötäcket kvar till omkring 1 maj.<ref>https://archive.is/20120524185000/www.smhi.se/polopoly_fs/1.6334!image/snotackesista.png_gen/derivatives/fullSizeImage/snotackesista.png</ref>
| |
| | |
| [[Geologi]]skt består landskapet av urbergsområdet som möter fjällområdet (Kaledoniderna) i väster. Fjällens bergarter är mycket unga och bildades under [[devon (period)|devon]]. Urbergsområdet bildades under [[prekambrium]] av den [[baltiska urbergsskölden]],<ref name="Berg och jord">{{webbref|url=http://www.ac.lst.se/files/iRxHUNtO.pdf |titel=Berg och jord |format=PDF |hämtdatum=3 maj 2010 |utgivare=Länsstyrelsen Västerbottens Län |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060111214003/http://www.ac.lst.se/files/iRxHUNtO.pdf |arkivdatum=11 januari 2006 }}</ref> och är rikt på [[sedimentgnejs]], [[revsundsgranit]], [[skiffer]], [[jörngranit]] och [[sorselegranit]]. I norra kustområdet finns [[vulkanit]] och där är halten skiffer högre. [[Granat]] finns i den grå gnejsen i sydöstra landskapsdelen. Sediment- och ådergnejset inåt landet innehåller biotit glimmer och [[granit]].<ref>{{Webbref |url=http://www.geonord.org/reggeol/ac1.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-01-31 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080724170443/http://www.geonord.org/reggeol/ac1.html |arkivdatum=2008-07-24 }}</ref> Gruvor finns bland annat i trakterna runt [[Skellefteå]]. I landskapet bryts, och har det brutits, [[bly]], [[koppar]], [[zink]], [[guld]] och [[arsenik]].<ref>https://web.archive.org/web/20060111202232/http://www.ac.lst.se/files/ddE5GTTN.pdf</ref> Västerbotten består huvudsakligen av [[moränjord]], med torv, sand och mo. Lerhalten är högre och lerjordar vanligare i inlandet än i kustområdet. Mindre områden i hela Västerbotten utgörs av [[isälvssediment]]. Lokalt finns marker vid kusten där jordtäcket är mycket tunt, och lokalt finns [[lithosol]] och [[instabil brunjord]]. Jordmånen är dock framför allt [[podsol]] och [[blekjord]]. Jorden är rik på [[magnesium]] och [[kalcium]].<ref name="Berg och jord" />
| |
| | |
| Omkring 80 % av Västerbotten är [[skog]]. Därtill finns [[myrmark]]er. [[Våtmark]]er och vattendrag upptar en stor del av ytan. Jordbruk och odling bedrivs i hela Västerbotten, dock är bebyggelsen tätare vid älvmynningarna i öster.<ref name="Berg och jord" /><ref>{{webbref |url=http://www.ac.lst.se/naturochmiljo/lanetsnatur |titel=Länets natur |utgivare=Länsstyrelsen Västerbotten |hämtdatum=2010-01-31 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100219165254/http://www.ac.lst.se/naturochmiljo/lanetsnatur |arkivdatum=2010-02-19 }}</ref>
| |
| | |
| Barrskogsområdet i Västerbotten är en utlöpare av [[taigan]]. Större delen av all skogsmark i landskapet består av [[tall]] och [[gran]]. Storskalig avverkning har inneburit att andelen gammal skog är liten, särskilt närmast kusten, men medveten skogspolitik under 1900-talet har lett till att denna andel ökar. I länet Västerbotten utgör lövskog endast 3 % av all skogsmark, men andelen skog som innehåller betydande del lövträd ökar. Lövskogar består av [[björk]]skog och blandad lövskog. Lövträd i den västerbottniska skogsmarken är framför allt björk och [[Asp (träd)|asp]], men också [[gråal]], [[hägg]], [[rönn]], och [[sälg]].<ref>http://www.ac.lst.se/files/5DrmIhow.pdf{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref><ref>http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=9251{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>
| |
| | |
| Bland landskapets rovdjur kan nämnas [[Lodjur|lo]], [[järv]], [[björn]], [[varg]] och [[kungsörn]].<ref>{{webbref |url=http://www.ac.lst.se/naturochmiljo/rovdjur |titel=Välkommen till rovdjurssidorna! |utgivare=Länsstyrelsen Västerbotten |hämtdatum=2010-01-31 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100219170239/http://www.ac.lst.se/naturochmiljo/rovdjur |arkivdatum=2010-02-19 }}</ref> I landskapet finns också mycket [[älg]], [[bäver]], [[mink]], [[skarvar|skarv]], och [[säl]]. [[Utter]]n håller på att återetablera sig i hela landskapet,<ref>http://www.ac.lst.se/pressmeddelanden/?P=1319{{Död länk|datum=2018-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> och likaså [[bisamråtta]]n. Det är förbjudet att fiska [[flodpärlmussla]]n, som huvudsakligen lever i Norrland, vilket också [[gråhakedopping]]en och [[lappuggla]]n gör.<ref name="Skyddsv">{{webbref |url=http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2880 |titel=Skyddsvärda växter och djur |hämtdatum=3 maj 2010 |utgivare=Skellefteå kommun |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100824215144/http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2880 |arkivdatum=24 augusti 2010 }}</ref>
| |
| | |
| [[Blåsippa]], [[fjällbrud]], [[lummer]] och [[stor låsbräken]] är fridlysta.<ref name="Skyddsv" /> Västerbotten är ett av få landskap i Sverige där den fridlysta [[finnros]]en växer vild ,<ref>http://linnaeus.nrm.se/flora/di/rosa/rosa/rosaaci.html</ref> och [[finflikig brosklav]] förekommer i Sverige bara lokalt vid kustlandskapet i Västerbotten och Norrbotten.<ref>http://www.artdata.slu.se/rodlista/Faktablad/rama-roe.PDF{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>
| |
| | |
| [[Pors]], [[backtimjan]] och [[missne]] finns vid kusten, men inte längre norrut än i landskapet. Vid kusten finns också arktiska växter som [[klapperstarr]], och i östra Västerbotten går den norra gränsen för [[liljekonvalj]] och [[vita näckrosor]]. På grund av landhöjningen finns det rikligt med [[havtorn]] vid kusten. På kallare platser finns typiska fjällväxter som [[nordisk stormhatt]], [[kvanne]] och [[fjällnejlika]]. I taigan finns typiska nordryska växter som [[skvattram]].<ref>''västerbotten 1976'', s. 1167 ff</ref> Av bär finns förutom [[blåbär]] och [[lingon]], [[hjortron]], [[åkerbär]], [[måbär]], [[kråkbär]] och [[tranbär]].
| |
| | |
| I Skeppsvik finns Sveriges mest utpräglade [[drumlin]]er.<ref>{{Webbref |url=http://www.kvarkenguide.org/skeppsviksv.html |titel=Skeppsviksskärgården och Ostnäshalvön |utgivare=kvarkenguide.org |hämtdatum=2010-05-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111102091602/http://www.kvarkenguide.org/skeppsviksv.html |arkivdatum=2011-11-02 }}</ref>
| |
| | |
| ===Hydrografi===
| |
| | |
| {| width="60%"
| |
| |----- valign="top"
| |
| |
| |
| '''Sjöar'''
| |
| * [[Bodträsket, Västerbotten|Bodträsket]]
| |
| * [[Burträsket, Västerbotten|Burträsket]]
| |
| * [[Bygdeträsket]]
| |
| * [[Norsjön]]
| |
| * [[Nydalasjön]]
| |
| * [[Storsävarträsket]]
| |
| * [[Stöcksjön]]
| |
| * [[Tavelsjön]]
| |
| * [[Storkågeträsket]]
| |
| |
| |
| '''Vattendrag'''
| |
| * [[Åbyälven]]
| |
| * [[Tåmeälven]]
| |
| * [[Byskeälven]]
| |
| * [[Kågeälven]]
| |
| * [[Skellefteälven]]
| |
| * [[Bureälven]]
| |
| * [[Malån]]
| |
| * [[Mångbyån]]
| |
| * [[Rickleån (Bygdeälven)]]
| |
| |
| |
| '''Vattendrag'''
| |
| * [[Dalkarlsån]]
| |
| * [[Sävarån]]
| |
| * [[Täfteån]]
| |
| * [[Tavelån]]
| |
| * [[Umeälven]]
| |
| * [[Vindelälven]]
| |
| * [[Norrmjöleån]]
| |
| * [[Åhedån]]
| |
| * [[Sörmjöleån]]
| |
| |}
| |
| | |
| ==Indelningar==
| |
| ===Indelningar till 1611===
| |
| [[Fil:Svpmap vaesterbotten.png|miniatyr|upright|{{legend|#CDAA7D|Västerbottens historiska utbredning, inklusive nuvarande Norrbotten men utan lappmarkerna.}}]]
| |
| | |
| I den äldsta bevarade urkunden om områdets historia, [[sexårsgärd]]en från [[1314]], räknas socknarna [[Umeå socken|Umeå]] och [[Bygdeå socken|Bygdeå]] ännu till [[Ångermanland]].<ref>{{bokref |redaktör=Westin Gunnar, Westin Gunnar, Olofsson Sven Ingemar |titel=Övre Norrlands historia. D. 1, Tiden till 1600 |år=1962 |utgivare=Norrbottens och Västerbottens läns landsting |utgivningsort=Umeå |språk=swe |sid= 127 |libris=126591}}</ref> Ångermanland och nuvarande Västerbotten ingick i det så kallade [[Stor-Hälsingland]], vilket framgår av [[Hälsingelagen]], en landskapslag som även gällde [[Umeå socken|Umeå]], [[Bygdeå socken|Bygdeå]] och landet norr däröver. Till skillnad från nuvarande Ångermanland och [[Medelpad]] betalade inte nuvarande Västerbotten skatt till [[ledungen]], utan fick själva försvara sin mark i utbyte mot [[bågaskatt]].<ref>{{bokref|efternamn=Berglund
| |
| |förnamn=Mats|titel=Gårdar och folk i norr: bebyggelse, befolkning och jordbruk i Norrbotten under 1500-talet
| |
| |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-691|serie=Skrifter från institutionen för historiska studier, 1651-0046 ; 12
| |
| |år=2006|utgivare=Institutionen för historiska studier, Umeå universitet|utgivningsort=Umeå|isbn=91-7264-014-6|libris=10082889
| |
| }}</ref>
| |
| | |
| Det fanns fyra socknar i Västerbotten år 1400, Umeå, Bygdeå, [[Lövångers socken|Lövånger]] och [[Skellefteå socken|Skellefteå]]. Under 1400-talet formerades sedan en gräns mellan Ångermanland och det nordligare område som vanligen kallades för [[Norra botten]], senare Västerbotten. Den kom att gå mellan [[Nordmalings socken]] i söder och Umeå socken i norr.<ref>{{Tidskriftsref |författare=Westin, Josef |rubrik=Ångermanlands gränser |år=1935 |tidskrift=Svensk geografisk årsbok }}</ref> Gränsen blev dock inte officiellt fastslagen förrän 1766, varvid den kom att gå genom den sydligaste delen av Umeå socken. Eftersom inga förändringar skett sedan dess har Västerbottens sydgräns fortfarande samma sträckning. Den börjar vid havet nordost om [[Norrbyn, Umeå kommun|Norrbyn]] i nuvarande [[Umeå kommun]], fortsätter upp till Råberget öster om [[Pengsjön]], bryter åt väster över Pengsjöns sydligaste del, fortsätter därifrån genom den sydvästligaste delen av [[Vännäs kommun]] och vidare genom den östligaste delen av [[Bjurholms kommun]] till Vitberget söder om [[Örträsk]].<ref>{{bokref |redaktör=Lundkvist Tyko |titel=Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia |år=1962 |utgivare=Botnia |utgivningsort=Umeå |språk=swe |sid=295–301 |libris=1319411 }}</ref><ref>{{bokref |efternamn=Norstedt |förnamn=Gudrun |författarlänk=Gudrun Norstedt |medförfattare=Norstedt Staffan |titel=Landskapsgränsen mellan Ångermanland, Västerbotten och Åsele lappmark |år=2007 |utgivare=Thalassa |utgivningsort=Umeå |språk=swe |isbn=91-972374-3-4 (inb.) |libris=10342433 }}</ref>
| |
| | |
| Norra Botten omfattade området på båda sidor om [[Kvarken]] och [[Bottenviken]] och utgjorde under en period [[Korsholms län]]. Gränsen mellan [[Torneå socken|Torne]] och [[Kemi socken|Kemi]] socknar kom så småningom att också utgöra gräns mellan de historiska landskapen Västerbotten och [[Österbotten (historiskt landskap)|Österbotten]] samt mellan [[Uppsala stift|Uppsala]] och [[Åbo stift]]. Denna gräns utgick vid kusten från Kakamajoki strax ovanför [[Kemi älv]] och gick därifrån norrut innan den böjde av mot [[Muonioälven]]. Gränsen gällde ända tills [[Finland]] skildes från Sverige [[1809]].<ref>{{Tidskriftsref |författare=Ahnlund, Nils|rubrik= Landskap och län i Norrland: en historisk-administrativ översikt |år=1942 |tidskrift=Ymer}}</ref>
| |
| | |
| Namnet Västerbotten nämns första gången 1454, och inbegrep då även nuvarande [[Norrbotten]] och det historiska landskapet [[Österbotten (historiskt landskap)|Österbotten]]. På 1400-talet styrdes Västerbotten av riddaren på [[Korsholms slott]],<ref>{{Webbref |url=http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta/umeahistoria/13001652.4.bbd1b101a585d704800065863.html |titel=1300-1652 Umeå blir stad |utgivare=Umeå kommun |hämtdatum=2010-01-31 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091225203409/http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunfakta/umeahistoria/13001652.4.bbd1b101a585d704800065863.html |arkivdatum=2009-12-25 }}</ref> i dagens [[Gamla Vasa]] i det nutida landskapet [[Österbotten (nutida landskap)|Österbotten]] i [[Finland]], [[Nils Gustafsson (Rossviksätten)]] och hans son [[Erik Puke (Rossviksätten)]].
| |
| | |
| ===Indelningar från 1611===
| |
| ====Län och landskap====
| |
| I anslutning till [[1634 års regeringsform]] kom Västerbotten, som då sträckte sig mer norrut än nu, att tillhöra [[Norrlands län]].<ref>{{bokref |efternamn=Ahlberg |förnamn=Nils |titel=Stadsgrundningar och planförändringar: svensk stadsplanering 1521-1721. Kartor |url=http://epsilon.slu.se/200594-2.pdf |serie=Acta Universitatis agriculturae Sueciae, 1652-6880 ; 2005:94 |år=2005 |utgivare=Department of Landscape Planning, Swedish University of Agricultural Sciences |utgivningsort=Uppsala |sid=429 |isbn=91-576-6993-7 |libris=9976763 |format=PDF }}</ref> 1638 bildades [[Västerbottens län]] som en utbrytning ur Norrlands län och landskapet har sedan dess tillhört detta län. Umeå blev residensstad. En av de första landshövdingarna var [[Johan Graan]], som delvis var av samiskt ursprung.
| |
| | |
| Västerbottens nuvarande nordgräns fastställdes 1810 i samband med att [[Norrbottens län]] bildades, men var från början bara avsedd som länsgräns, inte landskapsgräns. Fortfarande anser många att det som kallas landskapet Norrbotten egentligen är en del av landskapet Västerbotten, men den uppfattningen torde numera vara i minoritet.
| |
| | |
| Även lappmarkerna räknades i vissa sammanhang länge till samma landskap som kustområdet. Landskapets västgräns, [[Lappmarken|lappmarksgränsen]], fastställdes [[1751]] till 1766.<ref name="Göthe">{{bokref |titel=Om Umeå lappmarks svenska kolonisation från mitten av 1500-talet till omkr. 1750. |efternamn=Göthe |förnamn=Gustaf |år=1929 |sid=451-484}}</ref>
| |
| | |
| [[File:Socknar 1600.png|miniatyr|socknar 1600]]
| |
| ====Socknar====
| |
| Södra Västerbotten
| |
| *[[Umeå socken]] fanns innan 1600, se ovan
| |
| *[[Degerfors socken, Västerbotten|Degerfors socken]] från 1768/1800
| |
| *[[Holmöns socken]] från 1802
| |
| *[[Sävars socken]] från 1823
| |
| *[[Vännäs socken]] från 1825
| |
| *[[Holmsunds socken]] från 1863
| |
| *[[Hörnefors socken]] från 1913/1914
| |
| Mellersta Västerbotten
| |
| *[[Bygdeå socken]] fanns innan 1600, se ovan
| |
| *[[Lövångers socken]] fanns innan 1600, se ovan
| |
| *[[Nysätra socken, Västerbotten|Nysätra socken]] från 1624/1820
| |
| *[[Burträsks socken]] från 1606
| |
| Norra Västerbotten
| |
| *[[Skellefteå socken]] fanns innan 1600, se ovan
| |
| *[[Byske socken]] från 1875
| |
| *[[Bureå socken]] från 1914
| |
| *[[Jörns socken]] från 1834/1892
| |
| *[[Norsjö socken]] från 1834
| |
| | |
| [[Umeå stad]] fick sina första [[stadsprivilegier]] 1588 och tillhörde judiciellt till 1971 ''Umeå rådhusrätt''. 1845 tillkom [[Skellefteå stad]] som fick rådhusrätt 1879.
| |
| | |
| ====Fögderier====
| |
| Socknarna i hela Västerbotten hörde till
| |
| *1720 till 1728 ''Västerbottens södra fögderi''
| |
| Socknarna i södra och mellersta Västerbotten hörde till
| |
| *1728 till 1843 ''Västerbottens första fögderi''
| |
| Socknarna i södra Västerbotten och Bygdeå socken hörde till
| |
| *1843 till 1946 ''Umeå fögderi'', dock Degerfors och Bygdeå socknar bara till 1918.
| |
| *1918 till 1946 ''Degerfors fögderi'' för Degerfors och Bygdeå socknar
| |
| *1946 till 1971 ''Umeå södra fögderi'' för Hörnefors, Vännäs och Holmsunds socknar
| |
| *1946 till 1971 ''Umeå norra fögderi'' för Degerfors, Umeå, Sävars och Holmöns socknar
| |
| *1946 till 1971 ''Burträsks fögderi'' för Bygdeå socken
| |
| *1971-1990 ''Umeå fögderi''
| |
| Socknarna i mellersta Västerbotten hörde till
| |
| *1843-1869 ''Västerbottens andra fögderi'' dock ej Bygdeå socken
| |
| *1843-1918 ''Umeå fögderi'' för Bygdeå socken
| |
| *1869-1918 ''Skellefteå fögderi'', dock ej Bygdeå socken
| |
| *1918-1946 Degerfors fögderi
| |
| *1946-1971 Bursträsks fögderi
| |
| *1971-1990 ''Umeå fögderi'' för Bygdeå och Nysätra socknar
| |
| *1971-1990 ''Skellefteå fögderi'' för Lövångers och Burträsksa socknar
| |
| Socknarna i norra Västerbotten hörde till:
| |
| *1728 till 1869 ''Västerbottens andra fögderi''
| |
| *1869-1990 Skellefteå fögderi, dock Bureå socken mellan 1946 och 1970 till ''Burträsk fögderi'' och Byske, Jörns och Norsjö socknar samma tid till ''Norsjö fögderi''
| |
| | |
| ====Lagsaga, domsagor och tingsrätter====
| |
| Västerbotten utbröts ur [[Upplands lagsaga]] 1611 till [[Norrlands lagsaga]] när den bildades. 1718-1719 ingick området i ''Umeå läns lagsaga'', för att från 1720 ingå i [[Ångermanlands och Västerbottens lagsaga]] tills denna avskaffades 1849.<ref>{{bokref |efternamn=Almquist |förnamn=Jan Eric |titel=Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I | datum =1954 |utgivare=[[Norstedts förlagsgrupp|P.A. Norstedt & söners förlag]] |utgivningsort=Stockholm | sid = 420}}</ref>
| |
| | |
| Först 1671 inrättades [[häradsrätt]]er i området som då delades in i [[tingslag]] och [[domsaga|domsagor]]. Fram till 1680 tillhörde hela Västerbotten en [[domsaga]], ''Västerbottens domsaga''.<ref>{{bokref |efternamn=Almquist |förnamn=Jan Eric |titel=Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I | datum =1954 |utgivare=[[Norstedts förlagsgrupp|P.A. Norstedt & söners förlag]] |utgivningsort=Stockholm | sid = 435}}</ref> Från 1680 till 1820 ingick området i [[Västerbottens södra kontrakts domsaga]] därefter fanns till 1971 [[Västerbottens södra domsaga]] och [[Västerbottens norra domsaga]], från 1969 benämnd Skellefteå domsaga. Dessutom från 1858 till 1971 [[Västerbottens mellersta domsaga]] samt mellan 1921 och 1965 [[Umeå domsaga]]. För [[Umeå stad]] fanns sedan till 1971 [[Umeå rådhusrätt]] för [[Umeå stad]] som från 1965 också var domsaga för Umeå socken
| |
| | |
| 1971 bildades [[Skellefteå tingsrätt]], [[Umeå tingsrätt]] samt [[Umebygdens tingsrätt]] som redan 1974 uppgick i Umeå tingsrätt.
| |
| | |
| ====Kommuner 1952-1970====
| |
| [[Fil:AC1952text.png|thumb|right|300px|Kommunindelningen i Västerbottens län 1952. Länsgränsen är den samma idag som då.]]
| |
| | |
| '''Städer''' (2 st):
| |
| {|
| |
| |----- valign="top"
| |
| |
| |
| *[[Skellefteå stad]]
| |
| |
| |
| *[[Umeå stad]]
| |
| |}
| |
| | |
| '''Köpingar''' (2 st):
| |
| {|
| |
| |----- valign="top"
| |
| |
| |
| *[[Holmsunds köping]]
| |
| | |
| |
| |
| *[[Vännäs köping]]
| |
| |}
| |
| | |
| '''Landskommuner''' (15 st):
| |
| {|
| |
| |----- valign="top"
| |
| |
| |
| *[[Bureå landskommun]]
| |
| *[[Burträsks landskommun]]
| |
| *[[Bygdeå landskommun]]
| |
| *[[Byske landskommun]]
| |
| *[[Degerfors landskommun, Västerbotten|Degerfors landskommun]]
| |
| *[[Holmöns landskommun]]
| |
| *[[Hörnefors landskommun]]
| |
| |
| |
| *[[Jörns landskommun]]
| |
| *[[Lövångers landskommun]]
| |
| *[[Norsjö landskommun]]
| |
| *[[Nysätra landskommun, Västerbotten|Nysätra landskommun]]
| |
| *[[Skellefteå landskommun]]
| |
| *[[Sävars landskommun]]
| |
| *[[Umeå landskommun]]
| |
| *[[Vännäs landskommun]]
| |
| |}
| |
| | |
| '''Förändringar 1952-1970'''<br>
| |
| 1 januari 1965
| |
| *[[Umeå landskommun]] uppgick i [[Umeå stad]].
| |
| 1 januari 1967
| |
| *[[Bureå landskommun]], [[Byske landskommun]], [[Jörns landskommun]] och [[Skellefteå landskommun]] uppgick i [[Skellefteå stad]].
| |
| 1 januari 1969
| |
| *[[Degerfors landskommun, Västerbotten|Degerfors landskommun]] bytte namn till [[Vindelns landskommun]].
| |
| | |
| ==== Kommuner från 1971 ====
| |
| | |
| Landskapet består sedan 1971 av följande [[Sveriges kommuner|kommun]]er:
| |
| *[[Norsjö kommun]]
| |
| *[[Robertsfors kommun]]
| |
| *[[Skellefteå kommun]]
| |
| *[[Umeå kommun]]
| |
| *[[Vindelns kommun]]
| |
| *[[Vännäs kommun]]
| |
| | |
| ==Demografi==
| |
| {{Stapeldiagram
| |
| |titel = Befolkningsutveckling i Västerbotten 1910–2020
| |
| |titelfärg= #DDD
| |
| |bredd = 660px
| |
| |diagrambredd= 560px
| |
| |vänster1 = år
| |
| |höger1 = folkmängd
| |
| |staplar =
| |
| {{Pixelstapel|1910<ref name="folkräkning1910">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf | titel=I. Areal och folkmängd för särskilda förvaltningsområden | författare = | format =PDF | verk =Folkräkningen den 31 december 1910 | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|247||108972}}
| |
| {{Pixelstapel|1920<ref name="årsbok1921">{{Webbref | url = http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1921.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1921 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|273||120289}}
| |
| {{Pixelstapel|1930<ref name="årsbok1930">{{Webbref | url = http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1930.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1930 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|299||131898}}
| |
| {{Pixelstapel|1940<ref name=" årsbok1940">{{Webbref | url = http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1940.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1940 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|321||141898}}
| |
| {{Pixelstapel|1950<ref name=" årsbok1950">{{Webbref | url = http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1950.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1950 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|344||151899}}
| |
| {{Pixelstapel|1960<ref name=" årsbok1960">{{Webbref | url = http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1960.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1960 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|361||159526}}
| |
| {{Pixelstapel|1970<ref name=" årsbok1970">{{Webbref | url = http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1970.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1970 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|377||166396}}
| |
| {{Pixelstapel|1980<ref name=" årsbok1981">{{Webbref | url = http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1981.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1981 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|409||180459}}
| |
| {{Pixelstapel|1990<ref name=" årsbok1992">{{Webbref | url = http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-1992.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 1992 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|433||191133}}
| |
| {{Pixelstapel|2000<ref name=" årsbok2002">{{Webbref | url = http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-2002.pdf | titel=Statistisk årsbok för Sverige 2002 | författare = | format =PDF | verk = | datum= | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|451||199302}}
| |
| {{Pixelstapel|2010<ref name="maakunnat2010">{{Webbref | url = http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____333557.aspx | titel=Folkmängd i landskapen den 31 december 2010 | författare = | format = | verk = | datum= 2012-05-09 | utgivare =Statistiska centralbyrån | hämtdatum = 2012-12-15 | språk =sv }}</ref>|#B0C4DE|480||211884}}
| |
| {{Pixelstapel|2020<ref name="maakunnat2020">{{Webbref| url = https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--forsamling-landskap-och-stad/folkmangd-i-landskapen-den-31-december-2020/ | titel=Folkmängd i landskapen den 31 december 2020 | författare = | format = | verk = | datum =2021-03-14 | utgivare=Statistiska centralbyrån | hämtdatum=2021-05-20 | språk={{sv}} }}</ref>|#B0C4DE|517||228239}}
| |
| |beskrivning = Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) via [[:fi:Västerbotten#Väestönkehitys|fiwp]]
| |
| }}
| |
| | |
| == Kultur ==
| |
| ===Dialekter===
| |
| [[Fil:Bagarstuga rismyrliden.jpg|miniatyr|Gammal bagarstuga i [[Rismyrliden]].]]
| |
| Dialekterna i Västerbotten kallas för Bondska, några välkända från dom norra delarna är Burträsk, Norsjö-, Lövånger- och [[Skelleftemål]]et. De kännetecknas bland annat fonetiskt av ett främre sje-ljud, tjocka n och l, apokope med tvåtopps-accent (till exempel "eint" eller "iint"), och en rik melodiskhet.<ref>{{webbref |url=http://www.sofi.se/1625 |titel=Västerbotten |utgivare=Institutet för språk och folkminnen |hämtdatum=2010-05-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100817200709/http://www.sofi.se/1625 |arkivdatum=2010-08-17 }} Institutet för språk och folkminnen</ref>
| |
| | |
| ===Gastronomi===
| |
| | |
| Till landskapets matkultur hör [[Västerbottensost]], [[getost]], [[palt]], anrättningar av [[åkerbär]] och [[hjortron]], viltkött av [[älg]] och [[ren]], samt [[tunnbröd]]. [[Mandelpotatis]] och [[laxfiskar|lax]] är typisk västerbottnisk mat, och rökerier finns framför allt vid södra kusten.
| |
| | |
| Till äldre matkultur hör [[mesost]] och [[tätmjölk]], samt både [[blodbröd]] och [[blodpalt]]. Förr kunde blod också användas till [[pannkaka]]. Under början av 1900-talet fanns många bärtorkerier i Västerbotten, men innan dess var det sällan människor åt bär, annat än [[lingon]]. [[Matsvampar|Svamp]] började också användas i mat under 1900-talet. Under nödår när säden frös gjordes [[barkbröd]] förr.<ref>{{Webbref |url=http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Mat_i_Vasterbotten.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-01-31 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100825064055/http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Mat_i_Vasterbotten.pdf |arkivdatum=2010-08-25 }}</ref>
| |
| | |
| ===Hembygdskultur===
| |
| | |
| ''Huvudartikel: [[Folkdräkter från Västerbotten]]''
| |
| | |
| Det finns 16 [[Folkdräkter från Västerbotten|folkdräkter i Västerbotten]], tio kvinnodräkter och sex mansdräkter<ref>{{Bokref|efternamn=Centergran|förnamn=Ulla|titel=Dräkter i våra bygder - förteckning över det vi brukar kalla folkdräkter|hämtdatum=|år=1993|sid=90-91}}</ref>. [[Västerbottensdräkt]]en skapades på 1920-talet. Mansdräkten har svarta långbyxor, skinnkaskett, svart jacka, och [[rosengång]]vävd väst. Kvinnodräkten har svart yllekjol, tambursömbroderad bindmössa, och randigt förkläde. Den västerbottniska [[hemslöjd]]en har traditionellt utmärkt sig med verk i [[näver]] och [[tenn]]broderier, men är också inriktad på bruksföremål i trä ([[björk]], [[sälg]], [[rönn]]), och modern slöjd i alla tekniker. Sameslöjden utmärker sig med verk i renhorn, läder och björkrot.<ref>http://www.hemslojdenumea.se/</ref>
| |
| | |
| Till kulturhistoriska byggnader hör [[fäbod]]ar, [[härbre]] och bodar. Med Västerbottensgård avses så kallad [[nordsvensk gårdstyp]], med bagarstuga vid mangårdsbyggnaden och uthuslänga. Uthuset är både fäbodslänga och lada för hö och annat foder. Mangårdsbyggnaden som avses med Västerbottensgård är en [[parstuga]] som har halv övervåning med stockvarvshöga fönster. En annan vanlig, äldre bostadstyp är korsbyggda hus med [[skorsten]] i mitten. Logarna är som regel placerade på åkrarna, medan bodarna finns närmare mangårdsbyggnaden. Många men inte alla bodar är byggda på stolpar och har ibland två våningar. Dubbelbodar med två dörrar ut är vanliga i landskapet. Medan mangårdsbyggnaden målas röd, är bodar och logar omålade.<ref>{{Webbref |url=http://www.vannas.se/default.aspx?di=2776 |titel=Bebyggelse och byggnadstyper |utgivare=Vännäs kommun |hämtdatum=2010-01-31 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100829042224/http://www.vannas.se/default.aspx?di=2776 |arkivdatum=2010-08-29 }}</ref>
| |
| | |
| === Sport ===
| |
| [[Fil:GunnarNordahl.jpg|miniatyr|[[Gunnar Nordahl]], Sveriges förste fotbollsproffs, kom från Hörnefors.]]
| |
| [[Umeå universitet]] har en idrottshögskola och en [[idrottsmedicin]]sk enhet. Elitidrottscentrum Norr är likaså belägen i Umeå. Idrottsgymnasier i landskapet finns till exempel i friidrott och innebandy. Förutom elitidrott har satsningar gjorts på [[handikappidrott]], vilket organiseras av [[Västerbottens handikappsidrottsförbund]]. [[Brännbollsyran]] går av stapeln varje år i Umeå.
| |
| | |
| [[Gabriel Hjertstedt]] var första svensk att vinna [[PGA-touren]] i [[USA]].<ref>{{webbref|url=http://xs2010xrt.golf.se/extra/news/?module_instance=1&id=71805|titel=Gabriel Hjertstedt tillbaka i ljuset|författare=Jörgen Ohlson|publdatum=2006-02-24|hämtdatum=2014-01-13|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140114012452/http://xs2010xrt.golf.se/extra/news/?module_instance=1&id=71805|arkivdatum=2014-01-14}}</ref>
| |
| | |
| Vinteridrotter är centrala grenar i hela Västerbotten, både på motions- och elitnivå. [[IF Björklöven]], [[Skellefteå AIK Hockey]], [[Umedalens IF]], [[IFK Umeå]], Umeå IK, är några av de större klubbarna, men bara i Umeå finns 300 idrottsföreningar vilket i antal är fler än någon annan stad i samma storlek i Sverige.<ref>{{Webbref |url=http://www.umea.se/kulturfritid/idrott.4.23e5930b109013c99117fff2709.html |titel=Idrott och motion |utgivare=Umeå kommun |hämtdatum=2010-02-02 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20081029191937/http://umea.se/kulturfritid/idrott.4.23e5930b109013c99117fff2709.html |arkivdatum=2008-10-29 }}</ref> Låglandskapet i östra Västerbotten och den långa vintern har gjort att det finns många skidspår där för längdåkning. Utförsåkning finns i hela regionen. Bland skidåkare från landskapet Västerbotten finns [[Per Elofsson]], [[Arthur Häggblad]], [[Assar Rönnlund]], [[Toini Gustafsson Rönnlund]], [[Martin Lundström]], och [[Gösta Andersson (längdåkare)]]. [[Lag Gustafson]] vann flera VM i [[curling]] under 1900-talet, [[Umeå IK FF|Umeå IK:s damlag i fotboll]] tillhörde Sverigeeliten och Europatoppen under [[2000-talet (decennium)|2000-talets första decennium]], och [[Gunnar Nordahl]] från [[Hörnefors]] var Sveriges första fotbollsproffs i historien. Även hans bröder [[Bertil Nordahl|Bertil]], [[Knut Nordahl|Knut]], [[Gösta Nordahl|Gösta]] och [[Göran Nordahl|Göran]] var framstående fotbollsspelare.
| |
| | |
| ===Musik, teater, film och litteratur===
| |
| | |
| Från Västerbotten kommer musiker som [[Dennis Lyxzén]] ([[Refused]]), [[Frida Hyvönen]], [[Eva Dahlgren]], [[Lars Lystedt]], [[Jonas Knutsson]], [[Morgan Ågren]], [[Lisa Miskovsky]], [[Sahara Hotnights]], [[The Wannadies]], [[Jonas Degerfeldt]], [[Berndt Egerbladh]], [[Tove Styrke]] och [[Fricky|Erik Friman (Fricky)]] samt författare som [[Torgny Lindgren]], [[Stig Larsson (författare)|Stig Larsson]], [[Stieg Larsson]], [[P O Enquist]], [[Astrid Väring]], [[Sara Lidman]], [[Lars Widding]], [[Anita Salomonsson]], [[Åke Lundgren]], [[Nikanor Teratologen]], samt teatermannen [[Lars-Levi Læstadius]]. Poeten [[Gunnar Ekelöf]] hade band till [[Ytterhiske]], liksom trubaduren [[Evert Taube]] hade band till [[Holmöarna|Holmön]].
| |
| | |
| Historikerna [[Anders Magnus Strinnholm]], [[Nils Ahnlund]] och [[Ossian Egerbladh]] var bördiga från Västerbotten. Från Västerbotten kommer glaskonstnären [[Gunnel Sahlin]], och i Kulturmejeriet i Röbäck finns Glödheta glashytta.
| |
| | |
| I Umeå finns bland annat [[Västerbottens museum]], [[Bildmuseet]], [[Guitars – the Museum|Gitarrmuseet]] och [[Norrlandsoperan]], och i Skellefteå [[Västerbottensteatern]]. Berättarkulturen har främjats med en årlig berättarfestival i Skellefteå, och vid Västerbottens museum i Umeå inrättades 2007 en befattning som berättarantikvarie.<ref>{{webbref |url=http://www.vbm.se/avdelningar/berattartagen/berettarnas-len.html |titel=Berättarprojektet |utgivare=Västerbottens museum |hämtdatum=2010-03-27 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100821020017/http://www.vbm.se/avdelningar/berattartagen/berettarnas-len.html |arkivdatum=2010-08-21 }}</ref>
| |
| | |
| Bland festivaler märks [[Trästockfestivalen]] i Skellefteå och i Umeå [[Brännbollsyran]], [[House of Metal]], [[MADE-festivalen]], [[Umefolk]], [[Umeå Open]], [[Umeå Jazzfestival]] och [[Rum för performance]], samt [[Visfestival Holmön|Visfestivalen på Holmön]].
| |
| | |
| ===Vetenskap, uppfinningar och lärdom===
| |
| [[Fil:Wasabröd Husman.jpg|miniatyr|[[Karl Edvard Lundström]] från Skellefteå grundade företaget [[Wasabröd]].]]
| |
| [[Fil:Volvo L495 Titan Truck 1965.jpg|miniatyr|Storsäljaren [[Volvo Titan]] skapades av [[Gösta Nyström (uppfinnare)|Gösta Nyström]] från [[Böleäng]]. Han uppfann också bilkarosser av metall i stället för trä, vilket som bekant slog igenom i hela världen.]]Sveriges förste [[riksbibliotekarie]] och [[riksantikvarie]] samt förste språkforskare med mera, var [[Johannes Bureus]] som hade band till [[Bureå]] och vilken skrev en släktbok om sina släktingar i Västerbotten (den så kallade [[Bureätten]]). Hans kusin [[Olof Bure]] var bland annat stadsplanerare, och adlades med namnet [[Bure (adlig släkt)|Bure]] efter Bureå. Hans bror var [[Anders Bure]], adlad med föregående, var Sveriges förste matematiker och han grundade det svenska [[lantmäteri]]et. Deras bror [[Jonas Bure]], tillika adlad, var Sveriges andre [[riksarkivarie]]. [[Petter Gedda]] från Lövånger gjorde den första kartan över Sveriges kuster. En sentida kartograf och lantmätare var [[Per Henrik Widmark]].
| |
| | |
| Ärkebiskop [[Petrus Kenicius]] kom från [[Baggböle, Umeå kommun|Baggböle]], och var en av Sveriges första fyra doktorer i [[teologi]]. Från ovan nämnda Bureätten hörde ytterligare många ärkebiskopar fram till [[frihetstiden]]: [[Andreas Laurentii Björnram]], [[Olaus Martini]], [[Mattias Steuchius]], [[Johannes Steuchius]], [[Erik Benzelius d.y.]], [[Jakob Benzelius]], [[Henric Benzelius]], [[Samuel Troilius]], och [[Uno von Troil]].
| |
| | |
| [[Eric Burman]] från Bygdeå införde [[meteorologi]]n till Sverige i det att han var den förste som utförde regelbundna observationer över väderleken, den förste som gjorde [[väderleksprognos]]er, och lät instifta 14 väderstationer i landet. På 1700-talet verkade kyrkoherde [[Nils Grubb]] i en anda av [[folkbildning]], och komminister [[Pehr Stenberg]] var en pionjär inom hembygdsforskning. Biskopen och historikern [[Carl Gustaf Nordin]], som sedermera blev ledamot av [[Svenska akademien]], växte upp i Bygdeå, och härstammade på mödernet från [[Stöcksjö]]. Andra framstående kyrkliga personer är [[Carl Olof Rosenius]]. [[Erik Olof Burman]] från Umeå var en framträdande filosof under sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talen.
| |
| | |
| [[Alvar Lindmark]] från Burträsk knöt samman religionen och tekniken när han påverkad av berättelsen om [[Jakobs stege (Gamla testamentet)|Jakobs stege]] uppfann hissanordningar, och grundade [[Alimak Hek]]. [[Gösta Nyström (uppfinnare)|Gösta Nyström]] från [[Böleäng]] uppfann bland annat den första stålkarossen, och hans verksamhet uppgick sedan i [[Volvo Lastvagnar]] med vilka han hade ett nära samarbete genom utformning av till exempel [[Volvo Titan]] och utveckling av säkerhetskontroller. I [[Brännland, Umeå kommun|Brännland]] skapade [[Karl-Ragnar Åström]] Sveriges första [[frontlastare]] på 1940-talet, och hans företag är idag världsledande på marknaden. [[Wasabröd]] bildades av [[Karl Edvard Lundström]] från Skellefteå. Bröderna Birger och Göran Lundberg startade på 1940-talet [[Bröderna Lundbergs Mekaniska]] i Skellefteå. Deras lastmaskiner av typen [[baklastare]] tillverkade i samarbete med [[Volvo BM]] revolutionerade under 1950 och 60-talet hela entreprenadsektorn. 26 000 lastmaskner tillverkades under 30 år.
| |
| | |
| Västerbottens första [[läroverk]] bildades redan 1858 i Umeå, och utbildning började då bli en av södra Västerbottens kärnverksamheter. Övre Norrlands folkskollärarinneseminarium grundades 1879, och 1956 började högskoleverksamheten i Umeå, i form av [[Tandläkarinstitutet i Umeå|Tandläkarinstitutet]]. Den akademiska utbildningen i Umeå fick 1965 status av [[Umeå universitet|universitet]], och har sedan kompletterats med [[Arkitekthögskolan vid Umeå universitet|Arkitekthögskolan]], [[Designhögskolan i Umeå|Designhögskolan]], [[Handelshögskolan i Umeå|Handelshögskolan]], [[Konsthögskolan vid Umeå universitet|Konsthögskolan]] – och dessutom finns i Umeå [[Sveriges lantbruksuniversitet]] (SLU), fakulteten för skogsvetenskap. Vid sidan av universiteten är [[FOI]] ett centralt forskningsinstitut. Både [[Umeå universitet]] och [[Luleå tekniska universitet]] är involverade i [[Campus Skellefteå]], där det bedrivs forskning och utbildning inom bland annat trä, [[datorgrafik]]/[[datorspel]], elkraft, omvårdnad och [[socialt arbete]]. Här finns också [[Nordiska Scenografiskolan|Nordiska scenografiskolan]] och forskningsinstitutet [[Sveriges Tekniska Forskningsinstitut|SP Trätek]].
| |
| | |
| Från [[Vännäs]] kom [[Arvid Gustaf Högbom]] som var en ledande mineralog och geolog i Sverige med internationellt erkännande.<ref>http://www.nature.com/nature/journal/v145/n3681/abs/145769a0.html</ref> [[Paul Hellström]] var växtbiolog innan han blev jordbruksminister. Fysikern och förre rektorn för Uppsala universitet [[Bo Sundqvist]] är född i Lövånger, idéhistorikerna [[Sverker Sörlin]] och [[Tore Frängsmyr]] i [[Åsele]] respektive Skellefteå, och forskaren [[Bi Puranen]] är från Sävar.
| |
| | |
| ==Ekonomi och infrastruktur==
| |
| ===Näringsliv===
| |
| ====Statistik====
| |
| Västerbottens Handelskammare ägs av 300 västerbottniska företag, vilka tillsammans står för 80 % av länets sysselssättning.<ref>{{webbref |url=http://www.ac.cci.se/page/om/Default.aspx |titel=Om Västerbottens Handelskammare |hämtdatum=2010-02-02 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090925161101/http://www.ac.cci.se/page/om/Default.aspx |arkivdatum=2009-09-25 }}</ref> Den offentliga sektorn är den största arbetsgivaren i landskapet, totalt och per kommun. I [[Umeå kommun]] är [[Umeå universitet]] den tredje största arbetsgivaren och [[Sveriges lantbruksuniversitet]] den sjunde, och andelen människor anställda vid industrier hög.<ref>{{webbref |url=http://www.umea.se/umeakommun/naringslivocharbete/arbetsmarknad/storrearbetsgivare.4.bbd1b101a585d7048000165822.html |titel=Större arbetsgivare i Umeå |utgivare=Umeå kommun |hämtdatum=2010-02-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100822161658/http://umea.se/umeakommun/naringslivocharbete/arbetsmarknad/storrearbetsgivare.4.bbd1b101a585d7048000165822.html |arkivdatum=2010-08-22 }}</ref> Jord- och skogsbruket sysselsätter endast 0,9 %.<ref>{{webbref |url=http://www.lrf.se/PageFiles/2028/Ume%C3%A5.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-02-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160304200727/http://www.lrf.se/PageFiles/2028/Ume%C3%A5.pdf |arkivdatum=2016-03-04 }}</ref> I [[Robertsfors kommun]] är 25 % anställda inom tillverkningsindustrin, och 8 % är sysselsatta i jordbruket,<ref>{{webbref |url=http://www.robertsfors.se/default.aspx?di=1044 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-02-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100818233337/http://www.robertsfors.se/default.aspx?di=1044 |arkivdatum=2010-08-18 }}</ref> medan tillverkningsindustrin i Norsjö kommun sysselsätter 28 % och jordbruket 5 %.<ref>{{Webbref |url=http://www.norsjo.se/Sve/Filarkiv/Kommunfakta_2009.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-02-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150219194914/http://www.norsjo.se/Sve/Filarkiv/Kommunfakta_2009.pdf |arkivdatum=2015-02-19 }}</ref> I [[Vännäs kommun]], som ligger inåt landet, är bara 3 % verksamma i jordbruket.<ref>https://web.archive.org/web/20100829100708/http://www.vannas.se/Sve/Filarkiv/Kommunfakta%20och%20Organisation/fakta%20v%C3%A4nn%C3%A4s%202009.pdf</ref> I [[Vindelns kommun]] är en stor andel egenföretagare,<ref>{{Webbref |url=http://www.vindeln.se/default.aspx?di=1044 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-02-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100818120150/http://www.vindeln.se/default.aspx?di=1044 |arkivdatum=2010-08-18 }}</ref> men i [[Skellefteå kommun]] är en stor andel anställda vid Boliden Mineral AB.<ref>{{webbref |url=http://www.regionfakta.com/dynamiskPresentation.aspx?id=1500 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-02-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20071014040914/http://www.regionfakta.com/dynamiskPresentation.aspx?id=1500 |arkivdatum=2007-10-14 }}</ref>
| |
| | |
| ====Jord-, skogsbruk och fiske====
| |
| [[Fil:Fingerling Potatoes, Pike Place Market.jpg|miniatyr|Skördad [[mandelpotatis]]. Potatis odlas i stor utsträckning, såväl matpotatis som utsäde.]]
| |
| Den odlade marken upptar en liten del av landskapet, men av [[mjölkprodukter]] är landskapet mer än självförsörjande. En medelstor västerbottnisk bondgård har mellan 20 och 30 [[ko]]r, men yngre lantbruk inriktas ofta på omkring 50-100 kor och ibland upp till 150. [[Gris]]uppfödning har traditionellt varit stor i hela länet, men har av ekonomiska skäl miskat sedan 1990-talet. Klimatet leder till att skörden av [[potatis]] är mindre än riksgenomsnittet, men kvaliteten är generellt sett högre än söderut. Detta beror på att potatisen i Västerbotten mer sällan drabbas av sjukdomar. Det odlas både matpotatis och utsäde. [[Spannmål]] odlas nästan bara vid kusten, där växtzonen är lägre, och är nästan uteslutande djurfoder.<ref>{{webbref |url=http://www.ac.lst.se/naringsliv_eu/lantbruk/lanetsjordbruk |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-02-05 |arkivurl=https://archive.is/20070811101300/http://www.ac.lst.se/naringsliv_eu/lantbruk/lanetsjordbruk |arkivdatum=2007-08-11 }}</ref> [[Norrmejerier]] har mejerier i Umeå och Burträsk. Företaget i helhet står för 6 % av den svenska mjölkproduktionen.<ref>{{webbref |url=http://www.norrmejerier.se/bib/nm.asp?Documentkey=CEE456DB44BC6296C1257261004386A6&DocumentCategoryKey=DB8F5772310B7EC2C125726100437190&topTom=ko&mnu=99&mnu2=254&mnu3=4189 |titel=Mejerisverige |hämtdatum=3 maj 2010 |datum=2007 |utgivare=Norrmejerier |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100813073157/http://www.norrmejerier.se/bib/nm.asp?Documentkey=CEE456DB44BC6296C1257261004386A6&DocumentCategoryKey=DB8F5772310B7EC2C125726100437190&topTom=ko&mnu=99&mnu2=254&mnu3=4189 |arkivdatum=13 augusti 2010 }}</ref>
| |
| | |
| [[Fiskodling]] av [[regnbåge (fisk)|regnbåge]] och [[röding]] bedrivs sedan 1981 i magasinen som bildas i de reglerade älvarna.<ref>{{webbref |url=http://www.ac.lst.se/fiske/fiskodlingochvattenbruk |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-05-11 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090820213257/http://www.ac.lst.se/fiske/fiskodlingochvattenbruk/ |arkivdatum=2009-08-20 }}</ref>
| |
| | |
| ====Industri====
| |
| [[Träindustri]]n är på grund av naturtillgången stor i Västerbotten. Sådana industrier innefattar sågat virke samt tillverkning av [[papper]], [[pappersmassa]], [[träfiber]]skivor, [[träpellets]] och [[limfog]]. Därtill förekommer produktion av trähus, trävaror, snickerier och möbler.<ref>{{webbref |url=http://www.iuctra.se/pdf/iuctra.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-02-02 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100813003155/http://www.iuctra.se/pdf/iuctra.pdf |arkivdatum=2010-08-13 }}</ref> SCA Packaging Obbola är en av Europas största tillverkare av liner som sedan brukas till [[wellpapp]]. [[Volvo lastvagnar]] har en fabrik söder om Ume älv, i [[Alimak Hek]] i Skellefteå tillverkas bygghissar och plattformar, och vid [[Ålö AB]] tillverkas [[frontlastare]]. Smältverket [[Rönnskärsverken]] är det enda företaget i [[metallindustri]]n. Det ägs av [[Boliden AB]].<ref>https://web.archive.org/web/20041101174142/http://www.ac.lst.se/files/vrrrNN56.pdf</ref> I [[Bygdsiljum]] finns familjeföretaget Martinsons som är Sveriges största producent av [[limträ]] och [[KL-trä]], och ledande i Norden på [[bro|träbroar]] och stomsystem.<ref>{{webbref |url=http://www.martinsons.se/om-foretaget |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-05-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100404031950/http://www.martinsons.se/om-foretaget |arkivdatum=2010-04-04 }}</ref>
| |
| | |
| I [[Björkdalsgruvan]] i [[Kåge]] utvanns på 1990-talet mest [[guld]] av alla gruvor i Europa.<ref>{{webbref |url=http://www.minmet.ie/mimet/site/minmet.asp?id=22&cid=365 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-05-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090104155213/http://www.minmet.ie/mimet/site/minmet.asp?id=22&cid=365 |arkivdatum=2009-01-04 }}</ref><ref>http://www.mindat.org/loc-10040.html</ref> I gruvan i [[Renström (småort)|Renström]] bryts många slag av metaller, och i [[Storlidengruvan]] bryts [[sulfidmalm]].
| |
| | |
| ===Infrastruktur===
| |
| ==== Transporter ====
| |
| | |
| Det finns två flygplatser i landskapet Västerbotten: [[Umeå City Airport]] och [[Skellefteå flygplats]]. Järnvägsnätet består av [[Stambanan genom övre Norrland|stambanan]], med två tvärbanor mot kusten, Vännäs–Holmsund och Bastuträsk–Skelleftehamn, samt två tvärbanor mot [[inlandsbanan]], Hällnäs–Storuman och Jörn–Arvidsjaur. En ny järnväg, [[Botniabanan]], byggdes under början av 2000-talet genom kustlandet upp till Umeå. Planer finns på att förlänga denna med [[Norrbotniabanan]]. Traditionellt har järnvägen varit viktig för godstrafiken.
| |
| | |
| Väg [[E4]] löper längs kusten och [[E12]] från Holmsund förbi Vännäs och vidare västerut längs Umeälven.
| |
| | |
| Vid kusten finns fyra hamnar: Kåge, Skellefteå, Rönnskär och [[Umeå hamn|Umeå]]. Från Umeå går passagerartrafik till [[Vasa]] i Finland, men hamnarnas viktigaste roll är godstrafiken.
| |
| | |
| ==Bibliografier==
| |
| *{{bokref |efternamn=Lundblad |förnamn=Gustav |titel=Litteratur om Övre Norrland 1951-1960 : bibliografi utgörande fortsättning av Erik Marklund, Övre Norrland i litteraturen |url=http://digibook.ub.umu.se/misc/12368827.pdf |serie=Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 16 |år=1991 |utgivare=Johan Nordlander-sällsk. |utgivningsort=Umeå |libris=12368827 }} {{Wayback|url=http://digibook.ub.umu.se/misc/12368827.pdf |date=20131109071749 }}
| |
| *{{bokref |efternamn=Marklund |förnamn=Erik |medförfattare=Engström, Gösta |titel=Övre Norrland i litteraturen : en bibliografi över Norrbottens och Västerbottens län |url=http://digibook.ub.umu.se/misc/12368947.pdf |serie=Skrifter / utg. av Vetenskapliga biblioteket i Umeå, 0501-0799 ; 6 |år=1963 |utgivningsort=Umeå |libris=12368947 }} {{Wayback|url=http://digibook.ub.umu.se/misc/12368947.pdf |date=20131109071732 }}
| |
| **{{bokref |titel=Register |url=http://digibook.ub.umu.se/misc/12368999.pdf |serie=Skrifter / utg. av Vetenskapliga biblioteket i Umeå, 0501-0799 ; 7 |år=1966 |utgivningsort=Umeå |libris=12368999 }} {{Wayback|url=http://digibook.ub.umu.se/misc/12368999.pdf |date=20131109071743 }}
| |
| *[http://libris.kb.se/form_extended.jsp?f=both ''Bothnica''] - Deldatabas i [[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]] som innehåller referenser till litteratur om Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.
| |
| | |
| ==Se även==
| |
| *[[Västerbotten, Finland]]
| |
| *[[Västerbottensost]]
| |
| | |
| ==Källor==
| |
| <references/>
| |
| | |
| == Externa länkar ==
| |
| *[http://swedia.ling.gu.se/Norrland/Vasterbotten/index.html Lyssna till några av Västerbottens dialekter]
| |
| *[http://www.youtube.com/watch?v=rr85HzOPnQQ Julevangeliet på Norsjöbondska]
| |
| *[https://web.archive.org/web/20100430153317/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____100574.aspx SCB: Folkmängd i landskapen 2006 samt landareal] (uppdaterad 2008-05-22)
| |
| {{-}}
| |
| | |
| ☁{{Sveriges landskap}}
| |
| | |
| [[Kategori:Västerbotten| ]]
| |
| [[Kategori:Sveriges landskap]]
| |
