Blåbär: Skillnad mellan sidversioner
Vibbe (diskussion | Bidrag) Skapade sidan med '🍇 Blåbär|200px '''Blåbär''' – ''En välsmakande och näringsrik bärfrukt som ofta används i desserter, smoothies och som smaksättning i olika rätter.<br> Blåbär är kända för sina antioxidant-egenskaper och sin milda, söta smak.<br> De är rika på vitaminer, mineraler och kostfiber.'' {{Infobox_svamp |title=🍇 Blåbär |image=Blåbär|200px |scientific_name=Vaccinium myrtillus |family=Ericaceae |gen...' |
imported>Maundwiki |
||
| (En mellanliggande sidversion av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[ | {{Taxobox | ||
| name = Blåbär | |||
| status = | |||
| image = Blåbär, Blueberry.jpg | |||
| image_caption = | |||
| range_map = | |||
| range_map_caption = | |||
| image2 = | |||
| image2_caption = | |||
| domain_sv = | |||
| domain = | |||
| regnum_sv = [[Växter]] | |||
| regnum = Plantae | |||
| divisio_sv = [[Fröväxter]] | |||
| divisio = Spermatophyta | |||
| subdivisio_sv = [[Gömfröväxter]] | |||
| subdivisio = Angiospermae | |||
| classis_sv = [[Trikolpater]] | |||
| classis = Eudicotyledonae | |||
| ordo_sv = [[Ljungordningen]] | |||
| ordo = Ericales | |||
| familia_sv = [[Ljungväxter]] | |||
| familia = Ericaceae | |||
| genus_sv = [[Blåbärssläktet]] | |||
| genus = Vaccinium | |||
| species_sv = '''Blåbär''' | |||
| species = V. myrtillus | |||
| taxon = Vaccinium myrtillus | |||
| taxon_authority = [[Carl von Linné|L.]] | |||
| synonyms = ''Myrtillus nigra'' [[Jean-Emmanuel Gilibert|Gilib]] | |||
}} | |||
'''Blåbär''' ''(Vaccinium myrtillus'' [[Carl von Linné|L]]) är ett flerårigt [[buske|ris]] med ätbara bär som är vanliga i det nordiska köket. | |||
==Beskrivning== | |||
Blåbärs[[buske|ris]] är cirka 30 cm högt, undantagsvis ända upp till 70 cm. Det fäller [[löv]]en på [[höst]]en. [[Stjälk]]en är hård och vedartad. Därför klassas blåbärsris ibland som dvärgträd. | |||
I Sverige blommar blåbärsris {{nowrap|[[maj]] — [[juni]].}} Bären, som heter blåbär likt växten, är mogna i [[juli]] söderut; i [[augusti]] norrut. På [[småländska höglandet]] mognar de några veckor senare än i övriga [[Götaland]]. | |||
Karta över blomningstider i [[Norden]]:[http://linnaeus.nrm.se/flora/di/erica/vacci/vaccmyrm.jpg ]. | |||
Bären är normalt överdragna med en tunn [[vax]]hinna, som skyddar dem mot fukt och uttorkning och ger dem en matt, ljusblå färg. | |||
Fullmogna blåbär har ett saftigt [[fruktkött]], som trots växtens namn är mörkt [[vinrött]]. Smaken är [[Sötma|söt]] med obetydlig [[Grundsmak#surhet|syra]]. | |||
I svenska köket används bären bland annat i söta kakor, [[sylt]] och saft, och även som varm dryck i form av blåbärssoppa. | |||
Blåbär innehåller [[antioxidant]]er, bland annat 8 mg [[askorbinsyra]] per 100 g (rekommenderat dagsbehov {{nowrap|75 – 100 mg).}}<ref>{{webbref|titel=Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2012-01-26 |url=http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx|utgivare=Livsmedelsverket |hämtdatum=16 augusti 2012 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120818030008/http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx|arkivdatum=18 augusti 2012 }}</ref> Näringsinnehållet i bären är ringa, och som överlevnadskost är det huvudsakligen vätskeinnehållet som är av värde. | |||
[[Kromosom]]tal 2''n'' = 24. | |||
===Hybrider=== | |||
Mycket sällsynt förekommer en [[Hybrid (biologi)|hybrid]] med [[lingon]] ''(Vaccinium vitis-idaea)'': ''([[blingon]],'' även kallad ''blågon,'' {{nowrap|''Vaccinium'' × ''intermedium'' [[Johannes Friedrich Ruthe|Ruthe]]}}.<ref>[[Thomas Gaskell Tutin|Tutin]] et al., 1972, ''[[Flora Europaea]]''<nowiki>, vol.3, sid 13. {{</nowiki>[[ISBN]] <nowiki>052108489X}}.</nowiki></ref> Hybriden har vintergröna blad och violetta bär.<ref>{{bokref|författare=[[Bo Mossberg]], [[Lennart Stenberg]]|titel=[[Den nya nordiska floran]]|år=2003|isbn=91-46-17584-9}}</ref><gallery mode="nolines" widths="200" heights="160"> | |||
Fil:Blåbärsblommor-01862-B2.jpg|Blommande blåbärsris. | |||
Fil:Blåbärsris-00199.jpg|Blåbärsris i höstfärger. | |||
</gallery> | |||
==Habitat== | |||
Blåbärsris växer vilt i större delen av Europa och det finns även i några delar av [[Asien]]. Det täcker stora ytor av [[moskog]]ar. | |||
Blåbär är en av de allra vanligaste växterna i Sverige och täcker ca 11 % av landets skogsmarksareal <ref>{{Webbref|url=https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogsdata_2020_webb.pdf|titel=Skogsdata 2020 - Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från SLU Riksskogstaxeringen|hämtdatum=2020-09-16|datum=2020-05-27|utgivare=SLU Institutionen för skoglig resurshushållning}}</ref> | |||
===Utbredningskartor=== | |||
* [http://linnaeus.nrm.se/flora/di/erica/vacci/vaccmyrn.jpg Norden] | |||
** I [[Jotunheimen]] upp till {{nowrap|1 700 m ö h}}. I norra [[Norge]] till ca {{nowrap|1 000 m ö h}} | |||
* [http://linnaeus.nrm.se/flora/di/erica/vacci/vaccmyrv.jpg Norra halvklotet] | |||
** Ungefärlig gräns inlagd för ''Vaccinium oreophilum'' i [[Nordamerika]] | |||
* [http://linnaeus.nrm.se/flora/di/erica/vacci/vaccmyrm.jpg Blomningstid i Norden] | |||
==Biotop== | |||
Blåbär trivs bäst i [[barrskog]] och är en typisk [[Skugga|skuggväxt]], där bladen vrider sig i riktning mot det starkaste ljuset. På torrare mark blir riset mindre högt och bären torrare och mindre välsmakande. | |||
==Genetiska defekter== | |||
Vissa bär saknar anlaget för vaxöverdraget ''(eproinosum),'' och är därför blanka och svartblå. Sådana bär brukade kallas ''skomakarbär'' och ansågs giftiga eller oätliga, eftersom man trodde att djur [[urin]]erat på dem.<ref name="NE">{{Webbref|titel=blåbär - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bl%C3%A5b%C3%A4r|verk=www.ne.se|hämtdatum=2019-05-30|arkivurl=https://web.archive.org/web/20171014104654/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bl%C3%A5b%C3%A4r|arkivdatum=2017-10-14}}</ref> I själva verket är de fullgoda. Varför [[skomakare]] förknippats med vaxlösa blåbär kan bero på att skomakaren gjorde skorna blanka och fina. | |||
''' | Sällsynt förekommer ''vita blåbär,'' ''Vaccinium'' f. ''leucocarpum'' som helt saknar anlaget för den blå färgen ''(eucocarbum).'' Om visst blåanlag dock finns, men är svagt, blir bären gröna och rosa. | ||
==Förväxlingsarter== | |||
* [[Amerikanskt blåbär]] ''(Vaccinium corymbosum,'' på amerikansk engelska ''blueberry,'' och ''Vaccinium angustifolium)'' vilka är andra arter inom [[släkte]]t. På amerikansk engelska heter det europeiska blåbäret ''bilberry.'' | |||
* Blåbär förväxlas ibland med [[odon]], men det finns väsentliga skillnader mellan dem. Bland annat är odonets trubbiga blad blådaggiga på undersidan och de tämligen smaklösa bärens saft är färglös, medan hos blåbär undersidan på de spetsiga bladen är grön och saften från bären är violett. Odonet har vidare trinda gråbruna grenar, medan blåbärets är gröna och kantiga. Odon är dessutom ofta mera högvuxet än blåbär och förekommer vanligen på fuktigare mark. | |||
* [[Kråkbär]] växer ofta i samma miljöer som blåbär men skiljer sig genom sina barrliknande blad och bär som vanligen är mindre och mörkare. De är ätliga men har svag smak och används ibland för att dryga ut blåbär i sylt och saft. | |||
* Bär av [[getrams]], som är [[gift]]iga. | |||
==Användning== | |||
| | [[Fil:Vaccinium myrtillus RecolteAuPeigne.JPG|mini|höger|Blåbärsplockning med hjälp av en [[bärplockare]]]] | ||
| | Blåbär är populära att ätas direkt utan tillagning, eller användas till exempelvis [[sylt]], [[paj]], [[saft]], [[marmelad]], [[kräm]], [[surrogat|tesurrogat]], blåbärsvin och [[soppa]]. | ||
| | Färska blåbär har kort hållbarhet, men i [[Frystorkning|frystorkad]] form är hållbarheten mycket god. Det går också att plocka bladen från riset och torka för att sedan använda som te, bäst är att plocka bladen under våren<ref name=":0">{{Webbref|titel=Blåbär|url=https://www.skogsskafferiet.se/blabar/|verk=Skogsskafferiet.se|datum=2010-08-03|hämtdatum=2024-12-04}}</ref>. | ||
| | |||
===Teknisk användning=== | |||
| | Bären kan användas inom [[Växtfärgning|textilfärgning]] för färgning av [[ylle]]. [[Betning|Betat]] med [[alun]] ger de en lila eller rödaktig färg.{{Källa behövs|datum=2020-04}} Blåbär har också använts för färgning av [[faner]].{{Källa behövs|datum=2020-04}} Blåbärsrisets innehåll av [[garvämne]]n har [[hantverk]]smässigt använts för läderbearbetning.{{Källa behövs|datum=2020-04}} I gamla [[Timring|timrade]] hus smetade man ofta [[lera]] på innerväggarna ([[lerklining]]), som sedan vit[[kalk]]ades. Därefter dekorerade man genom att spräcka blåbär mot väggen så att bärsaften gav en färgfläck i kalken.{{Källa behövs|datum=2020-04}} | ||
| | |||
| | ===Folkmedicin=== | ||
| | [[File:Fresh bilberries in a glass bowl.webm|thumb|Nyplockade blåbär, rensade, sköljda och färdiga att servera.]] | ||
| | Preparat med blåbärs[[antocyanin]]er används inom folkmedicin invärtes vid [[kapillär]]blödningar. <ref name="A">Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983</ref> Blåbärsblad kan också användas som örtte som sägs vara bra mot diarré och magbesvär<ref name=":0" />. | ||
| | |||
| | |||
| | |||
| | |||
| | |||
| | |||
| | |||
| | |||
| | |||
== | Aktiva ämnen är organiska syror ([[Bensoesyra|bensoe]]-, äppel-, [[Bärnstenssyra|bärnstens]]-, kinasyra), [[Tripertensyra|triterpensyror]] ([[ursol-oleanolsyra]]), garvämnen av [[katekin]]typ: [[neomyrtillin]].<ref name="A" /> Bären har [[Flavonoid|vitamin P]]-effekt och hjälper mot [[diarré]].{{Källa behövs|datum=2021-07}} Aktiva ämnen är organiska syror ([[Äppelsyra|äppel]]-, [[Citronsyra|citron]]-, [[kinasyra]]), [[garvämnen]] av [[tannin]]typ, antocyaninpigment ([[cyanin]], [[delphinidin]], [[malvidin]], [[petunidin]]) samt [[retinol]] (A-vitamin) och [[askorbinsyra]] (C-vitamin). På [[apotek]] kunde man förr köpa ''Baccæ Myrtill'' som ansågs vara febernedsättande. | ||
Blåbär | ==Blåbär som nyckelart== | ||
Blåbär är en viktig växt för andra arters överlevnad, alltså en så kallad [[nyckelart]]. Riset betas av bland annat [[rådjur]] och [[älg]], medan bären äts av en mängd olika fågelarter och [[björn]]. [[Tjäder]]kycklingar kan också hitta fjärilslarver på grenarna, vilket för dem är en mycket näringsrik föda. Blommornas [[nektar]] utnyttjas av [[humlor]] och [[fjärilar]]. Blåbär har alltså en stor betydelse för den [[biologisk mångfald|biologiska mångfalden]] i skogen<ref>''Grönare skog'' av Johnny de Dong, Marie Larsson-Stern och Hans Liedholm. Skogsstyrelsens Förlag 1999</ref>. | |||
* ''' | ==Etymologi== | ||
* ''' | * ''Vaccinium:'' [[Vergilius]] kallade en växt ''vaccinium,'' vilket antas ha inspirerat [[Carl von Linné|Linné]] att välja detta som släktnamn. | ||
* Art[[epitet]]et ''myrtillus'' är [[latin]] för ''liten [[myrten]].'' | |||
== | ==Bygdemål== | ||
{| class="wikitable" | |||
|- | |||
! style=background:#81ee7e|Namn | |||
! style=background:#81ee7e|Trakt | |||
! style=background:#81ee7e|Referens | |||
! style=background:#81ee7e|Folktro | |||
|- | |||
|''Klyngon,''<br>''klyngen'' ||[[Skåne]] ||align=center|<ref>[[Johan Ernst Rietz]]: ''Svenskt dialektlexikon,'' sida 330 [https://runeberg.org/dialektl/0360.html], [[C.W.K. Gleerup|Gleerups]], Lund 1862…1867, [[Faksimil|faksimilutgåva]] Malmö 1962</ref>|| | |||
|- | |||
|''Svålon''<br>''Svälon'' || || för bäret<ref>{{SAOB|ord=svålon}}</ref> || | |||
| | |||
|''Slyngon'' ||? || || | |||
|- | |||
|colspan=4 |'''Om svarta, vaxlösa bär''' | |||
|- | |||
|''Årmslekber'' ||[[Västerbotten]] || ||[[Ormar]] har slickat bort vaxhinnan på svarta blåbär<br><small>(''Åm'' är en förvrängning av ordet ''orm'' i flera norrländska landskap.</small>) | |||
|- | |||
|''Häraslickebär'' ||[[Ångermanland]] || ||[[Harar (släkte)|Harar]] har slickat bort vaxhinnan på svarta blåbär | |||
|- | |||
|''Skomakarbär'' ||Allmänt || || | |||
|- | |||
|— ||? || ||[[Nötkreatur|Kor]] eller [[rävar]] har [[urin]]erat på bären | |||
|} | |||
==Uttryck== | |||
Uttrycket ''blåbär'' som används på nybörjare eller amatörer inom sport härstammar från 60-talet. Mindre duktiga åkare i [[Vasaloppet]] stannade gärna vid stationerna med blåbärssoppa och spillde lite vid varje tillfälle så vid målgång såg de till slut ut som "blåbär". <ref>{{Webbref |url=http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wennerholm/article14769143.ab |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2012-05-10 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120508013550/http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wennerholm/article14769143.ab |arkivdatum=2012-05-08 }}</ref>{{bättre källa|anekdotisk källa 70 år senare.}} | |||
Uttrycket har även äldre anor. I bondesamhället var alla vuxna upptagna med skörden medan barnen fick andra sysslor. En syssla som inte krävde muskelkraft eller erfarenhet var att plocka bär i skogen. Skördetid och bärtid sammanföll varför de yngsta och minst erfarnas arbetskraft togs till vara genom att låta dem plocka blåbär, därav uttrycket att en oerfaren är ett "blåbär".{{källa behövs|datum=2023-05}} | |||
== | ==Se även== | ||
* [[Blåbärsgranskog]] | |||
* [[Amerikanskt blåbär]] | |||
* [[Drottningsylt]] | |||
* [[Odon]] | |||
==Referenser== | |||
*Kardell, Eriksson: ''Skogsskötselmetodernas inverkan på blåbär och lingon''. Sveriges Lantbruksuniversitet. | |||
*"Kvävets effekter på förekomsten av blåbär, lingon och kruståtel", Fakta Skog nr 13, 2002 | |||
*Strengbom, Nordin: "Gödsling orsakar långvariga förändringar av skogsmarksvegetationen". Fakta Skog nr 7, 2008 | |||
*''Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem'', Naturvårdsverket, rapport 5066. 2000 | |||
===Noter=== | |||
<references/> | |||
==Externa länkar== | |||
* [http://linnaeus.nrm.se/flora/di/erica/vacci/vaccmyr.html Den Virtuella Floran] | |||
*{{runeberg.org|nordflor|141.html Blåbär}} | |||
* {{commons|Vaccinium myrtillus}} | |||
[[Kategori: | [[Kategori:Bär]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Ljungväxter]] | ||
[[Kategori:Färgväxter]] | |||
[[Kategori:Bl Växtindex]] | |||
[[Kategori:Blåbärssläktet]] | |||
Nuvarande version från 16 december 2025 kl. 16.02
| Blåbär | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ljungordningen Ericales |
| Familj | Ljungväxter Ericaceae |
| Släkte | Blåbärssläktet Vaccinium |
| Art | Blåbär V. myrtillus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vaccinium myrtillus | |
| Auktor | L. |
| Synonymer | |
| Myrtillus nigra Gilib | |
Blåbär (Vaccinium myrtillus L) är ett flerårigt ris med ätbara bär som är vanliga i det nordiska köket.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Blåbärsris är cirka 30 cm högt, undantagsvis ända upp till 70 cm. Det fäller löven på hösten. Stjälken är hård och vedartad. Därför klassas blåbärsris ibland som dvärgträd. I Sverige blommar blåbärsris maj — juni. Bären, som heter blåbär likt växten, är mogna i juli söderut; i augusti norrut. På småländska höglandet mognar de några veckor senare än i övriga Götaland. Karta över blomningstider i Norden: .
Bären är normalt överdragna med en tunn vaxhinna, som skyddar dem mot fukt och uttorkning och ger dem en matt, ljusblå färg. Fullmogna blåbär har ett saftigt fruktkött, som trots växtens namn är mörkt vinrött. Smaken är söt med obetydlig syra. I svenska köket används bären bland annat i söta kakor, sylt och saft, och även som varm dryck i form av blåbärssoppa.
Blåbär innehåller antioxidanter, bland annat 8 mg askorbinsyra per 100 g (rekommenderat dagsbehov 75 – 100 mg).[1] Näringsinnehållet i bären är ringa, och som överlevnadskost är det huvudsakligen vätskeinnehållet som är av värde.
Kromosomtal 2n = 24.
Hybrider
[redigera | redigera wikitext]Mycket sällsynt förekommer en hybrid med lingon (Vaccinium vitis-idaea): (blingon, även kallad blågon, Vaccinium × intermedium Ruthe.[2] Hybriden har vintergröna blad och violetta bär.[3]
-
Blommande blåbärsris.
-
Blåbärsris i höstfärger.
Habitat
[redigera | redigera wikitext]Blåbärsris växer vilt i större delen av Europa och det finns även i några delar av Asien. Det täcker stora ytor av moskogar. Blåbär är en av de allra vanligaste växterna i Sverige och täcker ca 11 % av landets skogsmarksareal [4]
Utbredningskartor
[redigera | redigera wikitext]- Norden
- I Jotunheimen upp till 1 700 m ö h. I norra Norge till ca 1 000 m ö h
- Norra halvklotet
- Ungefärlig gräns inlagd för Vaccinium oreophilum i Nordamerika
- Blomningstid i Norden
Biotop
[redigera | redigera wikitext]Blåbär trivs bäst i barrskog och är en typisk skuggväxt, där bladen vrider sig i riktning mot det starkaste ljuset. På torrare mark blir riset mindre högt och bären torrare och mindre välsmakande.
Genetiska defekter
[redigera | redigera wikitext]Vissa bär saknar anlaget för vaxöverdraget (eproinosum), och är därför blanka och svartblå. Sådana bär brukade kallas skomakarbär och ansågs giftiga eller oätliga, eftersom man trodde att djur urinerat på dem.[5] I själva verket är de fullgoda. Varför skomakare förknippats med vaxlösa blåbär kan bero på att skomakaren gjorde skorna blanka och fina.
Sällsynt förekommer vita blåbär, Vaccinium f. leucocarpum som helt saknar anlaget för den blå färgen (eucocarbum). Om visst blåanlag dock finns, men är svagt, blir bären gröna och rosa.
Förväxlingsarter
[redigera | redigera wikitext]- Amerikanskt blåbär (Vaccinium corymbosum, på amerikansk engelska blueberry, och Vaccinium angustifolium) vilka är andra arter inom släktet. På amerikansk engelska heter det europeiska blåbäret bilberry.
- Blåbär förväxlas ibland med odon, men det finns väsentliga skillnader mellan dem. Bland annat är odonets trubbiga blad blådaggiga på undersidan och de tämligen smaklösa bärens saft är färglös, medan hos blåbär undersidan på de spetsiga bladen är grön och saften från bären är violett. Odonet har vidare trinda gråbruna grenar, medan blåbärets är gröna och kantiga. Odon är dessutom ofta mera högvuxet än blåbär och förekommer vanligen på fuktigare mark.
- Kråkbär växer ofta i samma miljöer som blåbär men skiljer sig genom sina barrliknande blad och bär som vanligen är mindre och mörkare. De är ätliga men har svag smak och används ibland för att dryga ut blåbär i sylt och saft.
- Bär av getrams, som är giftiga.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Blåbär är populära att ätas direkt utan tillagning, eller användas till exempelvis sylt, paj, saft, marmelad, kräm, tesurrogat, blåbärsvin och soppa. Färska blåbär har kort hållbarhet, men i frystorkad form är hållbarheten mycket god. Det går också att plocka bladen från riset och torka för att sedan använda som te, bäst är att plocka bladen under våren[6].
Teknisk användning
[redigera | redigera wikitext]Bären kan användas inom textilfärgning för färgning av ylle. Betat med alun ger de en lila eller rödaktig färg.[källa behövs] Blåbär har också använts för färgning av faner.[källa behövs] Blåbärsrisets innehåll av garvämnen har hantverksmässigt använts för läderbearbetning.[källa behövs] I gamla timrade hus smetade man ofta lera på innerväggarna (lerklining), som sedan vitkalkades. Därefter dekorerade man genom att spräcka blåbär mot väggen så att bärsaften gav en färgfläck i kalken.[källa behövs]
Folkmedicin
[redigera | redigera wikitext]Preparat med blåbärsantocyaniner används inom folkmedicin invärtes vid kapillärblödningar. [7] Blåbärsblad kan också användas som örtte som sägs vara bra mot diarré och magbesvär[6].
Aktiva ämnen är organiska syror (bensoe-, äppel-, bärnstens-, kinasyra), triterpensyror (ursol-oleanolsyra), garvämnen av katekintyp: neomyrtillin.[7] Bären har vitamin P-effekt och hjälper mot diarré.[källa behövs] Aktiva ämnen är organiska syror (äppel-, citron-, kinasyra), garvämnen av tannintyp, antocyaninpigment (cyanin, delphinidin, malvidin, petunidin) samt retinol (A-vitamin) och askorbinsyra (C-vitamin). På apotek kunde man förr köpa Baccæ Myrtill som ansågs vara febernedsättande.
Blåbär som nyckelart
[redigera | redigera wikitext]Blåbär är en viktig växt för andra arters överlevnad, alltså en så kallad nyckelart. Riset betas av bland annat rådjur och älg, medan bären äts av en mängd olika fågelarter och björn. Tjäderkycklingar kan också hitta fjärilslarver på grenarna, vilket för dem är en mycket näringsrik föda. Blommornas nektar utnyttjas av humlor och fjärilar. Blåbär har alltså en stor betydelse för den biologiska mångfalden i skogen[8].
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]- Vaccinium: Vergilius kallade en växt vaccinium, vilket antas ha inspirerat Linné att välja detta som släktnamn.
- Artepitetet myrtillus är latin för liten myrten.
Bygdemål
[redigera | redigera wikitext]| Namn | Trakt | Referens | Folktro | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klyngon, klyngen |
Skåne | [9] | ||||||
| Svålon Svälon |
för bäret[10] | Slyngon | ? | |||||
| Om svarta, vaxlösa bär | ||||||||
| Årmslekber | Västerbotten | Ormar har slickat bort vaxhinnan på svarta blåbär (Åm är en förvrängning av ordet orm i flera norrländska landskap.) | ||||||
| Häraslickebär | Ångermanland | Harar har slickat bort vaxhinnan på svarta blåbär | ||||||
| Skomakarbär | Allmänt | |||||||
| — | ? | Kor eller rävar har urinerat på bären | ||||||
Uttryck
[redigera | redigera wikitext]Uttrycket blåbär som används på nybörjare eller amatörer inom sport härstammar från 60-talet. Mindre duktiga åkare i Vasaloppet stannade gärna vid stationerna med blåbärssoppa och spillde lite vid varje tillfälle så vid målgång såg de till slut ut som "blåbär". [11][bättre källa behövs] Uttrycket har även äldre anor. I bondesamhället var alla vuxna upptagna med skörden medan barnen fick andra sysslor. En syssla som inte krävde muskelkraft eller erfarenhet var att plocka bär i skogen. Skördetid och bärtid sammanföll varför de yngsta och minst erfarnas arbetskraft togs till vara genom att låta dem plocka blåbär, därav uttrycket att en oerfaren är ett "blåbär".[källa behövs]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Kardell, Eriksson: Skogsskötselmetodernas inverkan på blåbär och lingon. Sveriges Lantbruksuniversitet.
- "Kvävets effekter på förekomsten av blåbär, lingon och kruståtel", Fakta Skog nr 13, 2002
- Strengbom, Nordin: "Gödsling orsakar långvariga förändringar av skogsmarksvegetationen". Fakta Skog nr 7, 2008
- Effekter av kvävenedfall på skogsekosystem, Naturvårdsverket, rapport 5066. 2000
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2012-01-26”. Livsmedelsverket. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120818030008/http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx. Läst 16 augusti 2012.
- ↑ Tutin et al., 1972, Flora Europaea, vol.3, sid 13. {{ISBN 052108489X}}.
- ↑ Bo Mossberg, Lennart Stenberg (2003). Den nya nordiska floran. ISBN 91-46-17584-9
- ↑ ”Skogsdata 2020 - Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från SLU Riksskogstaxeringen”. SLU Institutionen för skoglig resurshushållning. 27 maj 2020. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogsdata_2020_webb.pdf. Läst 16 september 2020.
- ↑ ”blåbär - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171014104654/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bl%C3%A5b%C3%A4r. Läst 30 maj 2019.
- ↑ 6,0 6,1 ”Blåbär”. Skogsskafferiet.se. 3 augusti 2010. https://www.skogsskafferiet.se/blabar/. Läst 4 december 2024.
- ↑ 7,0 7,1 Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983
- ↑ Grönare skog av Johnny de Dong, Marie Larsson-Stern och Hans Liedholm. Skogsstyrelsens Förlag 1999
- ↑ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 330 [1], Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962
- ↑ Svenska Akademiens ordbok: svålon
- ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120508013550/http://www.aftonbladet.se/sportbladet/kronikorer/wennerholm/article14769143.ab. Läst 10 maj 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den Virtuella Floran
- Blåbär i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Blåbär.
- Ingen bild på Wikidata men det finns lokalt
- Robotskapade artiklar utan anslutning till Wikidata
- Wikipedia:Alla artiklar med åtgärdsbehov relaterade till Wikidata
- Alla artiklar som behöver källor
- Alla artiklar som behöver enstaka källor
- Artiklar som behöver enstaka källor 2020-04
- Artiklar som behöver enstaka källor 2021-07
- Artiklar som behöver bättre källor
- Artiklar som behöver enstaka källor 2023-05
- Bär
- Ljungväxter
- Färgväxter
- Bl Växtindex
- Blåbärssläktet