Hoppa till innehållet

Hallon: Skillnad mellan sidversioner

Lägg till länkar
Från Plutten
← Äldre redigering
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
imported>Jssfrk
m tog bort Kategori:Rosväxter; lade till Kategori:Rubusar med Hotcat
 
Rad 1: Rad 1:
[[File:Raspberry.jpg|🍇 Hallon|200px]]
{{För|mobiloperatören|Hallon.se}}
{{Taxobox
| name = Hallon
| image = Framboise Margy 3.jpg
| image_caption =
| regnum = Plantae
| divisio = Spermatophyta
| classis = Eudicotyledonae
| ordo = Rosales
| familia = Rosaceae
| genus = Rubus
| species = R. idaeus
| range_map =
| range_map_caption =
| status =
| domain = Eukaryota
| subfamilia = [[Rosoideae]]
| image2 = Raspberries (Rubus idaeus).jpg
| image2_caption =
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| regnum_sv = [[Växter]]
| divisio_sv = [[Fröväxter]]
| subdivisio_sv = [[Gömfröväxter]]
| subdivisio = Angiospermae
| classis_sv = [[Trikolpater]]
| ordo_sv = [[Rosordningen]]
| familia_sv = [[Rosväxter]]
| genus_sv = [[Hallonsläktet]]
| species_sv = '''Hallon'''
| taxon = Rubus idaeus
| taxon_authority = [[Carl von Linné|Linné]], 1753
}}
'''Hallon''' (''Rubus idaeus'') är en [[buske]] som tillhör hallonsläktet i [[familj (biologi)|familjen]] [[rosväxter]]. Arten är nordligt cirkumpolär och förekommer i Europa, Asien och Nordamerika. Den växer vilt i nästan hela Sverige och har odlats i [[Sverige]] sedan [[renässansen]]. Vanligast är röda hallon, men även gula och svarta förekommer.<ref name=NE>{{webbref|verk=Nationalencyklopedin |titel=Hallon |url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hallon |författare=Olle G. Olsson |hämtdatum=11 maj 2015 |utgivare=Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs }}</ref> Bären börjar mogna runt juni, men den stora skörden kommer i slutet av juli/augusti då plockandet måste ske omkring varannan dag för att inte bären ska förfaras. Bären äts som de är eller används till [[sylt]] och [[saft]].
 
== Biologi ==
[[Fil:Wild Rubus idaeus.jpg|vänster|miniatyr|190x190px|Hallonbuske.]]
Liksom andra arter i släktet ''[[Rubus]]'' har hallon småfrukter som är [[stenfrukt]]er och blommor som saknar ytterfoder. Småfrukterna sammanhänger med varandra och ibland lossnar från pistillfästet tillsammans. Dess buskstammar kommer upp från en vedartad jordstam, växer upprätt, är tätt beklädda med taggar och blir 2-åriga. Det första året är de enkla. Det andra året förgrenar de sig genom blombärande skott från bladvinklarna. Hallon har stark förökning genom rotskott både i vilt och i odlat tillstånd. Dess ståndorter är torra platser, till exempel skogsberg, klippavsatser, stenrös och snårfyllda backar, där den ofta samexisterar med andra växter. Den är utbredd över hela Norden, till och med ovanför trädgränsen.
 
Hallonbuskens blommor sitter ofta dolda under löven och är oansenliga med sina små och smala, vitaktiga kronblad, som knappt når över de upprätta foderbladen. De besöks ivrigt av bin och humlor, som lockas av doften och den rikliga nektarproduktionen på den breda skivan innanför ståndarna. Frukten är sammansatt av små men talrika småfrukter, vardera med en helt liten, nätlikt gropig fruktsten.
 
== Odling och användning ==
 
=== Hallonsorter ===
* [[Asker (hallon)|Asker]] - [[härdighet|härdig]] till och med zon 4
* [[Autumn Bliss]] - härdig till och med zon 4
* [[Glen Moy]] - härdig till och med zon 2
* [[Glen Prosen]] - härdig till och med zon 2
* [[Golden Queen]] - härdig till och med zon 6
* [[Haida (hallonsort)|Haida]] - härdig till och med zon 5
* [[Malling Exploit]] - härdig till och med zon 4
* [[Muskoka]] - härdig till och med zon 6
* [[Preussen (hallon)|Preussen]] - härdig till och med zon 5
* [[Risarp Dessert]] - härdig till och med zon 5 (förädlad Veten)
* [[Veten (hallon)|Veten]] - härdig till och med zon 4
* [[Yertz]] (Rödbladig, ursprung Bjursås, Falun) - härdig till och med zon 6
 
=== Produktion av hallon ===
[[Fil:RaspberryYield.png|miniatyr|400px|höger|Hallonskördens fördelning på världskartan.]]
{| class="wikitable sortable"
|+ Världens 10 största hallonproducenter
! Nr
! Område
! abbr="Production" | Produktion<br />([[Ton (metriskt)|ton]]) || Andel (%)
|-
| 1 || {{flaggbild2|Ryssland}}|| align="right" | {{nts|144000}}|| 23,51&nbsp;%
|-
| 2 || {{flaggbild2|Polen}}|| align="right" | {{nts|125859}}|| 20,55&nbsp;%
|-
| 3 || {{flaggbild2|USA}}|| align="right" | {{nts|103510}}|| 16,90&nbsp;%
|-
| 4 || {{flaggbild2|Serbien}}|| align="right" | {{nts|61715}}|| 10,07&nbsp;%
|-
| 5 || {{flaggbild2|Mexiko}}|| align="right" | {{nts|35627}}|| 5,82&nbsp;%
|-
| 6 || {{flaggbild2|Ukraina}}|| align="right" | {{nts|30800}}|| 5,03&nbsp;%
|-
| 7 || {{flaggbild2|Storbritannien}}|| align="right" | {{nts|17765}}|| 2,90&nbsp;%
|-
| 8 || {{flaggbild2|Spanien}}|| align="right" | {{nts|14307}}|| 2,34&nbsp;%
|-
| 9 || {{flaggbild2|Kanada}}|| align="right" | {{nts|12078}}|| 1,97&nbsp;%
|-
| 10 || {{flaggbild2|Azerbajdzjan}}|| align="right" | {{nts|12000}}|| 1,96&nbsp;%
|- class="sortbottom"
! colspan="2" | Total världsproduktion
| style="text-align:right; border-top:solid 1.5px #696969;" | {{nts|612570}}|| style="text-align:right; border-top:solid 1.5px #696969;" | 100,00&nbsp;%
|- class="sortbottom"
|colspan="4" style="font-size:90%;"|''Källa: [[FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation]]:s data för år 2014''<ref>{{webbref|url=http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC|titel=Crops|verk=FAOSTAT|utgivare=FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation|språk=engelska|datum=13 februari 2017|hämtdatum=15 februari 2017}}</ref>
|}
 
=== Användning ===
Hallon är i många länder – inklusive Sverige – en av de vanligaste bärväxterna. Plockning är vanlig från vildväxande bestånd, och odlade varianter (se sortlistan ovan) förekommer i många trädgårdar. Hallon används bland annat till [[saft]] (både som hallon- och blandsaft), som [[marmelad]] och som [[sylt]]. [[Drottningsylt]] består av hälften hallon, hälften [[blåbär]]. Bären förekommer i många sorters [[Dessert|efterrätter]] och bland annat som [[paj]], [[tårta]], [[glass]] och [[sorbet]] och som [[fruktkräm]].


'''Hallon''' – ''En populär ätlig bär som används i en mängd olika rätter, från desserter till smoothies. Hallon är kända för sin söta och syrliga smak, samt för sitt höga innehåll av vitaminer och antioxidanter.''<br>
== Namn ==
<br>
[[Fil:Raspberry - whole (Rubus idaeus).jpg|miniatyr]]
{{Infobox_svamp
[[Fil:Raspberry - halved (Rubus idaeus).jpg|miniatyr]]
|title=🍇 Hallon
[[Fil:Frambuesas-cuajada-miel-brea.JPG|miniatyr|Hallondessert med färskost och honung]]
|image=[[File:Raspberry.jpg|Hallon|250px]]
=== Etymologi ===
|scientific_name=Rubus idaeus
Hallon som ett bärnamn har det vanliga [[suffix]]et -on, bildat till ''hall'', närmast med tanke på den vid foten av en ''hall, häll'' förekommande rasbranten som en typisk växtplats för hallon.
|family=Rosaceae
 
|genus=Rubus
=== Dialekt ===
|source=[https://soknaringsinnehall.livsmedelsverket.se/Home/FoodDetails/523?kategoriId=&sokord=&soktyp=1 Sök näringsinnehåll - Livsmedelsverket]
I [[Tenala]] ([[Nyland]] i [[Finland]]) säger man ''hallonbrakar'' om hallonbuskar, av ''brakar'' vilket avser buskar i allmänhet.&nbsp;<ref name=JER/>
|nutrition_energy=52 kcal
 
|nutrition_protein=1.5 g
{| class="wikitable sortable toccolours"
|nutrition_carbohydrates=11.9 g
|- style="text-align:left;"
|nutrition_sugars=4.4 g
! Benämning
|nutrition_fat=0.3 g
! Trakt
|nutrition_saturated_fat=0.0 g
|-
|nutrition_monounsaturated_fat=0.0 g
| ''brambär, branbär'' || [[Hälsingland]] <ref name="JER">[https://runeberg.org/dialektl/0079.html][[Johan Ernst Rietz]]: ''Svenskt dialektlexikon,''[[C.W.K. Gleerup|Gleerups]], Lund 1862…1867&nbsp;/&nbsp;[[Faksimil|faksimilutgåva]] Malmö 1962, sida 49</ref>
|nutrition_polyunsaturated_fat=0.1 g
|-
|nutrition_fiber=6.5 g
| ''bram(m)bär'' || Hälsingland, [[Västerbotten]]
|nutrition_water=86.6 g
|-
|nutrition_ash=1.0 g
| ''brannber'' 
|vitamin_d=0 µg
| [[Norrbotten]], Västerbotten, [[Medelpad]]
|vitamin_d_rdi=0 %
|-
|vitamin_b3=0.6 mg
| ''bringe(l)bær, brimbær, brågabær, brågnbær, brembær''&nbsp;
|vitamin_b3_rdi=3 %
| [[Norge]]
|vitamin_a=33 µg
|-
|vitamin_a_rdi=4 %
| ''bringbär, bringebär'' 
|vitamin_b2=0.0 mg
| [[Bohuslän]], [[Dalsland]], [[Värmland]]
|vitamin_b2_rdi=0 %
|-
|vitamin_b1=0.0 mg
| ''bringeber, bringebär'' 
|vitamin_b1_rdi=0 %
| [[Halland]], Bohuslän, Dalsland, Värmland
|vitamin_b9=25 µg
|-
|vitamin_b9_rdi=6 %
| ''bringelbär'' || [[Västergötland]]
|vitamin_c=26.2 mg
|-
|vitamin_c_rdi=33 %
| ''brengebär, brängebär, brynge(l)bär, brynglebär''
|vitamin_k=7.8 µg
| Halland
|vitamin_k_rdi=10 %
|-
|mineral_potassium=151 mg
| ''bryngbär'' || Värmland
|mineral_potassium_rdi=8 %
|-
|mineral_phosphorus=29 mg
| ''brännbär'' || [[Jämtland]]
|mineral_phosphorus_rdi=4 %
|-
|mineral_iron=0.7 mg
| ''fallbär'' || [[Hälsingland]], [[Bjursås socken|Bjursås]] och [[Rättvik]] i [[Dalarna]] <ref name="JER2">[https://runeberg.org/dialektl/0155.html] [[Johan Ernst Rietz]]: ''Svenskt dialektlexikon,'' [[C.W.K. Gleerup|Gleerups]], Lund 1862…1867&nbsp;/&nbsp;[[Faksimil|faksimilutgåva]] Malmö 1962, sida 125</ref>
|mineral_iron_rdi=5 %
|-
|mineral_calcium=25 mg
| ''fållber'' || [[Mora socken|Mora]] och [[Älvdalen]] i Dalarna <ref name=JER2/>
|mineral_calcium_rdi=3 %
|-
|mineral_magnesium=22 mg
| ''hallbär'' || [[Närke]]<ref>[https://runeberg.org/dialektl/0266.html] [[Johan Ernst Rietz]]: ''Svenskt dialektlexikon,'' [[C.W.K. Gleerup|Gleerups]], Lund 1862…1867&nbsp;/&nbsp;[[Faksimil|faksimilutgåva]] Malmö 1962, sida 236</ref>
|mineral_magnesium_rdi=6 %
|-
|mineral_zinc=0.4 mg
| ''hin(d)bär'' || [[Blekinge]]&nbsp;<ref name="JER3">[https://runeberg.org/dialektl/0155.html] [[Johan Ernst Rietz]]: ''Svenskt dialektlexikon,'' [[C.W.K. Gleerup|Gleerups]], Lund 1862…1867&nbsp;/&nbsp;[[Faksimil|faksimilutgåva]] Malmö 1962, sida 256</ref>
|mineral_zinc_rdi=4 %
|-
}}
| ''hinbär, hingbär'' || Halland&nbsp;<ref name=JER3/>
|-
| ''hinnebär, hingbär'' || [[Skåne]]&nbsp;<ref name=JER3/>
|-
| ''hindbær, himbær'' || [[Danmark]]
|}
 
En vanligt förekommande tolkning av varianten ''brannber'' är att bären ifråga växer bra där det har brunnit. Denna tolkning kan dock vara en efterkonstruktion. Exempelvis förekommer orddelarna 'bra(a)m/brom' och liknande i bl&nbsp;a
 
* engelska ([http://en.wikipedia.org/wiki/Bramble Bramble]) Detta är dock inte entydigt hallon, utan används svävande om flera rubus-arter, t.ex. björnbär och blåhallon m&nbsp;fl.
* fornengelska ''bremel, brember, hindberi''
* fornnordiska ''brana'' (f) = hind
* gaeliska ''bru'' = hind
* nederländska ([http://nl.wikipedia.org/wiki/Braam_%28plant%29 Braam]). Detta kan dock avse flera rubus-arter, mest björnbär. Egentliga hallon ansluter till den romanska språkgruppen med ''framboos.''
* fornhögtyska ''der Pramo, die Prama''
* medelhögtyska ''Brame''
* tyska ([http://de.wiktionary.org/wiki/Brombeere die Brombeere].) Detta avser dock björnbär. Hallon heter ''Himbeere'' (n).
* isländska [http://de.wiktionary.org/wiki/br%C3%B3mber Brómber], dock då i benämningar av det likartade bäret [[björnbär]].
 
Via kopplingen brana = hind kan en sydlig grupp härledas:
 
* ''hin(d)ber, hin(d)bär'' (Blekinge, Halland)
* ''hingbär'' (Halland, Skåne)
* danska ''hindbær''&nbsp;<ref name=JER3/>
* fornengelska ''hindberi, hindberie.'' (I såväl fornengelska som i modern engelska förekommer ''bremel'' och ''brenber''.
* I modern engelska fortlever ''hindberries'' [[dialekt]]alt.&nbsp;<ref name=JER3/>
* medelhögtyska ''Hintber''&nbsp;<ref name=JER3/>
* nyhögtyska ''die Himbeere''&nbsp;<ref name=JER3/>
 
Det i dagens engelska använda ordet ''raspberry'' har dock inget tydligt släktskap med någon av ovanstående ordstammar. Ett obevisat [[hugskott]] kunde dock vara ett långväga släktskap med det inledningsvis i samband med ''hall'' nämnda ordet ''rasbrant.''


== Hälsofördelar med hallon ==
Se även bramberi (gammal högtyska). Etymologin för 'bram' är osäker, men kan enligt Oxford English Dictionary syfta på 'taggig buske'.


Hallon erbjuder flera hälsofördelar tack vare sitt rika näringsinnehåll:
Alla exempel ovan avser ''[[germanska språk]].'' De ''[[romanska språk]]en'' har inbördes släktskap som bildar en tydlig grupp, där franska ''framboise'' kan tas som referenstyp. Detta kan härledas från ett gammalt tyskt ord, ''brambezi,'' med tydlig koppling till "bram-varianter" ovan.


* '''Rika på fiber''': Hallon är rika på kostfiber, vilket främjar en hälsosam matsmältning och kan hjälpa till att sänka kolesterolnivåerna.
Finska språket tillhör en helt annan grupp och har för hallon de helt annorlunda benämningarna ''vadelma'', ''vatukka'' och ''varain.'' Det finns även en fjärde variant, nämligen ''hallain,'' som har en intressant ljudlikhet med hallon. Om det antyder ett verkligt släktskap med påverkan från svenska, eller endast skenbart är ännu oklart.
* '''Vitamin C''': Hallon innehåller en betydande mängd vitamin C, vilket är viktigt för immunsystemets funktion och hudhälsa.
* '''Antioxidanter''': Hallon är en utmärkt källa till antioxidanter, som hjälper till att skydda kroppen från fria radikaler.


== Intressanta fakta om hallon ==
Den samiska varianten ''gapper-muörje'' (= hjälmbär) liknar inte heller någonting annat bland angränsande språkområden.
<!-- Länken till de.wiktionary.org för isländska är korrekt, is.wiktionary.org har inte sidan -->


*'''Ursprung och historia''': Hallon har odlats i Europa och Asien i över 2000 år och användes både som mat och medicin.
Dalanamnen ''fallbär'' och ''fållber'' förklaras enligt Rietz med att hallon gärna växer på [[Slutavverkning|hyggen]] (dialektalt ''fall)'' där träden fällts för [[svedjebruk]].
* '''Mångsidig användning''': Hallon kan ätas färska, frysta, i sylt, bakverk eller användas som smakförstärkare i olika rätter.
* '''Odling''': Hallonbuskar trivs i tempererade klimat och kräver väldränerad jord med mycket solljus.


== Nackdelar med hallon ==
== Galleri ==
<gallery>
Bild:Himbeeren 1024.jpg|'''Ett gult och ett rött hallon'''
Bild:Raspberries (Rubus Idaeus).jpg|'''Hallon på en kvist'''
Bild:Raspberries05.jpg|'''Hallon'''
</gallery>


Trots sina många fördelar finns det några saker att tänka på:
== Se även ==
* [[Odlingszon]]
* [[Blåhallon]] (arten ''Rubus cæsius'')
* [[Hallonsläktet]]


* '''Mögelrisken''': Hallon är känsliga för mögel och bör förvaras i kylskåp och konsumeras inom kort tid efter inköp.
== Källor ==
* '''Allergiska reaktioner''': Vissa personer kan uppleva allergiska reaktioner mot hallon, inklusive klåda eller svullnad i munnen.
<references/>


<ref>[https://soknaringsinnehall.livsmedelsverket.se/Home/FoodDetails/523?kategoriId=&sokord=&soktyp=1 Sök näringsinnehåll - Livsmedelsverket]</ref>
== Externa länkar ==
* {{Commons|Rubus idaeus}}
* {{Wiktionary|Hallon}}
* {{runeberg.org|nordflor|306.html Hallon}}
*{{Fineli|id=448}}


[[Kategori:Hallon]]
{{Auktoritetsdata}}
{{taxonbar}}
[[Kategori:Bär]]
[[Kategori:Bär]]
[[Kategori:Näringsinnehåll]]
[[Kategori:Rubusar]]
[[Kategori:Ha Växtindex]]

Nuvarande version från 6 januari 2026 kl. 19.48

För mobiloperatören, se Hallon.se.
Hallon
Fil:Framboise Margy 3.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
UnderfamiljRosoideae
SläkteHallonsläktet
Rubus
ArtHallon
R. idaeus
Vetenskapligt namn
§ Rubus idaeus
AuktorLinné, 1753
Fil:Raspberries (Rubus idaeus).jpg

Hallon (Rubus idaeus) är en buske som tillhör hallonsläktet i familjen rosväxter. Arten är nordligt cirkumpolär och förekommer i Europa, Asien och Nordamerika. Den växer vilt i nästan hela Sverige och har odlats i Sverige sedan renässansen. Vanligast är röda hallon, men även gula och svarta förekommer.[1] Bären börjar mogna runt juni, men den stora skörden kommer i slutet av juli/augusti då plockandet måste ske omkring varannan dag för att inte bären ska förfaras. Bären äts som de är eller används till sylt och saft.

Biologi

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Wild Rubus idaeus.jpg
Hallonbuske.

Liksom andra arter i släktet Rubus har hallon småfrukter som är stenfrukter och blommor som saknar ytterfoder. Småfrukterna sammanhänger med varandra och ibland lossnar från pistillfästet tillsammans. Dess buskstammar kommer upp från en vedartad jordstam, växer upprätt, är tätt beklädda med taggar och blir 2-åriga. Det första året är de enkla. Det andra året förgrenar de sig genom blombärande skott från bladvinklarna. Hallon har stark förökning genom rotskott både i vilt och i odlat tillstånd. Dess ståndorter är torra platser, till exempel skogsberg, klippavsatser, stenrös och snårfyllda backar, där den ofta samexisterar med andra växter. Den är utbredd över hela Norden, till och med ovanför trädgränsen.

Hallonbuskens blommor sitter ofta dolda under löven och är oansenliga med sina små och smala, vitaktiga kronblad, som knappt når över de upprätta foderbladen. De besöks ivrigt av bin och humlor, som lockas av doften och den rikliga nektarproduktionen på den breda skivan innanför ståndarna. Frukten är sammansatt av små men talrika småfrukter, vardera med en helt liten, nätlikt gropig fruktsten.

Odling och användning

[redigera | redigera wikitext]

Hallonsorter

[redigera | redigera wikitext]

Produktion av hallon

[redigera | redigera wikitext]
Fil:RaspberryYield.png
Hallonskördens fördelning på världskartan.
Världens 10 största hallonproducenter
Nr Område Produktion
(ton)		 Andel (%)
1 Ryssland Ryssland &&&&&&&&&0144000.&&&&&0144 000 23,51 %
2 Polen Polen &&&&&&&&&0125859.&&&&&0125 859 20,55 %
3 USA USA &&&&&&&&&0103510.&&&&&0103 510 16,90 %
4 Serbien Serbien &&&&&&&&&&061715.&&&&&061 715 10,07 %
5 Mexiko Mexiko &&&&&&&&&&035627.&&&&&035 627 5,82 %
6 Ukraina Ukraina &&&&&&&&&&030800.&&&&&030 800 5,03 %
7 Storbritannien Storbritannien &&&&&&&&&&017765.&&&&&017 765 2,90 %
8 Spanien Spanien &&&&&&&&&&014307.&&&&&014 307 2,34 %
9 Kanada Kanada &&&&&&&&&&012078.&&&&&012 078 1,97 %
10 Azerbajdzjan Azerbajdzjan &&&&&&&&&&012000.&&&&&012 000 1,96 %
Total världsproduktion &&&&&&&&&0612570.&&&&&0612 570 100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014[2]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Hallon är i många länder – inklusive Sverige – en av de vanligaste bärväxterna. Plockning är vanlig från vildväxande bestånd, och odlade varianter (se sortlistan ovan) förekommer i många trädgårdar. Hallon används bland annat till saft (både som hallon- och blandsaft), som marmelad och som sylt. Drottningsylt består av hälften hallon, hälften blåbär. Bären förekommer i många sorters efterrätter och bland annat som paj, tårta, glass och sorbet och som fruktkräm.

Namn

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Raspberry - whole (Rubus idaeus).jpg
Fil:Raspberry - halved (Rubus idaeus).jpg
Fil:Frambuesas-cuajada-miel-brea.JPG
Hallondessert med färskost och honung

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Hallon som ett bärnamn har det vanliga suffixet -on, bildat till hall, närmast med tanke på den vid foten av en hall, häll förekommande rasbranten som en typisk växtplats för hallon.

Dialekt

[redigera | redigera wikitext]

I Tenala (Nyland i Finland) säger man hallonbrakar om hallonbuskar, av brakar vilket avser buskar i allmänhet. [3]

Benämning Trakt
brambär, branbär Hälsingland [3]
bram(m)bär Hälsingland, Västerbotten
brannber Norrbotten, Västerbotten, Medelpad
bringe(l)bær, brimbær, brågabær, brågnbær, brembær  Norge
bringbär, bringebär Bohuslän, Dalsland, Värmland
bringeber, bringebär Halland, Bohuslän, Dalsland, Värmland
bringelbär Västergötland
brengebär, brängebär, brynge(l)bär, brynglebär Halland
bryngbär Värmland
brännbär Jämtland
fallbär Hälsingland, Bjursås och Rättvik i Dalarna [4]
fållber Mora och Älvdalen i Dalarna [4]
hallbär Närke[5]
hin(d)bär Blekinge [6]
hinbär, hingbär Halland [6]
hinnebär, hingbär Skåne [6]
hindbær, himbær Danmark

En vanligt förekommande tolkning av varianten brannber är att bären ifråga växer bra där det har brunnit. Denna tolkning kan dock vara en efterkonstruktion. Exempelvis förekommer orddelarna 'bra(a)m/brom' och liknande i bl a

  • engelska (Bramble) Detta är dock inte entydigt hallon, utan används svävande om flera rubus-arter, t.ex. björnbär och blåhallon m fl.
  • fornengelska bremel, brember, hindberi
  • fornnordiska brana (f) = hind
  • gaeliska bru = hind
  • nederländska (Braam). Detta kan dock avse flera rubus-arter, mest björnbär. Egentliga hallon ansluter till den romanska språkgruppen med framboos.
  • fornhögtyska der Pramo, die Prama
  • medelhögtyska Brame
  • tyska (die Brombeere.) Detta avser dock björnbär. Hallon heter Himbeere (n).
  • isländska Brómber, dock då i benämningar av det likartade bäret björnbär.

Via kopplingen brana = hind kan en sydlig grupp härledas:

  • hin(d)ber, hin(d)bär (Blekinge, Halland)
  • hingbär (Halland, Skåne)
  • danska hindbær [6]
  • fornengelska hindberi, hindberie. (I såväl fornengelska som i modern engelska förekommer bremel och brenber.
  • I modern engelska fortlever hindberries dialektalt. [6]
  • medelhögtyska Hintber [6]
  • nyhögtyska die Himbeere [6]

Det i dagens engelska använda ordet raspberry har dock inget tydligt släktskap med någon av ovanstående ordstammar. Ett obevisat hugskott kunde dock vara ett långväga släktskap med det inledningsvis i samband med hall nämnda ordet rasbrant.

Se även bramberi (gammal högtyska). Etymologin för 'bram' är osäker, men kan enligt Oxford English Dictionary syfta på 'taggig buske'.

Alla exempel ovan avser germanska språk. De romanska språken har inbördes släktskap som bildar en tydlig grupp, där franska framboise kan tas som referenstyp. Detta kan härledas från ett gammalt tyskt ord, brambezi, med tydlig koppling till "bram-varianter" ovan.

Finska språket tillhör en helt annan grupp och har för hallon de helt annorlunda benämningarna vadelma, vatukka och varain. Det finns även en fjärde variant, nämligen hallain, som har en intressant ljudlikhet med hallon. Om det antyder ett verkligt släktskap med påverkan från svenska, eller endast skenbart är ännu oklart.

Den samiska varianten gapper-muörje (= hjälmbär) liknar inte heller någonting annat bland angränsande språkområden.

Dalanamnen fallbär och fållber förklaras enligt Rietz med att hallon gärna växer på hyggen (dialektalt fall) där träden fällts för svedjebruk.

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Olle G. Olsson. ”Hallon”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hallon. Läst 11 maj 2015. 
  2. ↑ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 15 februari 2017. 
  3. ↑ 3,0 3,1 [1]Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon,Gleerups, Lund 1862…1867 / faksimilutgåva Malmö 1962, sida 49
  4. ↑ 4,0 4,1 [2] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867 / faksimilutgåva Malmö 1962, sida 125
  5. ↑ [3] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867 / faksimilutgåva Malmö 1962, sida 236
  6. ↑ 6,0 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 6,6 [4] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Gleerups, Lund 1862…1867 / faksimilutgåva Malmö 1962, sida 256

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Katalogdata
​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​
Hämtad från ”https://wiki.viberq.org/w/index.php?title=Hallon&oldid=20386”