Hoppa till innehållet

Margarin: Skillnad mellan sidversioner

Lägg till länkar
Från Plutten
VisuellWikitext
Skapade sidan med '200px|Margarin 🧈 '''Margarin''' ''är ett halvfast matfett som tillverkas genom att blanda vegetabiliska oljor med vatten och ibland mjölk. Det används främst som pålägg, i bakning och matlagning. Margarin är ofta berikat med vitaminer som A och D.'' Sökte du efter växtbaserade alternativ? {{Noteg|Innehåller ofta tillsatta vitaminer och mineraler.}} {{Infobox_svamp |title=Margarin |image=File:margarine.j...'
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(6 mellanliggande sidversioner av en annan användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[File:margarine.jpg|200px|Margarin]]
{{Fler källor|Påståenden kräver källor och bör förses med noter.|månad=2023-12}}
'''Margarin''' är ett fast eller flytande [[matfett]] som är baserat på olja och vatten eller [[mjölk]]. [[Smakämne|Smak]]- och [[färgämne|färgämnen]] kan tillsättas för att efterlikna [[smör]].


🧈 '''Margarin''' ''är ett halvfast matfett som tillverkas genom att blanda vegetabiliska oljor med vatten och ibland mjölk. Det används främst som pålägg, i bakning och matlagning. Margarin är ofta berikat med vitaminer som A och D.''
Margarin eller matfettblandning kallas matfetter som består av enbart vegetabiliska fetter eller blandningar av vegetabiliska fetter och animaliska fetter, till exempel smörfett. Råvarorna består av olika fetter, främst från rapsolja eller solrosolja, skummjölk eller skummjölksprotein, emulgeringsmedel (lecitin), salt och vitaminer. Betakaroten ger margarinet dess gula färg. Fetthalten är vanligtvis 25, 40, 60 eller 80 procent.


[[:Växtbaserad margarin|Sökte du efter växtbaserade alternativ?]]
Från början tillverkades margarin främst för att mätta den enorma efterfrågan på [[smör]] i mitten på 1850-talet. 


{{Noteg|Innehåller ofta tillsatta vitaminer och mineraler.}}
[[Fil:Fett-supermarkt.jpg|miniatyr|400px|Margarin i kyldisk.]]


{{Infobox_svamp
== Historik ==
|title=Margarin
Den franske kemisten [[Michel Eugène Chevreul]] bidrog till produkterna margarin (samt [[stearinljus]] och [[tvål]]). Detta genom upptäckten 1813 av [[margarinsyra]] (en mättad fettsyra<ref>{{Webbref|url= http://internationell-lexikon.com/definitions/?swedish_word=margaric_acid|titel= Margarinsyra|hämtdatum= 12 februari 2017|författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare= Internationell lexikon|sid= |språk= |doi= |arkivurl= https://web.archive.org/web/20170213163545/http://internationell-lexikon.com/definitions/?swedish_word=margaric_acid|arkivdatum= 13 februari 2017|citat= |ref= }}</ref> som erhålls av bland annat [[palmolja]]).<ref>{{Webbref |url= http://spraakdata.gu.se/saolhist/bildfiler/Dalin/2075.pdf |titel= SAOLhist |hämtdatum= 2016-08-30 |författare= |efternamn= Dalin |förnamn= AF |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= SAOL |utgivare= |sid= 75 |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> 1853 visade den tyske strukturkemisten [[Wilhelm Heinrich Heintz]] att margarinsyra var en kombination av [[stearinsyra]] och den då okända [[palmitinsyra]]n.
|image=[[File:margarine.jpg|250px|Margarin]]
|scientific_name=N/A
|family=N/A
|genus=N/A
|source=[https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/smor-margarin-och-matolja Smör, margarin och matolja – Livsmedelsverket]
|nutrition_energy=717 kcal
|nutrition_protein=0.0 g
|nutrition_carbohydrates=0.0 g
|nutrition_sugars=0.0 g
|nutrition_fat=80.0 g
|nutrition_saturated_fat=20.0 g
|nutrition_monounsaturated_fat=50.0 g
|nutrition_polyunsaturated_fat=10.0 g
|nutrition_fiber=0.0 g
|nutrition_water=15.0 g
|nutrition_ash=5.0 g
|vitamin_d=5.0 µg
|vitamin_d_rdi=100 %
|vitamin_b3=0.0 mg
|vitamin_b3_rdi=0 %
|vitamin_a=800 µg
|vitamin_a_rdi=100 %
|vitamin_b2=0.0 mg
|vitamin_b2_rdi=0 %
|vitamin_b1=0.0 mg
|vitamin_b1_rdi=0 %
|vitamin_b9=0.0 µg
|vitamin_b9_rdi=0 %
|vitamin_c=0.0 mg
|vitamin_c_rdi=0 %
|vitamin_k=0.0 µg
|vitamin_k_rdi=0 %
|mineral_potassium=0.0 mg
|mineral_potassium_rdi=0 %
|mineral_phosphorus=0.0 mg
|mineral_phosphorus_rdi=0 %
|mineral_iron=0.0 mg
|mineral_iron_rdi=0 %
|mineral_calcium=0.0 mg
|mineral_calcium_rdi=0 %
|mineral_magnesium=0.0 mg
|mineral_magnesium_rdi=0 %
|mineral_zinc=0.0 mg
|mineral_zinc_rdi=0 %
}}


== Om Margarin ==
Margarinet uppfanns 1869 av den franske kemisten Hippolyte Mège-Mouriès. Detta skedde efter att den franske kejsaren [[Napoleon III]] tre år tidigare avsatt en större summa pengar till den som kunde skapa ett billigt alternativ till [[smör]] åt den växande och undernärda stadsbefolkningen.<ref name=Nilsson> Mats-Eric Nilsson (2007) ''Den hemlige kocken'', [[Ordfront]], Stockholm</ref> Margarinpatentet såldes 1870 till den nederländske smörgrossisten Anton Jurgens. Det första margarinet var helt animaliskt, alltså gjort av [[mättat fett]] som har fast konsistens i rumstemperatur och behövde därmed inte härdas. Det blandades med mjölk och smaksattes med de i smör naturligt förekommande [[acetoin]] och [[diacetyl]].<ref name=Nilsson/>


Margarin är ett halvfast matfett som tillverkas genom att blanda vegetabiliska oljor med vatten och ibland mjölk. För att uppnå en bredbar konsistens används emulgeringsmedel. Margarin används främst som pålägg, i bakning och matlagning.
Genombrottet för margarinet kom under Paris belägring 1870–1871, då staden helt saknade smör och margarin var det enda som stod till buds. I Norden grundades den första margarinfabriken i Kristiansand i Norge 1876 av [[Edmond Auguste Pellerin]]. I Sverige startades den första margarinfabriken i liten skala i Helsingborg 1881 av [[Carl Rydberg]]. Det stora genombrottet kom med [[Arboga Margarinfabrik]], grundad 1887. <ref name="arboga">''Arboga Margarinfabrik'', Sven Rybeck i Hembygdsföreningen Arboga Minne årsbok 1978</ref>


== Hälsofördelar med Margarin ==
Margarinet möttes till en början med stor skepsis, 1889 var margarinets vara eller inte vara livligt omdebatterat i [[Aftonbladet]]. Samma år lade [[Lantmannapartiet]] fram en motion i riksdagen om att förbjuda margarinet, men lyckades aldrig vinna en majoritet för förslaget.<ref name="arboga" />. År 1895 startade Edmond Auguste Pellerin margarintillverkning i Sverige då  [[Pellerins margarinfabrik]] grundades i Göteborg. År 1899 grundades [[Margarinaktiebolaget Zenith]] i Malmö.<ref>Matfettslexikon, 1984</ref>


* '''Nyckelhålsmärkt''' margarin innehåller mer fleromättat fett och mindre mättat fett, vilket kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Därefter fick margarinet ett snabbt genombrott i Sverige. Känt blev det så kallade [[Margarinkriget]] 1918, där [[Sveriges Minuthandlares Riksförbund]] i ett försök att bekämpa [[Kooperativa Förbundet]] lyckades förmå margarinfabrikanterna att upphöra med sina leveranser av margarin till de kooperativa affärerna. Detta gjorde att man om man inte ville använda [[ister]] eller hade råd med det dyra smöret, tvingades vända sig till en privat affär. KF avgick med segern genom att köpa upp en egen margarinfabrik.<ref name="arboga" />
* '''Berikat med vitaminer''' som A och D, vilket är särskilt viktigt för personer som inte får i sig tillräckligt via kosten.


== Intressanta fakta om Margarin ==
På 1930-talet kom margarinet på nytt i debatt. I samband med [[kohandeln]] mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet 1933 infördes den så kallade "margarinaccisen", en särskild skatt på margarin för att skydda smörproduktionen. Samtidigt förbjöds margarinreklam som anspelade på jämförelser med smör. Margarinet Tre ess tvingades ändra sitt slagord ''Smakar som smör'' till ''Smaken som segrar''. Margarinmärket ''Runa'' vars namn kunde förväxlas med mejeriernas runsmör, fick byta namn till ''Rona''.<ref name="arboga" />. Från år 1938 vitaminiseras allt hushållsmargarin i Sverige. Samma år fanns 21 margarinfabriker i Sverige<ref>Matfettslexikon 1984.</ref>


* '''Berikning''' av margarin med vitamin D är ett krav för vissa produkter i Sverige.
År 1955 passerades den så kallade "Smörvallen" – svenska hushåll köpte mer margarin än smör.<ref name="arboga" /> Därefter har försäljningstrenden svängt till och från i Sverige, bland annat beroende på hushållens ekonomi.<ref>{{Webbref|titel=Hushållen väljer margarin i tuffa tider|url=https://www.etc.se/ekonomi/hushaallen-vaeljer-margarin-i-tuffa-tider|verk=Dagens ETC|datum=2022-08-22|hämtdatum=2023-12-20|språk=sv}}{{inloggning krävs}}</ref>
* '''Tillsatser''' som används i margarin är kontrollerade och godkända i Sverige.


== Nackdelar med Margarin ==
== Innehåll och egenskaper ==
[[Fil:Margarine.jpg|miniatyr|Margarin.]]
Till skillnad från [[smör]] som är hårt i rumstemperatur, kan margarin skräddarsys efter vad det ska användas till. '''Smörgåsmargarin''', även kallat '''bordsmargarin''', är mjukt margarin som är lättare att breda på bröd. Till matlagning, stekning och bakning finns både fast margarin och '''flytande margarin'''. Flytande margarin innehåller huvudsakligen [[rapsolja]] och [[solrosolja]]. De fasta margarinerna innehåller också rapsolja, men även en del fast fett, som palmolja. Den rapsolja och solrosolja som ingår i margarin skiljer sig inte före tillverkningen från den raps- och solrosolja som man som konsument kan köpa i en vanlig livsmedelsbutik. Vid tillverkningen måste oljorna härdas eller [[estrar|omestras]] för att få till den rätta konsistensen.


* '''Innehåller mättat fett''': Trots förbättringar kan vissa margariner fortfarande innehålla höga nivåer av mättat fett.
Förutom vegetabiliska oljor och fetter innehåller många margariner också någon form av mjölk. Mjölken bidrar med smak och arom och gör även att det visas en ”temperatursignal” i stekpannan när margarinet hettas upp. Salt bidrar med smak och fungerar också som ett konserveringsmedel.
* '''Transfetter''': Vissa margariner kan innehålla industriellt bildade transfetter, vilket bör undvikas.
 
I margarin med låg fetthalt hjälper [[gelatin]] eller [[stärkelse]] till med att binda vattnet. Margarin berikas med A- och D-vitamin enligt svensk lag. En del av A-vitaminet är i form av [[betakaroten]], ett rödaktigt ämne, och det är det som ger margarinet dess gulaktiga färg. [[Lecitin]] fungerar som emulgeringsmedel, det gör att fettet och vattnet/mjölken kan blanda sig, och det motverkar också stänk och skvätt vid stekning. Margarin innehåller även [[Aromämne|arom]], konserveringsmedlet kaliumsorbat ([[E 202]]) och [[emulsion]]en [[Propantriol|mono]]- och diglycerider av fett ([[E 471]]).
 
För att ge smörsmak till margarinet tillsätts [[acetoin]] och [[diacetyl]] som båda förekommer naturligt i smör.
 
== Hälsoaspekter ==
Vid diskussioner om margarinets [[näringslära|näringsvärde]] tas främst två aspekter upp: den totala mängden [[fett]] samt vilka typer av fett margarinet innehåller. Fettsammansättningen varierar i margarin, där fastare margarin generellt har högre andel mättat fett än flytande.<ref name=":0">{{Webbref|titel=Skillnaden på smör och margarin|url=https://www.ica.se/artikel/skillnaden-pa-smor-margarin/|verk=ICA.se|hämtdatum=2023-12-20|språk=sv}}</ref> Rekommendationen från Livsmedelsverket är att vid matlagning välja [[matolja]] eller flytande margarin och till smörgåsen matfett med låg andel [[mättat fett]].<ref>{{Webbref|url=http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Margarin-smor-och-matolja/|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=2013-01-25|arkivurl=https://web.archive.org/web/20130123011825/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Margarin-smor-och-matolja/|arkivdatum=2013-01-23}}</ref>
 
=== Total andel fett ===
Margarin innehåller totalt mellan 25 och 80 procent fett.<ref name=":0" />
=== Typer av fett ===
==== Mättat fett ====
{{huvudartikel|Mättat fett}}
 
==== Omättat fett ====
{{huvudartikel|Omättat fett}}
 
===== Omega-3-fettsyra =====
{{huvudartikel|Omega-3-fettsyra}}
 
[[Omega-3]] är ett samlingsnamn för fettsyrorna [[Alfa-linolensyra|ALA]], [[Eikosapentaensyra|EPA]] och [[Dokosahexaensyra|DHA]]. De som har kopplats till alla de fördelar man sett med omega-3 är EPA och [[Dokosahexaensyra|DHA]], som finns i fisk.
 
I vegetabiliska omega 3-rika produkter, som linfröolja och andra vegetabiliska oljor, är innehållet av ALA övervägande. Människan kan omvandla ALA till EPA och DHA, men förmågan är väldigt begränsad.
 
===== Omega 6-fettsyra =====
{{huvudartikel|Omega 6-fettsyra}}
 
==== Hydrogenering ====
{{huvudartikel|Hydrogenering}}
Går även under namnet fetthärdning. För att omvandla vegetabiliska oljor till fast konsistens behöver man tillsätta [[väte]] (hydrogen,  H<sub>2</sub>) i den kemiska formeln. För detta krävs en [[metallkatalysator]] vartill [[nickel]] vanligtvis används. [[Hydrogenering]] sker i rumstemperatur och reducerar enkel- och fleromättade [[fettsyror]]. De vegetabiliska oljorna omvandlas till [[mättat fett]] med fast konsistens och bättre lagringsmöjligheter.
Detta kunde förr ge upphov till så kallade [[transfetter]], men idag anses det att den kemiska processen förfinats och margarinet blir fullständigt härdat.
 
==== Transfett ====
{{huvudartikel|Transfett}}
Margarin innehåller numer i princip inga industriellt framställda transfetter. Matfettsblandningar innehållandes smör kan dock innehålla upp till 2-3 % naturligt förekommande transfetter.<ref name=":1">{{Webbref|titel=Smör, margarin och matolja|url=https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/smor-margarin-och-matolja|verk=www.livsmedelsverket.se|hämtdatum=2023-12-13|språk=sv}}</ref> Inom EU är det lagstadgat att industriellt framställda transfetter inte får utgöra mer än 2 % av totala mängden fett i en matvara.<ref>{{Webbref|titel=Transfett|url=https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/transfett|verk=www.livsmedelsverket.se|hämtdatum=2023-12-13|språk=sv}}</ref>
 
==== Kolesterol ====
{{huvudartikel|Kolesterol}}
 
== Se även ==
* [[Edmond Auguste Pellerin]]
 
== Referenser ==
<references />
 
== Externa länkar ==
* {{commonscat|Margarine}}
*[https://web.archive.org/web/20140221174444/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Margarin-smor-och-matolja/Sa-tillverkas-matfetter/ Livsmedelsverket: Så tillverkas matfetter]
*[http://www.margarinrattochslatt.se/ Unilever: Margarin rätt och slätt]
*[https://parnassen.wordpress.com/2013/11/14/symaskinsolja-bensin-i-margarin-bluffen-med-becel-at-naturligt-smor/ Helena Palena: Symaskinsolja och bensin i margarin]
 
{{Smörgås}}


[[Kategori:Matfett]]
[[Kategori:Matfett]]
[[Kategori:Livsmedel]]
[[Kategori:Smörgåspålägg]]
[[Kategori:Berikade livsmedel]]

Nuvarande version från 20 oktober 2025 kl. 09.58

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Påståenden kräver källor och bör förses med noter. (2023-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Margarin är ett fast eller flytande matfett som är baserat på olja och vatten eller mjölk. Smak- och färgämnen kan tillsättas för att efterlikna smör.

Margarin eller matfettblandning kallas matfetter som består av enbart vegetabiliska fetter eller blandningar av vegetabiliska fetter och animaliska fetter, till exempel smörfett. Råvarorna består av olika fetter, främst från rapsolja eller solrosolja, skummjölk eller skummjölksprotein, emulgeringsmedel (lecitin), salt och vitaminer. Betakaroten ger margarinet dess gula färg. Fetthalten är vanligtvis 25, 40, 60 eller 80 procent.

Från början tillverkades margarin främst för att mätta den enorma efterfrågan på smör i mitten på 1850-talet.

Fil:Fett-supermarkt.jpg
Margarin i kyldisk.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Den franske kemisten Michel Eugène Chevreul bidrog till produkterna margarin (samt stearinljus och tvål). Detta genom upptäckten 1813 av margarinsyra (en mättad fettsyra[1] som erhålls av bland annat palmolja).[2] 1853 visade den tyske strukturkemisten Wilhelm Heinrich Heintz att margarinsyra var en kombination av stearinsyra och den då okända palmitinsyran.

Margarinet uppfanns 1869 av den franske kemisten Hippolyte Mège-Mouriès. Detta skedde efter att den franske kejsaren Napoleon III tre år tidigare avsatt en större summa pengar till den som kunde skapa ett billigt alternativ till smör åt den växande och undernärda stadsbefolkningen.[3] Margarinpatentet såldes 1870 till den nederländske smörgrossisten Anton Jurgens. Det första margarinet var helt animaliskt, alltså gjort av mättat fett som har fast konsistens i rumstemperatur och behövde därmed inte härdas. Det blandades med mjölk och smaksattes med de i smör naturligt förekommande acetoin och diacetyl.[3]

Genombrottet för margarinet kom under Paris belägring 1870–1871, då staden helt saknade smör och margarin var det enda som stod till buds. I Norden grundades den första margarinfabriken i Kristiansand i Norge 1876 av Edmond Auguste Pellerin. I Sverige startades den första margarinfabriken i liten skala i Helsingborg 1881 av Carl Rydberg. Det stora genombrottet kom med Arboga Margarinfabrik, grundad 1887. [4]

Margarinet möttes till en början med stor skepsis, 1889 var margarinets vara eller inte vara livligt omdebatterat i Aftonbladet. Samma år lade Lantmannapartiet fram en motion i riksdagen om att förbjuda margarinet, men lyckades aldrig vinna en majoritet för förslaget.[4]. År 1895 startade Edmond Auguste Pellerin margarintillverkning i Sverige då Pellerins margarinfabrik grundades i Göteborg. År 1899 grundades Margarinaktiebolaget Zenith i Malmö.[5]

Därefter fick margarinet ett snabbt genombrott i Sverige. Känt blev det så kallade Margarinkriget 1918, där Sveriges Minuthandlares Riksförbund i ett försök att bekämpa Kooperativa Förbundet lyckades förmå margarinfabrikanterna att upphöra med sina leveranser av margarin till de kooperativa affärerna. Detta gjorde att man om man inte ville använda ister eller hade råd med det dyra smöret, tvingades vända sig till en privat affär. KF avgick med segern genom att köpa upp en egen margarinfabrik.[4]

På 1930-talet kom margarinet på nytt i debatt. I samband med kohandeln mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet 1933 infördes den så kallade "margarinaccisen", en särskild skatt på margarin för att skydda smörproduktionen. Samtidigt förbjöds margarinreklam som anspelade på jämförelser med smör. Margarinet Tre ess tvingades ändra sitt slagord Smakar som smör till Smaken som segrar. Margarinmärket Runa vars namn kunde förväxlas med mejeriernas runsmör, fick byta namn till Rona.[4]. Från år 1938 vitaminiseras allt hushållsmargarin i Sverige. Samma år fanns 21 margarinfabriker i Sverige[6]

År 1955 passerades den så kallade "Smörvallen" – svenska hushåll köpte mer margarin än smör.[4] Därefter har försäljningstrenden svängt till och från i Sverige, bland annat beroende på hushållens ekonomi.[7]

Innehåll och egenskaper

[redigera | redigera wikitext]
Fil:Margarine.jpg
Margarin.

Till skillnad från smör som är hårt i rumstemperatur, kan margarin skräddarsys efter vad det ska användas till. Smörgåsmargarin, även kallat bordsmargarin, är mjukt margarin som är lättare att breda på bröd. Till matlagning, stekning och bakning finns både fast margarin och flytande margarin. Flytande margarin innehåller huvudsakligen rapsolja och solrosolja. De fasta margarinerna innehåller också rapsolja, men även en del fast fett, som palmolja. Den rapsolja och solrosolja som ingår i margarin skiljer sig inte före tillverkningen från den raps- och solrosolja som man som konsument kan köpa i en vanlig livsmedelsbutik. Vid tillverkningen måste oljorna härdas eller omestras för att få till den rätta konsistensen.

Förutom vegetabiliska oljor och fetter innehåller många margariner också någon form av mjölk. Mjölken bidrar med smak och arom och gör även att det visas en ”temperatursignal” i stekpannan när margarinet hettas upp. Salt bidrar med smak och fungerar också som ett konserveringsmedel.

I margarin med låg fetthalt hjälper gelatin eller stärkelse till med att binda vattnet. Margarin berikas med A- och D-vitamin enligt svensk lag. En del av A-vitaminet är i form av betakaroten, ett rödaktigt ämne, och det är det som ger margarinet dess gulaktiga färg. Lecitin fungerar som emulgeringsmedel, det gör att fettet och vattnet/mjölken kan blanda sig, och det motverkar också stänk och skvätt vid stekning. Margarin innehåller även arom, konserveringsmedlet kaliumsorbat (E 202) och emulsionen mono- och diglycerider av fett (E 471).

För att ge smörsmak till margarinet tillsätts acetoin och diacetyl som båda förekommer naturligt i smör.

Hälsoaspekter

[redigera | redigera wikitext]

Vid diskussioner om margarinets näringsvärde tas främst två aspekter upp: den totala mängden fett samt vilka typer av fett margarinet innehåller. Fettsammansättningen varierar i margarin, där fastare margarin generellt har högre andel mättat fett än flytande.[8] Rekommendationen från Livsmedelsverket är att vid matlagning välja matolja eller flytande margarin och till smörgåsen matfett med låg andel mättat fett.[9]

Total andel fett

[redigera | redigera wikitext]

Margarin innehåller totalt mellan 25 och 80 procent fett.[8]

Typer av fett

[redigera | redigera wikitext]

Mättat fett

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Mättat fett

Omättat fett

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Omättat fett
Omega-3-fettsyra
[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Omega-3-fettsyra

Omega-3 är ett samlingsnamn för fettsyrorna ALA, EPA och DHA. De som har kopplats till alla de fördelar man sett med omega-3 är EPA och DHA, som finns i fisk.

I vegetabiliska omega 3-rika produkter, som linfröolja och andra vegetabiliska oljor, är innehållet av ALA övervägande. Människan kan omvandla ALA till EPA och DHA, men förmågan är väldigt begränsad.

Omega 6-fettsyra
[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Omega 6-fettsyra

Hydrogenering

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Hydrogenering

Går även under namnet fetthärdning. För att omvandla vegetabiliska oljor till fast konsistens behöver man tillsätta väte (hydrogen, H2) i den kemiska formeln. För detta krävs en metallkatalysator vartill nickel vanligtvis används. Hydrogenering sker i rumstemperatur och reducerar enkel- och fleromättade fettsyror. De vegetabiliska oljorna omvandlas till mättat fett med fast konsistens och bättre lagringsmöjligheter. Detta kunde förr ge upphov till så kallade transfetter, men idag anses det att den kemiska processen förfinats och margarinet blir fullständigt härdat.

Transfett

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Transfett

Margarin innehåller numer i princip inga industriellt framställda transfetter. Matfettsblandningar innehållandes smör kan dock innehålla upp till 2-3 % naturligt förekommande transfetter.[10] Inom EU är det lagstadgat att industriellt framställda transfetter inte får utgöra mer än 2 % av totala mängden fett i en matvara.[11]

Kolesterol

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Kolesterol

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”Margarinsyra”. Internationell lexikon. Arkiverad från originalet den 13 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170213163545/http://internationell-lexikon.com/definitions/?swedish_word=margaric_acid. Läst 12 februari 2017. 
  2. ↑ Dalin, AF. ”SAOLhist”. SAOL. sid. 75. http://spraakdata.gu.se/saolhist/bildfiler/Dalin/2075.pdf. Läst 30 augusti 2016. 
  3. ↑ 3,0 3,1 Mats-Eric Nilsson (2007) Den hemlige kocken, Ordfront, Stockholm
  4. ↑ 4,0 4,1 4,2 4,3 4,4 Arboga Margarinfabrik, Sven Rybeck i Hembygdsföreningen Arboga Minne årsbok 1978
  5. ↑ Matfettslexikon, 1984
  6. ↑ Matfettslexikon 1984.
  7. ↑ ”Hushållen väljer margarin i tuffa tider”. Dagens ETC. 22 augusti 2022. https://www.etc.se/ekonomi/hushaallen-vaeljer-margarin-i-tuffa-tider. Läst 20 december 2023.  [inloggning kan krävas]
  8. ↑ 8,0 8,1 ”Skillnaden på smör och margarin”. ICA.se. https://www.ica.se/artikel/skillnaden-pa-smor-margarin/. Läst 20 december 2023. 
  9. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130123011825/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matcirkeln-och-tallriksmoddellen/Margarin-smor-och-matolja/. Läst 25 januari 2013. 
  10. ↑ ”Smör, margarin och matolja”. www.livsmedelsverket.se. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/smor-margarin-och-matolja. Läst 13 december 2023. 
  11. ↑ ”Transfett”. www.livsmedelsverket.se. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett/transfett. Läst 13 december 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Smörgåsar
VarianterFil:Norwegian.open.sandwich-01.jpg
Större varianter
Vanliga pålägg
Övrigt
Hämtad från ”https://wiki.viberq.org/w/index.php?title=Margarin&oldid=28412”