Hoppa till innehållet

Demokrati: Skillnad mellan sidversioner

Från Plutten
Skapade sidan med '= Demokrati (Sverige) = '''Demokrati (Sverige)''' avser det svenska statsskicket, som bygger på principen om '''folkstyre'''. All offentlig makt i Sverige utgår från folket och utövas genom representativa institutioner, fria val och rättsstatliga principer. Demokratin är grundlagsfäst och regleras främst genom Regeringsformen. == Konstitutionell grund == Den svenska demokratin vilar på Sveriges grundlagar, särskilt: * Regeringsformen, * Tryckfrihets...'
 
Rad 73: Rad 73:
Den svenska demokratin kännetecknas av starka friheter:
Den svenska demokratin kännetecknas av starka friheter:
* [[Yttrandefrihet (Sverige)]],
* [[Yttrandefrihet (Sverige)]],
* [[Offentlighetsprincipen (Sverige)]],
* [[Offentlighetsprincipen|Offentlighetsprincipen (Sverige)]],
* pressfrihet och meddelarskydd.
* [[Pressfrihet och meddelarskydd]].


Dessa möjliggör granskning av makthavare och öppen debatt.
Dessa möjliggör granskning av makthavare och öppen debatt.

Nuvarande version från 9 februari 2026 kl. 22.49

Demokrati (Sverige)

[redigera | redigera wikitext]

Demokrati (Sverige) avser det svenska statsskicket, som bygger på principen om folkstyre. All offentlig makt i Sverige utgår från folket och utövas genom representativa institutioner, fria val och rättsstatliga principer. Demokratin är grundlagsfäst och regleras främst genom Regeringsformen.

Konstitutionell grund

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska demokratin vilar på Sveriges grundlagar, särskilt:

I Regeringsformen fastslås att:

  • all offentlig makt utgår från folket,
  • folkstyret förverkligas genom representativ demokrati och parlamentarism.

Grundläggande principer

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska demokratin bygger på flera centrala principer:

  • Folksuveränitet – makten utgår från medborgarna.
  • Representativ demokrati – folket styr genom valda företrädare.
  • Parlamentarism – regeringen måste ha riksdagens förtroende.
  • Rättsstat – makt utövas under lagarna.
  • Mänskliga fri- och rättigheter – skydd för individen.
  • Kommunalt självstyre – kommuner och regioner har självständigt ansvar.

Demokratiska institutioner

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen är Sveriges högsta beslutande organ och:

  • stiftar lagar,
  • beslutar om budget och skatter,
  • kontrollerar regeringen,
  • representerar folket.

Riksdagen väljs i allmänna och fria val vart fjärde år.

Regeringen:

  • styr riket,
  • verkställer riksdagens beslut,
  • leder statsförvaltningen,
  • ansvarar för utrikespolitiken.

Regeringen är politiskt ansvarig inför riksdagen.

Domstolar och myndigheter

[redigera | redigera wikitext]

Domstolar och förvaltningsmyndigheter:

  • tillämpar lagar,
  • är självständiga i enskilda ärenden,
  • bidrar till att upprätthålla rättsstaten.

Val och politiskt deltagande

[redigera | redigera wikitext]

Allmänna val

[redigera | redigera wikitext]

Sverige har:

  • allmän och lika rösträtt,
  • hemliga val,
  • proportionellt valsystem.

Val hålls vart fjärde år till:

  • riksdagen,
  • regionfullmäktige,
  • kommunfullmäktige.

Politiskt deltagande

[redigera | redigera wikitext]

Utöver val deltar medborgare genom:

  • politiska partier,
  • civilsamhälle och organisationer,
  • opinionsbildning,
  • demonstrations- och mötesfrihet,
  • medborgarförslag och remissförfaranden.

Yttrandefrihet och öppenhet

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska demokratin kännetecknas av starka friheter:

Dessa möjliggör granskning av makthavare och öppen debatt.

Kommunalt självstyre

[redigera | redigera wikitext]

Kommuner och regioner:

  • väljs demokratiskt,
  • ansvarar för lokala och regionala frågor,
  • har beskattningsrätt.

Det kommunala självstyret är grundlagsfäst.

Begränsningar och skydd

[redigera | redigera wikitext]

Demokratin skyddas genom:

  • grundlagsskydd för val och rättigheter,
  • särskilda regler för ändring av grundlag,
  • oberoende domstolar,
  • tillsynsmyndigheter.

Den svenska demokratin diskuteras ofta i relation till:

  • valdeltagande och politiskt engagemang,
  • desinformation och informationspåverkan,
  • hot mot förtroendevalda,
  • balansen mellan säkerhet och frihet,
  • digitaliseringens påverkan på demokratin.

Demokratin i Sverige är grundläggande för:

  • folkets politiska inflytande,
  • skyddet av fri- och rättigheter,
  • rättsstatens funktion,
  • samhällelig stabilitet och legitimitet.