Redigerar Svenska köket

[[Fil:Biffrydberg.jpg|miniatyr|[[Biff Rydberg]] är en klassisk svensk maträtt.]]
Det '''svenska köket''' är den [[matkultur]] och de mattraditioner som finns i [[Sverige]]. Mycket av den svenska matkulturen är baserad på äldre eller nyare [[tradition]]er i Sverige och [[Råvara|råvaror]] som finns i Sverige. Idén om ett traditionellt nationellt kök är relativt sen och det svenska köket består till stor del av vidareutveckling av tidigare maträtter, influenser från andra länder och kulturer samt maträtter som tidigare sågs vara lokala eller regionala.

Det svenska köket är en del av den [[Kultur i Sverige|svenska kulturen]]. Sverige har som politisk ambition att framstå som ett matland internationellt i syfte att gynna [[turism]] och tillväxt. Därför lyfts det svenska köket fram i internationella sammanhang såsom vid [[statsbesök]], [[konferens]]er eller till turister.<ref>{{tidningsref |url=http://svt.se/2.22620/1.1622008/storsatsning_pa_sverige_som_matland&from=rss |titel=Storsatsning på Sverige som matland |hämtdatum=24 september 2009 |datum=10 juli 2009 |författare=Kiyak, Aysun; Nordangård, Olof |tidning=Sveriges television |arkivurl=https://archive.is/20120524215627/http://svt.se/2.22620/1.1622008/storsatsning_pa_sverige_som_matland&from=rss |arkivdatum=24 maj 2012 }}</ref> Matkulturen avspeglas i firandet av svenska traditioner och [[högtid]]er.

==Historik==
[[Fil:Cajsa Wargs middagsbord 1.jpg|miniatyr|stående=1.5|Middagsbord som det kan ha sett ut i ett [[Borgare|borgarhem]] i Sverige på 1700-talet. På bordet, som är fotograferat i [[Borgarhuset]] i [[Wadköping (museum)|Wadköping]], finns bland annat ugnsstekt [[gädda]], [[aladåb]], [[ostron]], ugnsstekt [[kapun]] och [[kronärtskocka]].]]
Fram till [[Industriella revolutionen#Industriella revolutionen i Sverige|industrialiseringen]] var svensk hushållskost baserad på så gott som enbart inhemska ingredienser,<ref>{{webbref |url=http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/view/1343/1129 |titel=Svenskt arbete och liv |verk=Sveriges ekonomiska historia i populärvetenskaplig sammanfattning |datum=1941 |utgivare=Lund University Libraries |språk=svenska (gammaldags) |författare=Eli F. Hecksher |hämtdatum=10 oktober 2009 }}</ref> med import av [[salt]] och peppar som viktiga undantag.<ref name="a">{{bokref |titel=Den svenska maten |efternamn=Algotson |förnamn=Stina |medförfattare=Englund, Gunilla |redaktör=Inger Nyberg |utgåva=3 |utgivningsort=Köping |utgivare=Jordbrukets provkök |år=1991 |isbn=91-27-02805-4 |sid=9-13 |hämtdatum=17 september 2009}}</ref> Vardagsmaten var enkel och enahanda, till exempel [[välling]], [[gröt]], [[sill]], [[fläsk]], [[soppa]], [[kål]], [[ärta|ärter]], [[potatis]] och [[bröd]]. Maten åts sällan färsk, utan konserverades under hösten. Om man var noggrann och snål med matvarorna i vardagen, var man desto frikostigare med maten till fester. Ofta hade man ett [[knytkalas]] för att inte en person skulle få betala allt. Det var viktigt att alla smakade av allt, så att alla kunde känna sig nöjda med sin matlagning. En av de allra största festerna var [[jul]]en.<ref>{{webbref |url=http://www.matnyttig.se/index.php?option=com_content&view=article&id=84&Itemid=83 |titel=Fest utan stress |utgivare=Matnyttig |hämtdatum=17 september 2009 |författare=Thorsell, Staffan |år=2008 |månad=december |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100825181431/http://www.matnyttig.se/index.php?option=com_content&view=article&id=84&Itemid=83 |arkivdatum=25 augusti 2010 }}</ref> All färskmat bjöds ut den enda gången på året. Julen krävde givmildhet, och ofta delade man med sig till de fattiga.<ref name="a"/>

Det svenska köket har länge varit influerat av mattraditioner från andra länder och kulturer, allt ifrån turkiskinspirerade [[kåldolmar]] och det [[franska köket]] mellan 1600-talet och 1700-talet till [[sushi]] och [[caffelatte]] under 1900-talets senare del. Många av rätterna har anpassats till svenska [[Recept (matlagning)|recept]] och råvaror.

===Kött, fisk och ägg===
[[Fil:Julskinka.JPG|höger|miniatyr|stående|Julskinka.]]
[[Vilt]] förekommer ofta i den festligare maten. I yngre stenålder var [[Sälar|säl]] och [[sjöfågel]] de viktigaste viltet i Sverige.<ref>''Arkeologi i Sverige'' band 1, Göran Burenhult</ref> Senare har även skogsfågel – främst [[järpe]] och [[ripa]] men även [[tjäder]] och [[orre]], samt [[rapphöns]] och [[Harar (släkte)|hare]] har traditioner i det svenska köket.

Älgen var i Norrland vid sidan av bävern (den senare främst för pälsens skull) det viktigaste bytesdjuret, men blev på  1700-talet sällsynt för att nästan helt försvinna mot slutet av seklet. I Svealand och Götaland där regalrätten gav kungen ensamrätt till all jakt på hjort, rådjur och älg var det i kusttrakterna främst sjöfågel och i inlandet skogsfågel som jagades för köttets skull.<ref name="ReferenceA">''Arbete och Redskap'', kapitel 6. Djurfänge och jakt, [[Gösta Berg]]</ref>

Efter [[Riksdagen 1789]] och införandet av [[Förenings- och säkerhetsakten]] upphävdes [[jaktregale]]t på [[högvilt]] och jakten släpptes fri för markägande bönder. Det innebar under 50 år att flera arter, bland annat rådjur och älg var nära att utrotas. Under 1900-talet återhämtade sig älgen och har sedan dess varit det viktigaste svenska viltet.<ref name="ReferenceA"/>

I [[Norrland]] har [[renkött]] varit ett viktigt inslag i mathållningen, inte minst hos [[samer]]na. [[Renskav]] är en traditionell samisk rätt som säljs i hela Sverige.

Att äta kött från uppfödda djur har varit vanligt i Sverige sedan människorna började med jordbruk och djurhållning. Sedan början har [[nötkreatur|nöt]], [[tamfår|får]] och [[get]]ter varit de djur som utgjort grundvalen i boskapsuppsättningarna.

Eftersom ben från [[Gris|tamgris]] och [[vildsvin]] ser likadana ut är det svårt att exakt bedöma när grisar började hållas tama, men de förefaller ha utgjort en mindre del av boskapen. Under vikingatiden spelade grisen dock en särskild roll, och det är också tydligt att fläskköttet förekom oftare på [[stormansgård]]arna.<ref>''Jordbrukets första femtusen år'', Welinder, Pedersen och Widgren</ref> I södra Sverige, där det funnits [[Ollonsvin|ollonskogar för svinen]] att beta i, var de vanligare. Större mängder kött saltades in för att förlänga hållbarheten. Därifrån kommer exempelvis traditionerna med [[julskinka]]n, den rimmade nötbringan med [[rotmos]] eller det stekta fläsket.

Sedan en storskalig fläskindustri kommit igång, först i USA ("[[amerikafläsk]]et") och senare i Danmark, har fläsket blivit vanligare och billigare.<ref>''Arbete och redskap'' kap. 5 Boskapsskötsel, Mátyás Szabó</ref> Under krisår på 1900-talet var det varit vanligt att ha en ''hushållsgris''. Nyttan med [[rimning (konservering)|rimmat]] kött har egentligen försvunnit, men traditionerna lever fortfarande kvar. Förr var även kokt kött vanligt. [[Korv]], [[korvkaka]] och [[blodpudding]] – beredningsmetoder som möjliggjorde tillvaratagande av mindre attraktiva slaktrester – lever kvar för smakens skull.<ref name="b">{{bokref |titel=Den svenska maten |efternamn=Algotson |förnamn=Stina |medförfattare=Englund, Gunilla |redaktör=Inger Nyberg |kapitel=Kött- och fågelrätter |utgåva=3 |utgivningsort=Köping |utgivare=Jordbrukets provkök |år=1991 |isbn=91-27-02805-4 |sid=59 |hämtdatum=19 september 2009}}</ref>

[[Nötkött]] var länge exklusivt men har med ökad levnadsstandard blivit allt vanligare i hushållet. Typiska svenska rätter av nöt är [[biff]] med [[Matlök|lök]] och [[sjömansbiff]]. Kyckling, som förutom festfåglarna [[gås]] och [[anka]] var den i stort sett enda traditionsenliga fågeln som användes till mat i Sverige, var tidigare en delikatess som åts på våren. [[Kalkon]]en, som på sista tiden blivit mycket vanlig, är relativt ny i det svenska köket.<ref name="b"/>

====Fisk och skaldjur====
[[Fisk (livsmedel)|Fisken]] har sedan forntiden varit en viktig näringskälla.

Av insjöfisken spelade [[gädda]], [[lake]] och [[braxen]] den viktigaste rollen, I älv- och årika delar av landet fångade man stora mängder [[Lax (mat)|lax]], [[sik]] och [[europeisk ål|ål]], vid [[Bottenviken]] även [[nejonögon]]. Ål fångades i stora mängder vid Östersjökusten, men åts i mindre utsträckning på västkusten. Här fångades istället en mängd andra fiskarter. [[Havskatt]] ansågs här vara en stor läckerhet, liksom [[näbbgädda]]n och [[makrill]]en, medan de i andra trakter sågs som oätliga.<ref>''Arbete och redskap'' Kapitel 8. Matberedning, Nils-Arvid Bringéus</ref>

Under 1500-talet började [[karp]]en odlas kommersiellt och exporteras, framförallt till [[Tyskland]] – handeln pågick fram till 1900-talet. 1914 odlades 28&nbsp;ton [[karp]] varav 18&nbsp;ton exporterades, huvudsakligen till Tyskland.<ref>{{tidningsref |url=http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=170 |rubrik=Svensk slottsfisk på export |hämtdatum=10 oktober 2009 |tidning=[[Populär Historia]] |efternamn=Jansson |förnamn=Hans |datum=1995 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100824110701/http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=170 |arkivdatum=24 augusti 2010 }}</ref> 1905 exporterades 30 700 ton sill, 2 400 ton annan färsk fisk, 5 500 ton saltad fisk (främst sill och strömming), 323 ton sej och annan torkad fisk, och 2 700 ton kräftor<ref>[https://runeberg.org/nfbh/0238.html Nordisk familjebok - Fiske 2:a upplagan]</ref> Fisken konserverades på många olika sätt, bland annat genom saltning (salt blev därför en viktig handelsvara i början av den [[Skandinavien|skandinaviska]] [[medeltiden]], kring början av 1000-talet), syrning och [[gravning]], där fisken saltades i sitt eget blodsvatten och grävdes ner i marken i ett träkar. En stor del av maten torkades. Under 2000-talet används metoden nästan bara till julen i form av [[lutfisk]].<ref name="a"/> Innan [[kylskåp]] och andra förvaringsmöjligheter fanns åt man bara färsk fisk i de områden där fisken var åtkomlig. Annars användes saltad eller torkad fisk. Exempel på vanliga svenska fiskrätter är [[löjrom]], stekt [[strömming]] eller lutfisk.<ref>{{bokref |titel=Den svenska maten |efternamn=Algotson |förnamn=Stina |medförfattare=Englund, Gunilla |redaktör=Inger Nyberg |kapitel=Fiskrätter |utgåva=3 |utgivningsort=Köping |utgivare=Jordbrukets provkök |år=1991 |isbn=91-27-02805-4 |sid=36 |hämtdatum=19 september 2009}}</ref> Nuförtiden uppskattas lax och andra [[ädelfisk]]ar mest, både som färsk, rökt och gravad. [[Gädda]] som förr i tiden var en viktig matfisk förekommer sällan numera i det svenska köket. [[Sill]] och [[strömming]] är viktiga delar av det traditionella [[smörgåsbord]]et, framför allt i olika inläggningar. Att äta [[kräftor]] är en populär tradition på sensommaren och hösten (se [[kräftskiva]]).<ref name="allt om mat"/><ref name="svt rapport"/>

====Ägg====
Traditionellt användes [[ägg (livsmedel)|ägg]] huvudsakligen under våren och sommaren eftersom [[Tamhöna|hönsen]] inte värpte så bra på hösten och vintern.<ref name="ägg"/> Festrecept som [[äggakaka]] och [[spettekaka]] innehöll båda många ägg, liksom bakverket [[gorå]]n. Ägg från vilda fåglar förekom också, fast inte i lika stor utsträckning.<ref name="a"/> Ännu är ägg en viktig del i den svenska maten, med ungefär 200 ätna ägg (10&nbsp;kg) per person och år.<ref>{{webbref |url=http://www.livsmedelssverige.org/livsmedel/animalier/agg/agg.htm |titel=Ägg |utgivare=LivsmedelsSverige |författare=Hartmann, Camilla (SLU) |hämtdatum=19 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090903185253/http://www.livsmedelssverige.org/livsmedel/animalier/agg/agg.htm |arkivdatum=3 september 2009 }}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngCategoryId=1266&lngArticleId=3567 |titel=Ägg |utgivare=Konsumentverket |hämtdatum=19 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070624143120/http://www.konsumentverket.se/mallar/sv/artikel.asp?lngCategoryId=1266&lngArticleId=3567 |arkivdatum=24 juni 2007 }}</ref> I Sverige är det en gammal tradition att äta ägg till [[påsk]]. Traditionen kommer från tiden när Sverige var [[katolicism|katolskt]], då man 40 dagar innan påsken under [[Påskfastan|fasta]]n inte fick äta kött eller ägg. När fastan var över firade man med att äta ägg. Svenska folket äter ungefär sex miljoner ägg i timmen under [[påskafton]] (läst 2009).<ref>{{webbref |url=http://www.svenskaagg.se/konsument/pdf/mangkulturell_pask.pdf |titel=Ägget – förenar det mångkulturella Sverige |utgivare=Svenska ägg |hämtdatum=19 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100825181431/http://www.svenskaagg.se/konsument/pdf/mangkulturell_pask.pdf |arkivdatum=25 augusti 2010 }}</ref> Ägg är en av de billigaste råvarorna, näringsrika och lätta att tillaga. Ägg ingår i många av hushållens rätter, som pannkakor och plättar.<ref name="ägg">{{bokref |titel=Den svenska maten |efternamn=Algotson |förnamn=Stina |medförfattare=Englund, Gunilla |redaktör=Inger Nyberg |kapitel=Äggrätter |utgåva=3 |utgivningsort=Köping |utgivare=Jordbrukets provkök |år=1991 |isbn=91-27-02805-4 |sid=119|hämtdatum=19 september 2009}}</ref>

===Vegetariska produkter===
[[Fil:Swede - rutabaga - veggiegroup.jpg|miniatyr|[[Kålrot]], en typiskt svensk grönsak som i vissa engelskspråkiga länder kallas ''swede'', vilket kommer av ''Swedish turnip'' (svensk rova).]]
Sveriges historiskt sett långa vintrar är förklaring till varför det är ont om färska [[grönsaker]] i många traditionella rätter. Istället användes grönsaker och [[rotfrukter]] som höll länge eller som kunde torkas alternativt läggas in i salt- och ättikslag.<ref>{{bokref |titel=Den svenska maten |efternamn=Algotson |förnamn=Stina |medförfattare=Englund, Gunilla |redaktör=Inger Nyberg |kapitel=Grönsaks- och rotsaksrätter |utgåva=3 |utgivningsort=Köping |utgivare=Jordbrukets provkök |år=1991 |isbn=91-27-02805-4 |sid=111 |hämtdatum=19 september 2009}}</ref> Grödor som kunde livnära befolkningen under långa vintrar blev tidiga grundstenar i kosten. [[Kål]] och [[Lök (art)|lök]] anses vara de äldsta grönsakerna som odlats i landet, och ärter och [[bondböna|bondbönor]] har odlats sedan [[Förhistorisk tid|forntiden]]. Man har gjort [[mjöl]] på ärter när det inte funnits mycket säd. [[Lingonsylt]] och kål bevarad som [[surkål]] var viktiga [[vitamin C|C-vitamin]]-källor under vintern. Lingonsylten, som fortfarande är populär, gav också lite fräschör åt den annars ganska mastiga maten. [[Skogsbär]] användes mycket i maten, speciellt [[lingon]]en som använts både till potatis, gröt och pannkaka. På lingonen gjordes ofta lingonsylt, ofta utan socker. På gårdarna odlades ofta [[äpple]]n. [[Krusbär]] och [[vinbär]] har länge utgjort en stor del av det svenska köket.<ref name="a"/><ref>{{webbref |url=http://odla.nu/bar/krusbar.shtml |titel=Krusbär |utgivare=Odla.nu |hämtdatum=17 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090515215556/http://www.odla.nu/bar/krusbar.shtml |arkivdatum=15 maj 2009 }}</ref>

Olika rotfrukter som den inhemska [[kålrot]]en (på [[engelska]] kallad ''swede'', "svensk"), började gradvis ersättas av [[potatis]] under 1700-talet efter att [[Jonas Alströmer]] börjat odla potatis i större skala i Sverige. Potatisen tros ha varit en viktig del för att klara av [[svält]]en och missväxten som härjade i Sverige under 1800-talet. Intresset var emellertid relativt svagt för rotfrukten tills man kom på att man kunde göra [[brännvin]] på det.<ref name="a"/> 

Kryddningen av mat har traditionellt varit sparsmakad på grund av bristande tillgång, även om ett antal inhemska örter och växter har använts sedan forntiden, och smaken var därför fram till influenserna från det [[franska köket]] under 1600- och 1700-talen, och både före och efter influenser från [[Tyska köket|tysk mattradition]], ganska enkel. Det fanns länge ett motstånd mot råa grönsaker och frukter, och i [[Cajsa Warg]]s ''Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber'' finns inte ett enda recept där grönsaken inte skall tillredas. Ännu lever ett visst motstånd mot råa grönsaker kvar, även om det successivt försvinner. [[Matsvampar|Svamp]]ar har inte heller varit speciellt populära även om det under svält och missväxt försökts propagera för deras ätlighet. Svenska folket åt hellre [[bark]] och [[lavar]] än svamp under nödåren, även om man med ansträngningar under 1800-talet fick en del av befolkning att ändra sin avoga inställning till svamp.<ref name="a" /> Svamp kan ätas både stekt som tillbehör till till exempel [[vilt]], i grytor eller på smörgås. Några vanliga svampar är [[kantarell]], [[trattkantarell]] och [[karljohanssvamp]].

====Mjölprodukter====
På grund av förvaringssvårigheter har [[mjöl]] varit ett populärt substitut till färska [[kött]]produkter. I olika delar av Sverige har man på grund av olika odlade [[Sädesslag|spannmål]] använt sig av olika mjölsorter. Under fattiga perioder har bark malts till mjöl och använts i bland annat [[bröd]].<ref name="bark"/> [[Rågmjöl]]et och [[korn]]mjölet var de vanligaste sädesslagen. Den [[havre]] man odlade användes främst till kraftfoder åt hästarna, men i Västsverige har det även använts till mjöl. Vetemjöl var länge ovanligt och användes främst till festbröd. De äldre sädessorterna tålde också kyla dåligt. Först i slutet av 1800-talet började [[vete]]odlingen att spridas från sydvästra Skåne norrut. Då hade import redan hunnit skapa efterfrågan på vetemjöl.<ref>''Arbete och redskap'' kapilel 4. Jordbruk, Nils-Arvid Bringéus</ref>

=====Mjölmat=====
[[fil:Kolbulle 16 juli 2024.jpg|mini|[[Kolbulle]] tillagad över öppen eld.]]
{{Se även|palt}}
Sverige har gamla traditioner av mjölmat. När männen i familjerna arbetade som hårdast hade de ofta mjölbaserad mat med sig till jobbet, som [[pannkaka|pannkakor]] och [[palt]].<ref>{{bokref |titel=Maten |efternamn=Nilsson |förnamn=Ella |medförfattare=Lindgren, Torgny |utgivare=Norstedts |år=2003 |sid=128}}</ref> Ett populärt mjöl som ofta användes var [[korn]]mjöl, ett mjöl som har använts sedan [[Förhistorisk tid|forntida Sverige]].<ref>{{webbref |url=http://www.ne.se/sve/korn?i_h_word=kornmj%C3%B6l |titel=Korn |utgivare=Nationalencyklopedin |verk=ordbok |hämtdatum=15 oktober 2009 |format=avgift krävs}}</ref> På grund av kornmjölets speciella smak har det använts i bland annat pannkakor, [[bröd]] och palt.<ref>{{bokref |titel=Maten |efternamn=Nilsson |förnamn=Ella |medförfattare=Lindgren, Torgny |utgivare=Norstedts |år=2003 |sid=17}}</ref> Palt är en traditionell svensk husmanskost som görs på potatis och mjöl. Dessa fylls ofta med fläsk. Palten blandades ofta med [[blod]] av [[nötkött|nöt]] eller [[renkött]], så som [[blodpalt]] (främst i [[Norrland]]<ref>{{webbref |url=http://www.ne.se/lang/blodpalt |titel=Blodpalt |utgivare=Nationalencyklopedin |hämtdatum=15 oktober |format=avgift krävs}}</ref>) vid [[julen]] när man hade slaktat djur. När [[gris]]ar slaktades gjorde man ofta även palt med grisens [[lever]], varigenom man fick leverpalt.<ref>{{bokref |titel=Maten |efternamn=Nilsson |förnamn=Ella |medförfattare=Lindgren, Torgny |utgivare=Norstedts |år=2003 |sid=21, 36}}</ref> Blodpaltens motsvarighet i de södra delarna av Sverige är bland andra [[blodpudding]]en, som görs på blod och rågmjöl med flera ingredienser. Man kan späda ut blodpuddingssmeten med vatten, och steka i [[plättlagg]], vilket resulterar i [[blodplättar (maträtt)|blodplättar]].<ref>{{bokref |titel=Maten |efternamn=Nilsson |förnamn=Ella |medförfattare=Lindgren, Torgny |utgivare=Norstedts |år=2003 |sid=73}}</ref>

=====Bröd=====
[[Fil:Surdegsbröd.jpg|miniatyr|Svenskt surdegsbröd gjort på [[surdeg]] och rågmjöl.]]
Brödet har som i många andra länder varit basen i födan, och fungerat som [[Metonymi|metonym]] för mat. Brödet har sett mycket olika ut i olika delar av Sverige. I Norrland har kornmjölsbröd dominerat, medan rågmjölsbröd användes i Svealand och Götaland. Vetemjöl användes tidigare endast till festbröd och "vetebröd" används fortfarande dialektalt som benämning på [[kaffebröd]]. I Västra Sverige, främst Bohuslän, Dalsland och Värmland har bröd även bakats på havremjöl.<ref name="ReferenceB">''Arbete och redskap'' kapitel 8 - Matbereding, [[Nils-Arvid Bringéus]]</ref>

Södra Sverige, omfattande Skåne, södra Halland, södra Småland, Öland och Gotland omfattas av området för det färska [[Brödlimpa|mjukbrödet]], eller limpområdet. Området fortsätter in i grannländerna och omfattar Nordtyskland, Danmark, samt på andra sidan Östersjön i Baltikum och Finland. Limpbrödets hållbarhet kunde utökas genom att dubbelgräddas så att inkråmet blev torrare och brödet segare. Detta bröd kallas [[kavring]]. Kavringbrödens område omfattar de gammeldanska landskapen, Bohuslän och Öland.<ref name="ReferenceB"/>

Norr om limpbrödet sträcker sig ett diagonalt bälte över Sverige med jästa bröd bakade på råg i form av hålkakor. I den södra delen, i Götalandskapen är bröden mjuka, och i det norra området i Svealand är bröden hårda, det som blev upphov till dagens [[knäckebröd]].<ref name="ReferenceB"/>

I [[Norrland]] var [[tunnbröd]]et det vanligaste brödet eftersom [[korn]] var det enda [[sädesslag]] som klarade av att växa där. På gränsen mellan det jästa hårdbrödsområdet och tunnbrödsområdet förekom jäst hårdbröd som bakades utan hål, och sedan veks. Korn- och havremjöl innehåller inte gluten vilket är en förutsättning för jäsning av mjölet.<ref name="ReferenceB"/>

I andra delar var det emellertid ont om bröd, och man åt då istället torkad fisk med flott på. Brödet skulle räcka länge, och man visade på hög status om man bara bakade två gånger per år, till jul och midsommar. Ju oftare man bakade, desto fattigare var man. [[Surdeg]]sbröd, knäckebröd (vars runda hål kommer från tiden då man hängde bröden på tork i taket) och råglimpor var alla vanliga bröd, innan brödet i stort kom att ersättas av potatisen. Knäckebröd var populärt på grund av dess långa hållbarhet. Det bröd som blev över användes ofta under midsommaren för att strö ut på åkrarna under [[vår]]en, för att få en god skörd. Ett år av missväxt ledde till stor svält. Barkbrödet användes över i stort sett hela Sverige under 1700- och 1800-talet, och förmodligen ännu längre bak i tiden. Efter [[missväxtåren 1867-1869|missväxtåren 1867–1869]] slutades barkbrödet successivt att bakas.<ref name="a"/><ref name="bark">{{tidningsref|url=http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=269 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100618172537/http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=269 |arkivdatum=18 juni 2010 |rubrik=Barkbröd - näringskälla eller nödmat |tidning=Populär historia |år=2000 |hämtdatum=17 september 2009 |författare=Burstedt, Anna }}</ref>

Det var viktigt att använda allt som man kunde ta vara på. Det fanns olika sätt på vilka man skulle lyckas få barn och andra att äta vissa saker, bland annat genom talesätt. Det sades att man skulle bli stark av [[mögel|mögligt]] [[bröd]]<ref>{{tidningsref |url=http://www.frinnaryd.com/notiser/kvarsittning%2005.htm |rubrik=Kvarsittning och tandläkarvåld |tidning=Tranås-posten |datum=21 september 2005 |hämtdatum=17 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160304204550/http://www.frinnaryd.com/notiser/kvarsittning%2005.htm |arkivdatum=4 mars 2016 }}</ref> och att flickor skulle få finare hy av att äta bränt bröd.<ref name="a"/>

Jästen som användes var huvudsakligen [[vildjäst]]. Det vanligaste var att delar av degspadet från föregående jäsning sparades i en jästkubbe eller [[jästkrans]] som sedan förvarades på ett svalt och torrt ställe. Ibland torkades i ställen jästen och sparades i kakor eller krossat till mjöl. Samma jästkultur användes vanligen till ölbryggning som till brödbak.<ref name="ReferenceB"/>

Det säljs numera mycket industriellt tillverkat bröd i Sverige. Hembakningen av bröd ökar emellertid igen och gamla traditioner och seder återuppväcks, dels på grund av det stora utbud av olika [[Mjöl#Andra sorters mjöl|mjölsorter]] och blandningar och dels på grund av [[hushållsapparat]]er som [[hushållsassistent]]er.<ref>{{bokref |titel=Den svenska maten |efternamn=Algotson |förnamn=Stina |medförfattare=Englund, Gunilla |redaktör=Inger Nyberg |kapitel=Det svenska matbrödet |utgåva=3 |utgivningsort=Köping |utgivare=Jordbrukets provkök |år=1991 |isbn=91-27-02805-4 |sid=17 |hämtdatum=17 september 2009}}</ref> Butiksbakat bröd i livsmedelsaffärer har på senare år ökat stort. Detta bröd är i varierande grad hantverksmässigt bakat, ibland från grunden och ibland gräddat så kallat "bake-off bröd" som är [[halvfabrikat]] som färdigställs i butiken.

"6–8 skivor bröd om dagen" var ett budskap som branschorganisationen [[Brödinstitutet]] lanserade i en reklamkampanj 1976, med utgång från Socialstyrelsens befintliga kostråd för en bättre folkhälsa. Många blev upprörda eftersom det uppfattades som att en myndighet försökte styra den enskildes vardag och beslut.<ref>{{webbref|url=http://www.faktoider.nu/socialstyrelsen.html |titel=Socialstyrelsen vill... |utgivare=faktoider.nu |hämtdatum=2 april 2010}}</ref> En utvärdering från Livsmedelsverket 2013 visade att ''6–8 skivor bröd om dagen'' var det kostråd som flest tillfrågade förknippade med en myndighet.<ref>{{Webbref|url=https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2013/2013_livsmedelsverket_22_utvardering_kostrad.pdf|titel=Synen på bra matvanor och kostråd - en utvärdering av Livsmedelsverkets råd|hämtdatum=8 april 2021|utgivare=Livsmedelsverket|arkivurl=https://web.archive.org/web/20211204132031/https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2013/2013_livsmedelsverket_22_utvardering_kostrad.pdf|arkivdatum=4 december 2021}}</ref>

====Inläggningar====
{{Se även|Lag (matlagning)}}
Man har länge gjort olika [[Inläggning (mat)|inläggningar]] för att ta vara på [[Råvara|råvaror]] som [[grönsaker]], [[frukt]] och [[bär]]. Speciellt viktigt var det i [[Självförsörjning|självhushållet]] för att ta vara på de producerade råvarorna. Vanliga inläggningar var sådana med [[socker]], [[Natriumklorid|salt]] eller [[syra]]. Det är inte längre nödvändigt att lägga in råvaror, även om många gör det för traditionens skull, och för att själva kunna reglera socker- och [[konserveringsmedel]]smängd.<ref>{{bokref |titel=Den svenska maten |efternamn=Algotson |förnamn=Stina |medförfattare=Englund, Gunilla |redaktör=Inger Nyberg |kapitel=Inläggningar |utgåva=3 |utgivningsort=Köping |utgivare=Jordbrukets provkök |år=1991 |isbn=91-27-02805-4 |sid=126|hämtdatum=19 september 2009}}</ref>

===Mejeriprodukter och gröt===
{{Huvudartikel|Mjölk|Gröt|Välling}}
Forskning om förtäring av [[mjölk]] under [[neolitikum]] visar att invånare av [[jägare-samlare]]kulturen i [[Skandinavien]], däribland [[Sverige]], hade en hög grad av [[laktosintolerans]], varför det tas för sannolikt att dagens [[svenskar]] inte är [[Släkt|ättlingar]] till jägare-samlarna utan att dessa utkonkurrerats av [[jordbrukare]], eller möjligtvis, men mindre troligt, är uråldrigt besläktade, men att fördelarna med mjölkdrickande var så stora att de blockerande generna försvann.<ref>{{tidskriftsref |url=http://www.biomedcentral.com/content/pdf/1471-2148-10-89.pdf |rubrik=High frequency of lactose intolerance in a prehistoric hunter-gatherer population in northern Europe |utgivare=BioMed Central |språk=engelska |tidskrift=BMC Evolutionary Biology |år=25 september 2009|doi=10.1186/1471-2148-10-89|författare=Malmström, Helena; Linderholm, Anna; Liden, Kerstin; Stora, Jan; Molnar, Petra; Holmlund, Gunilla; Jakobsson, Martin; Gotherström, Anders |issn=1471-2148|sid=13|volym=10|nummer=89}} ([[Uppsala universitet]]) och [http://www.biomedcentral.com/1471-2148/10/89 en artikel om uppsatsen] från 30 mars 2010.</ref><ref>{{webbref |url=https://www.dna-guide.com/stenalderns-skandinaver-laktosintoleranta/ |titel=Stenålderns skandinaver laktosintoleranta |utgivare=DNA-Guide |datum=31 mars 2010 |arkivurl=https://archive.is/20120524215622/https://www.dna-guide.com/stenalderns-skandinaver-laktosintoleranta/ |arkivdatum=24 maj 2012 }}</ref>

[[Mjölk]] dracks dock sällan färsk även efter det, förutom av sjuka människor eller barn. Istället hällde man upp mjölken på fat varpå man skummade av grädden, för att kunna kärna det till [[smör]]. Den mjölk som blev över dracks eller användes som [[grötväta]]. Det kärnade smöret såldes eller betalades som [[skatt]]. [[Gröt]] och [[välling]] användes både till vardag och fest och åts ur ett gemensamt fat, serverat med en skål med grötväta, bestående av bland annat [[svagdricka]], [[sirap]]ssmaksatt [[vatten]] eller sur mjölk. Alla skulle äta på sin sida av fatet. Uttrycket ''att hålla sig på sin kant'' kommer därifrån. Uttrycket ''att komma upp i smöret'' kommer från samma måltid, då det ibland i mitten av gröten fanns en smörhåla, dit det gällde att äta sig. Den som först kom dit kom ''upp i smöret''. Det fanns olika sorters gröt till olika tillfällen, till exempel barnsängsgröt, bröllopsgröt och flyttgröt. Festgröten var vitgröt och kokades på mjölk eller grädde. Vardagsgröten kokades på vatten.<ref name="a"/> Gröt och välling var både mättande, lättlagat och billigt.<ref>{{bokref |titel=Den svenska maten |efternamn=Algotson |förnamn=Stina |medförfattare=Englund, Gunilla |redaktör=Inger Nyberg |kapitel=Gröt och välling |utgåva=3 |utgivningsort=Köping |utgivare=Jordbrukets provkök |år=1991 |isbn=91-27-02805-4 |sid=14 |hämtdatum=19 september 2009}}</ref>

===Soppor===
Olika sorters [[Soppa|soppor]] var vanliga, även om soppan förlorat en del av sin popularitet. Soppor finns i många olika former, som [[långkok]] eller en snabb uppkokning av [[buljong]] och grönsaker, som vardagsmat eller som festmat.<ref name="Svenska maten"/>

Bland olika populära soppor kan [[ärtsoppa]], [[nässelsoppa]], [[köttsoppa]] och [[Matsvampar|svampsoppa]] nämnas.<ref name="Svenska maten">{{bokref |titel=Den svenska maten |efternamn=Algotson |förnamn=Stina |medförfattare=Englund, Gunilla |redaktör=Inger Nyberg |kapitel=Soppor till varda och fest |utgåva=3 |utgivningsort=Köping |utgivare=Jordbrukets provkök |år=1991 |isbn=91-27-02805-4 |sid=25 |hämtdatum=19 september 2009}}</ref> De innehåller ofta eller alltid [[buljong]] och de tidiga sopporna kunde enbart innehålla buljong på grönsaker, baljväxter och rotfrukter.<ref>{{Webbref|titel=Om soppor - Kunskapskokboken.se|url=http://www.kunskapskokboken.se/3.21294/kokkonst/om-soppor|verk=www.kunskapskokboken.se|hämtdatum=2023-02-09}}</ref> Soppkulturen har nästan försvunnit i hemmen, men inom exempelvis restaurangbranschen, skola och förskola finns den kvar. Grönsakssoppa är också en av de vanligaste vegetariska maträtterna i Sverige (2022).<ref>{{Webbref|url=https://www.foodfriends.se/wp-content/uploads/2022/06/Matrapporten_2022_web.pdf|titel=Matrapporten 2022 (PDF)|hämtdatum=9 februari 2023|utgivare=Food & Friends}}</ref>

En äldre sopptradition som fortfarande förekommer är att äta [[ärtsoppa]] på [[torsdag]]ar. Torsdagssoppan har sin grund i det [[Katolicism|katolska]] [[Sverige]] på [[medeltiden]], där man fastade på fredagen. Det gällde då att äta ordentligt på torsdagen, och ärter var ett bra komplement. Ärter har konsumerats i Sverige sedan [[vikingatiden]] och ärtsoppa finns belagt från 1200-talet. Traditionen levde kvar efter [[Gustav Vasa]]s avskaffande av katolicismen.<ref name="a"/><ref name="pop213">{{tidningsref|url=http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=213 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100821032733/http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=213 |arkivdatum=21 augusti 2010 |rubrik=Varför äter man ärtsoppa på torsdagar? |tidning=Populär historia |hämtdatum=17 september 2009 |författare=Salomonsson, Anders |datum=1998 }}</ref>

Ärtsoppa bestående av [[gula ärtor]], lite [[Matlök|lök]] och för det mesta fläskbitar i soppan. Den svenska ärtsoppan brukar inte innehålla rotfrukter, till skillnad från ärtsoppa i många andra länder. I det svenska köket serveras den ofta med lite [[senap]], [[knäckebröd]] och från 1800-talet ibland [[punsch]]. Det är även traditionell föda inom [[svenska armén]].<ref>{{tidningsref |url=http://sydsvenskan.se/malmo/article322760/Artsoppa-ar-favoriten.html |arkivurl=https://archive.today/20120524215625/http://www.sydsvenskan.se/malmo/artsoppa-ar-favoriten/ |arkivdatum=24 maj 2012 |rubrik=Ärtsoppa är favoriten |tidning=Sydsvenskan |författare=Anjou, Maria |datum=13 maj 2008 |hämtdatum=17 september 2009 }}</ref>

== Husmanskost ==
[[Fil:Knul-sliced.jpg|miniatyr|[[Tjälknöl]], typiskt långkok på [[älg]]kött.]]
Ordet husmanskost kommer efter ''[[husman]]'', ägare till ett litet hus utan tillhörande jord. Begreppet var ursprungligen en sammanfattande benämning på enkel och billig mat som åts på landet, och härrör från att man skiljde på priser till herrskap och tjänstefolk vid gästgivargårdarna.<ref name="populär historia">{{tidningsref |url=http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1282 |rubrik=Folklig föda |tidning=Populär historia |år=2006 |författare=Lager, Göran |hämtdatum=19 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100824110712/http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1282 |arkivdatum=24 augusti 2010 }}</ref> Numera betecknar svensk husmanskost vanligen [[Traditionell mat|traditionell svensk mat]] som har lågt inköpspris, med stort mättnadsvärde, eller med andra ord klassisk vardagsmat.<ref name="NE">{{cite encyclopedia |encyclopedia=Nationalencyklopedin |title=Husman samt Husmanskost |url= |accessdate=19 september 2009 |language=Svenska |edition= |date=1995 |year= |month= |publisher=Bokförlaget Bra böcker AB |volume=HIM-ISSK |location=Höganäs |id= |isbn=91-7024-620-3 |oclc= |doi= |pages=181 |quote=}}</ref> Den svenska husmanskostens råvaror är inhemskt svenska – fläsk i alla former, [[fisk]], grova [[spannmål]]svaror samt [[potatis]] och [[rotfrukter]]. Tids- och omsorgskrävande matlagningsmetoder som [[redning]]ar och [[långkok]] är vanliga. Kryddor används i begränsad mängd. Företeelsen husmanskost och rätter som kan likna de svenska förekommer även i andra [[Skandinavien|skandinaviska]] och nordeuropeiska länder.

Husmanskosten har under senare tid genomgått en viss renässans sedan kända kockar som [[Tore Wretman]] presenterat moderniserade varianter av klassiska svenska rätter. I Wretmans "Nouvel husman" har man ofta minskat på användandet av [[fett]] (som behövdes mer förr på grund av att kroppsarbete förekom i större utsträckning), infört vissa nya råvaror och ändrat vissa tillagningsmetoder för att snabba upp tillagningen och på ett bättre sätt ta vara på råvarornas näringsämnen och smak. Motsvarande utveckling finns också i andra länder.<ref name="allt om mat">{{bokref |url=http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113024574 |titel=Husmanskost |utgivare=Norstedts |språk=svenska |år=2009 |månad=september |volym=1 |isbn=9113024574 |hämtdatum=19 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120211034141/http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113024574 |arkivdatum=11 februari 2012 }} {{Wayback|url=http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9113024574 |date=20120211034141 }}</ref><ref name="svt rapport">{{tidningsref |url=http://svt.se/2.22577/1.656045/husmanskost_bast_for_halsan?lid=is_search549588&lpos=77&queryArt549588=fett&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=7 |titel=Husmanskost bäst för hälsan |tidning=Sveriges television |språk=svenska |datum=9 september 2006 |hämtdatum=19 september 2009 |författare= |arkivurl=https://archive.is/20130418095745/http://svt.se/2.22577/1.656045/husmanskost_bast_for_halsan?lid=is_search549588&lpos=77&queryArt549588=fett&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=7 |arkivdatum=18 april 2013 }}</ref>

Förenklat och generaliserat består mat i svensk teori av ''stekt kött, kokt potatis och brun sås''.<ref>http://www.fokus.se/2010/04/en-aptitlig-historia/ {{inloggning krävs}}</ref>

===Rätter===
[[File:IKEA-Sendai- Japan03.JPG|thumb|Köttbullar med potatismos, brunsås och lingonsylt serverat på ett Ikea-varuhus i Japan. Den blågula tårtan är en [[rulltårta]].]]
Den internationellt mest kända rätten i det svenska köket är [[köttbullar]]. En typisk svensk maträtt är [[falukorv]], liksom [[filmjölk]]<ref>{{webbref |url=http://www.recepthjalpen.se/filmjolk.html |titel=Filmjölk |utgivare=Recepthjälpen |hämtdatum=20 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070514031709/http://www.recepthjalpen.se/filmjolk.html |arkivdatum=14 maj 2007 }}</ref> och [[knäckebröd]]<ref>{{webbref |url=http://www.sweden.se/eng/Home/Lifestyle/Food-drink/Swedish-culinary-classics/Kavring-and-knackebrod/ |titel=Kavring and Knäckebröd |utgivare=Sweden.se |författare=Swanberg, Lena Katarina; Granqvist, Carl Jan |språk=engelska |hämtdatum=20 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090715052142/http://www.sweden.se/eng/Home/Lifestyle/Food-drink/Swedish-culinary-classics/Kavring-and-knackebrod/ |arkivdatum=15 juli 2009 }}</ref>. [[Potatis]] är sedan den infördes och ersatte andra rotfrukter den viktigaste kompletterande ingrediensen till de flesta, framförallt traditionella, rätterna. Andra komplement som [[ris]], [[makaroner]] och [[spaghetti]] har kommit att bli vanliga först under efterkrigstiden. Det förekommer flera sorters potatis, och särskilt kring midsommar är [[Potatis|färskpotatisen]] vanlig och den kommer tidigt på sommaren. Medan annan potatis, som är lagrad, äts under resten av året.

En populär [[matsvampar|matsvamp]] i svenska köket är [[kantarell]]. Kantarellen kan serveras till kött, eller bara stekt, kanske tillsammans med en sås och lite lök, och serverad på en smörgås. En annan vanligt svamp är [[stensopp]], karljohanssvamp som den också kallas, döpt efter den svenske kungen [[Karl XIV Johan]] som introducerade användningen av den som matvara.

== Snabbmat ==
Under andra halvan av 1900-talet fick det svenska köket många utländska tillskott av så kallad [[snabbmat]]. Således har [[pizza]] varit en väsentlig del av svensk matkultur sedan omkring 1960-talet.<ref>{{webbref |url=http://www.folkuniversitetet.se/templates/Page.aspx?id=123973 |titel=Svenska köket, kurser, skolor, utbildningar |utgivare=Folkuniversitetet |utgivningsort=Karlskrona |hämtdatum=24 september 2009}} {{död länk|månad=2016-07}}</ref> Två pizzavarianter från det svenska köket är kebabpizza och vulkanpizza.

Även hamburgaren har influerat snabbmaten med svenska hamburgerkedjor som [[Max Hamburgerrestauranger|Max]] och [[Frasses (hamburgerkedja)|Frasses]]. Sedan 1980-talet har kebabkött blivit vanligt förekommande i olika former, som kebab i (pita-)bröd, kebabrulle i pizza- eller [[tunnbröd]], kebabtallrik, som pizzapålägg och särskilt i Sveriges skolor även kebab(skavs-)gryta.

== Måltider==
Minst tre måltider om dagen rekommenderas för att kroppen ska må bra: frukost (i vissa trakter kallat morgonmål), lunch (i vissa trakter kallat middag) och middag (i vissa trakter kallat kvällsmat eller kvällsmål). Utöver det ett eller två mellanmål efter behov.<ref>Rutiga kokboken. Ica. 1994.</ref> Vanligt är att äta frukost på morgonen, följt av lunch vid tolv-tiden och en middag på den sena eftermiddagen eller tidiga kvällen. Det är också vanligt att äta mellanmål. I svenska grundskolor serveras minst ett varmt mål mat om dagen till [[skolmat|lunch]], som en del av den svenska [[Välfärdssamhälle|välfärdsstaten]]. I takt med att fritidsverksamhet flyttat till skollokaler kan även frukost och mellanmål serveras där. Många svenskar dricker kaffe, på förmiddagen, efter lunch och/eller ibland även på eftermiddagen som en del av en [[fika]]. Som alternativ kan [[te]] eller [[chokladdryck|varm choklad]] erbjudas.

=== Frukost ===
[[Fil:Egg sandwich.jpg|miniatyr|Smörgås med [[Ägg (livsmedel)|ägg]] och [[kaviar|smörgåskaviar]].]]
Ordet frukost har använts sedan [[Yngre fornsvenska|yngre fornsvensk]] tid, då det hette ''frokoster''. Ordet är ett lån från [[lågtyska]]ns ''vrokost'' (tidig kost). Det användes emellertid inte som benämning på det man åt på [[morgon]]en, utan det man åt efter ett första arbetspass, det vill säga runt lunchtid. I takt med att arbetstiderna förändrades flyttades frukosten tidigare på dagen. Fram till 1800-talets slut användes frukost som benämning på [[lunch]].<ref name="kotus"/> En svensk frukost består vanligen av [[smörgås]]ar, ibland [[knäckebröd]]. Brödet kan vara av typen [[sirapslimpa]], [[vitt bröd]], [[småfranska]], [[rostat bröd]] eller [[fullkorn]]sbröd. Smörgåsen är ofta smörad och har [[smörgåspålägg]] som [[ost]], kallskuret som [[korv]], [[medwurst]] ([[prickig korv]]) eller [[skinka]]. Även [[leverpastej]] med [[ättiksgurka|smörgåsgurka]] eller [[saltgurka]], [[kaviar|smörgåskaviar]], [[messmör]], [[mjukost]] (säljs även i tub) och grönsaker som tomater och gurka är vanliga. Ibland används sötare pålägg som [[marmelad]]. Smörgåsen intas ofta tillsammans med en kopp [[te]] eller [[kaffe]]. Många traditionella frukostar innehåller [[filmjölk]] som serveras i en djup tallrik som den är, eller med komplement som [[Flingor|frukostflingor]], [[müsli]] eller frukt, socker och/eller sylt. Vanligt är även [[Gröt|frukostgröt]] av [[havregryn]] eller [[mannagryn]] som serveras med mjölk, [[sylt]], [[äppelmos]] eller malen [[kanel]]. Vanliga frukostdrycker är [[mjölk]], [[juice]], [[te]] och [[kaffe]]. Även kokt ägg med salt eller smörgåskaviar kan förekomma.

===Lunch===
[[Lunch]] är i Sverige den måltid som förtärs mitt på dagen.<ref name="kotus">{{webbref|url=http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=1740 |verk=Forskningscentralen för de inhemska språken |titel=Frukost i allsköns ro |utgivare=Kotus |hämtdatum=21 september 2009 |datum=16 juli 1997 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140903122140/http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=1740 |arkivdatum=3 september 2014 }}</ref> Ordet har använts sedan 1850-talet då de lånades in från [[engelska]]n. Innan dess användes middag som benämning på [[måltid]]en mitt på [[dag]]en, vilket fortfarande används i delar av landet. När man övergick från att äta den största måltiden på dagen till senare på [[kväll]]en flyttades ordet middag med, och har blivit en benämning på den större måltiden som serveras senare på dagen eller kvällen. Ännu tidigare användes ''frukost'' som benämning på lunchen. På senare tid har många lunchrestauranger slagits upp med olika erbjudanden. Vissa har bara öppet under lunchtiden och stänger därefter.

===Middag, supé eller kvällsmat===
{{Huvudartikel|Middag (mat)|Supé|Kvällsmat}}
Middag kallas vanligtvis den måltid som äts på den sena eftermiddagen eller tidiga kvällen. Ursprungligen syftade uttrycket på den största måltiden på dagen som åts vid mitt på dagen. När man på grund av [[industrialisering]]en kom att äta dagens största mål på kvällen, flyttade uttrycket med. Om man äter en enklare måltid på kvällen kallas den ofta för [[kvällsmat]]. En sen middag kallas ofta [[supé]]. Serveras den framåt natten kan den kallas [[vickning]]. I Sverige äts middag vanligen mellan klockan 17 och 19 (uppgift från 2010–2011), vilket är tidigare än i länder kring [[Medelhavet]], men middagen kan ätas såväl tidigare som senare.<ref>{{Webbref|url=https://mb.cision.com/Public/17960/2774984/a15662b873ee3c0c.pdf|titel=Tulip Middagsrapporten (2019)|hämtdatum=9 februari 2023|utgivare=Tulip}}</ref>

=== Efterrätt ===
{{Huvudartikel|Svenska efterrätter}}
Efterrätt är en [[maträtt]] som förtärs efter [[huvudrätt]]en och ger denna en passande avrundning. Efterrätten minskar även sötsuget. Klassiska svenska efterrätter innehåller ofta frukt och bär, exempelvis blåbär, lingon och äpplen.<ref>{{Bokref|upplaga=8., [rev.] utg.|titel=Rutiga kokboken : grundkokboken för stora och små hushåll : över 1500 recept|url=https://www.worldcat.org/oclc/692617995|utgivare=Ica|datum=2010|hämtdatum=2021-02-18|isbn=978-91-534-3412-2|oclc=692617995}}</ref>

=== Mellanmål och fika ===
{{Huvudartikel|Mellanmål|Fika}}
Mellanmål äts ofta mellan några av de tre huvudmålen [[frukost]], [[lunch]] och [[Middag (måltid)|middag]] och är relativt enkelt. Det rör sig oftast inte om en lagad varm måltid, utan kanske snarare en frukt, lite yoghurt eller en smörgås. Mellanmålet hjälper till att hålla blodsockret på en jämn nivå.<ref>{{webbref |url=http://www.tryggabarn.nu/barn/Page6912.html |titel=Mellanmål |utgivare=Trygghansa |hämtdatum=21 september 2009 |författare=Jälminger, Anna-Karin |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090104081544/http://www.tryggabarn.nu/barn/Page6912.html |arkivdatum=4 januari 2009 }}</ref><ref>{{webbref|url=http://www.coopkonsum.se/includefiles/moduler/ccms/show_page.asp?iMappeID=586&sSideNavn=Mellanm%E5l |titel=Mellanmål |utgivare=Coop Mat |hämtdatum=21 september 2009}}</ref>

Fika är ett verb och en [[Samhällsinstitution|social institution]] som är typiskt svensk. Uttrycket innebär att man tar en kopp [[kaffe]], eller alternativ dryck, ibland tillsammans med någon form av [[bakverk]] eller annat tilltugg.<ref>{{SAOL|ord=fika}}</ref> Typiskt för fika är att man sitter ner i lugn och ro tillsammans med andra. Det har bidragit till att Sverige är ett av de mest kaffedrickande länderna i världen.<ref name="kaffe"/><ref name="nt"/> I stort sett hela svenska befolkningen tar fikor med jämna mellanrum, på kafé, arbetsplatsen eller i hemmet.<ref name="nt">{{tidningsref |url=http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5508763 |titel=Fika är mer än bara kaffe |tidning=[[Norrköpings nyheter]] |datum=12 september 2009 |författare=Kjedemar, Dick |hämtdatum=21 september 2009}}</ref> Många svenskar anser att fikan är en viktig del i det sociala umgänget.<ref>{{tidningsref |url=http://www.nwt.se/saffle/article559796.ece |titel=De fikar sig genom Sverige |författare=Nordhström, Nathalie |datum=23 juli 2009 |tidning=Säffle-tidningen |hämtdatum=21 september 2009 |arkivurl=https://archive.is/20120524215634/http://www.nwt.se/saffle/article559796.ece |arkivdatum=24 maj 2012 }}</ref>

== Drycker ==
{{Se även|Alkoholdrycker i Sverige}}
[[Fil:A small cup of coffee.JPG|miniatyr|En kopp svart [[kaffe]].]]

=== Kaffe ===
Ordet är möjligtvis en gammal förvrängning av det dialektala ''kaffi'' för kaffe, där bokstäverna har kastats om i så kallad ''backslang''.<ref name="bevingat">{{webbref|url=http://www.kaffeinformation.se/templates/FullPage.aspx?id=832 |titel=Bevingat - kaffeinformation |utgivare=Kaffeinformation |hämtdatum=21 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100809111134/http://www.kaffeinformation.se/templates/FullPage.aspx?id=832 |arkivdatum=9 augusti 2010}}</ref>

[[Kaffe]]t kom till [[Sverige]] mellan 1674<ref name="kaffe">{{webbref |url=http://www.linnaeus.uu.se/online/lakemedel/kaffete.html |titel=Kaffe - rävgift eller undermedicin? |verk=Linné on line |utgivare=Uppsala universitet |hämtdatum=21 september 2009}} där källorna {{tidningsref |tidning=Kemisk tidskrift |rubrik=Kaffe - en älskad och fruktad brygd |författare= Fredholm, B |år=1994}}, {{tidningsref |författare=Olsson, E |år=1994 |rubrik=Kaffe - högst två koppar om dagen. |tidning=Hälsa}} och {{tidningsref |författare=Tunón, H |år=1993 |rubrik=Utan kaffe stannar Sverige |tidning=Naturvetaren}} anges.</ref> och 1685,<ref name="kaffeinformation">{{webbref|url=http://www.kaffeinformation.se/templates/FullPage.aspx?id=950 |titel=Historia |utgivare=Kaffeinformation.se |hämtdatum=21 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100818093655/http://www.kaffeinformation.se/templates/FullPage.aspx?id=950 |arkivdatum=18 augusti 2010 }}</ref> då det på Göteborgstullens papper står att någon tog in ett halvt kilo kaffe. Två år senare var kaffe en medicin i [[apotek]]ens utbud,<ref name="NCA">{{webbref |url=http://www.nca.se/kaffet+n%E5r+sverige__.html |titel=Kaffet når Sverige |språk=svenska |utgivare=NCA Facility Services |hämtdatum=21 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150323054815/https:/// |arkivdatum=23 mars 2015 }}</ref> varefter populariteten successivt steg. 1728 fanns det åtminstone ett femtontal kaffeserverande caféer i [[Stockholm]].<ref name="NCA"/> Det var dock inte helt uppskattat av myndigheterna. Det fanns tidigt regleringar på kaffehusens öppettider, och under tre perioder var kaffet förbjudet i Sverige.<ref name="NCA"/> Under andra världskriget kunde man inte få tag på kaffe, innan [[Sverige]] lyckades få fram ett specialtillstånd för att införa vissa speciella varor till landet. Den första varan som importerades var kaffe.<ref name="gd">{{tidningsref|url=http://www.kaffeinformation.se/templates/FullPage.aspx?id=950 |titel=Näsa för bönor - smak för kaffe |tidning=Gefle Dagblad |datum=13 juli 2008 |hämtdatum=21 september 2009 |författare=Wallenius, Roger |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100818093655/http://www.kaffeinformation.se/templates/FullPage.aspx?id=950 |arkivdatum=18 augusti 2010 }}</ref>

Vuxna personer i Sverige dricker i genomsnitt 1&nbsp;200 koppar [[kaffe]] per år eller 11&nbsp;kg, det är cirka fyra koppar per dag. På så sätt har Sverige en av de största kaffeförbrukningarna i jämförelse med invånarantalet som överträffas bara av [[Finland]] med 12,8&nbsp;kg per år.<ref name="kaffe" /><ref name="coffee1">coffeeresearch.org: Statistik för kaffeförbrukningen per invånarantalet efter land (1985-1988) {{webbref |url=http://www.coffeeresearch.org/market/consumption.htm |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2008-06-12 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080607215300/http://www.coffeeresearch.org/market/consumption.htm |arkivdatum=2008-06-07 }}</ref> En eller flera ''[[fika]]pauser'' tillhör de flesta svenskars dagsvanor. En eller flera koppar kaffe ingår vanligtvis som efterrätt vid en måltid på en restaurang. Vid mitten av 1800-talet blev det aktuellt att servera små kakor till [[kafferep]]en. Snart uppkom ett slags tävling mellan värdinnor att bjuda på många bakverk. En oskriven etikett föreskrev åtminstone [[sju sorters kakor]].<ref>{{bokref |url=http://epubl.luth.se/1404-5508/2001/156/index.html |efternamn=Hedberg |förnamn=Martin |datum=30 augusti 2001 |titel=Efterfrågan på kaffe i Sverige 1962 - 1995 |hämtdatum=21 september 2009 |arkivdatum=18 mars 2005 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20050318211533/http://epubl.luth.se/1404-5508/2001/156/index.html }}</ref>

På många [[kafé]]er så finns begreppet [[påtår]], som innebär att man får påfyllning av kaffet. Begreppet har funnits med säkerhet sedan 1843 och kommer från ordet kaffetår, där tår betyder en skvätt av någon vätska.<ref name="bevingat"/>

Bland kända svenska kaffemärken i Sverige återfinns [[Gevalia]], [[Zoégas]], [[Löfbergs]] och [[Classic kaffe]]. Kaffet importeras huvudsakligen, med 2 miljoner ton, från [[Brasilien]], följt av [[Vietnam]] med ungefär 1 miljon ton.<ref name="gd" />

===Öl===
{{Se även|Svenskt öl}}
Olika typer av [[öl]] dricks ofta som måltidsdryck i Sverige och vanligast är, som i många andra länder, öl av typen ljus [[lageröl]].<ref>{{webbref |url=http://www.beermaster.se/olsortsartiklar/ljus-och-mork-lager.html |titel=Ljus och mörk lager |verk=Ölguide |utgivare=Beermaster |språk=svenska |hämtdatum=21 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090826225554/http://www.beermaster.se/olsortsartiklar/ljus-och-mork-lager.html |arkivdatum=26 augusti 2009 }}</ref> Ölets alkoholhalt kan variera, det säljs i huvudsak [[lättöl]], [[folköl]] och [[starköl]].<ref>{{webbref |url=http://www.menyse.com/3.13226/varufakta/om-ol |titel=Om öl |verk=Vara, Ingrediens |utgivare=Menyse.com |hämtdatum=21 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090825072557/http://www.menyse.com/3.13226/varufakta/om-ol |arkivdatum=25 augusti 2009 }}</ref> Vanliga märken är [[Pripps]], framförallt [[Pripps Blå]]<ref>{{webbref |url=http://www.spritovin.eu/pi/Pripps_Bl%C3%A5_5_2_alc_31695_.aspx |titel=Pripps Blå 5,2 % alc |utgivare=Sprit och vin |språk=svenska |hämtdatum=21 september 2009 |arkivurl=https://archive.is/20090327063514/http://www.spritovin.eu/pi/Pripps_Bl%C3%A5_5_2_alc_31695_.aspx |arkivdatum=27 mars 2009 }}</ref>, [[Norrlands Guld]]<ref>{{tidningsref |url=https://news.cision.com/se/spendrups-bryggeri/r/ett-alskat-storol-har-fatt-en-polare---norrlands-guld-ljus,c441763 |titel=Ett älskat storöl har fått en polare |tidning=Spendrups Bryggeri AB |datum=18 augusti 2009 |hämtdatum=21 september 2009 |författare=Ekman, Caroline; Liedholm, Mats }}</ref>, [[Spendrups]]<ref>{{tidningsref |url=http://www.dt.se/nyheter/dalarna/article465099.ece |titel=Spendrups går om Carlsberg som bryggerietta |tidning=[[Dalarnas Tidningar]] |datum=25 augusti 2009 |hämtdatum=21 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091101160310/http://www.dt.se/nyheter/dalarna/article465099.ece |arkivdatum=1 november 2009 }}</ref> och [[Falcon]]. [[Mjöd]] utgjorde historiskt en dyrare festdryck under [[vikingatiden|vikinga-]]<ref>{{webbref |url=http://www.mjodhamnen.se/vikingarna.html |titel=En Plats för Mjöd från När och Fjärran |hämtdatum=21 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100524085353/http://www.mjodhamnen.se/vikingarna.html |arkivdatum=24 maj 2010 }}</ref> och [[Medeltiden|medeltid]], medan ölen dracks oftare av allmogen.<ref name="öl">{{webbref |url=http://www.dricka.se/guide-beer-2.asp |titel=Ölguiden - bakgrund och historik |utgivare=Dricka.se |hämtdatum=21 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090227054212/http://www.dricka.se/guide-beer-2.asp |arkivdatum=27 februari 2009 }}</ref> Eftersom vattnet ofta var förorenat<ref>{{webbref |url=http://www.vattenportalen.se/fov_sve_djup_politik_va.htm |titel=Friskare vatten och renare avlopp |utgivare=Vattenportalen |datum=28 april 2005 |hämtdatum=21 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090610001535/http://www.vattenportalen.se/fov_sve_djup_politik_va.htm |arkivdatum=10 juni 2009 }}</ref> drack man under medeltiden hellre olika sorters alkoholhaltiga drycker, och eftersom man inte kunde odla [[vin]] i dessa nordliga trakter var ölen den viktigaste drycken, vid sidan av vattnet.<ref name="öl"/>
[[Fil:Absolut vodka.jpg|miniatyr|[[Absolut Vodka]] är ett svenskt [[vodka]]märke.]]

=== Svensk snaps och punsch ===
Svensk [[snaps]] dricks till maten vid flera av de typiska festmatborden. [[Absolut Vodka]], Renat Brännvin såväl som andra spritmärken är starkspritdrycker, tillverkat av potatis eller vete, som säljs okryddat, vanligen med en alkoholhalt runt 40%. I Sverige tillverkas och säljs även en lång rad med kryddade snapssorter, med smaker av exempelvis [[anis]], [[johannesört]], [[pomerans]], [[koriander]], [[fläder]], [[dill]] eller ''bäsk'' som kryddas av [[malört]]. Snapsen avnjuts typiskt iskall, men om man vill att kryddsmaken bäst ska komma till sin rätt, kan den även drickas rumstempererad. [[Punsch]]en, som är en mycket svensk företeelse, kan drickas varm eller kall. Den dricks av tradition gärna till ärtsoppa. Drycken blev i mitten av 1800-talet borgerlighetens och framför allt studenternas favoritdryck. Vid samma tid började studentnationerna i Lund och Uppsala visa sitt intresse för bondekultur, varför punschen kombinerades med ärtsoppa. Från studentkretsarna har därefter seden spritt sig att dricka punsch – gärna värmd – tillsammans med den bondska ärtsoppan.<ref name="b"/>

=== Andra alkoholfria drycker ===
Vid sidan av mjölk, läskedrycker och juice, uppkom med start från mitten av 1800-talet en rad nya [[alkoholfri]]a drycker i samband med den [[Nykterhetsrörelsen i Sverige|svenska nykterhetsrörelsen]]. Som alternativ för [[mousserande vin]] utvecklades [[Pommac]] och [[Champis]] under början av 1900-talet. Två läskedrycker som båda av de flesta svenskarna sällan köps, men likväl är väldigt omtyckta.<ref name="Spendrups"/> På grund av att de sällan köps, tänkte [[Carlsberg]] lägga ner Pommac under 2004, men folkprotesterna var så omfattande att man beslöt att återuppta tillverkningen igen.<ref name="Spendrups">{{webbref|url=http://www.spendrups.se/upload/Dokument/Press%20&%20Nyheter/Pressmeddelanden/prm_champis_en_klassiker.pdf |titel=Champis, en äkta svensk klassiker som står trygg |hämtdatum=26 september 2009 |utgivare=Spendrups }}{{död länk|datum=2017-05 |bot=InternetArchiveBot }}</ref><ref>{{tidningsref |url=http://www.expressen.se/mat-och-dryck/dryck/folkets-torst-och-rost-raddar-pommac/ |tidning=Expressen |rubrik=Folkets törst och röst räddar Pommac |författare=TT |datum=12 november 2004 |hämtdatum=26 september 2009 |arkivurl=https://archive.is/20120524215635/http://www.expressen.se/mat-och-dryck/dryck/folkets-torst-och-rost-raddar-pommac/ |arkivdatum=24 maj 2012 }}</ref> [[Svagdricka]], som båda först skapades som alkoholfria alternativ till [[öl]], uppkom ungefär vid samma tid.<ref name="Spendrups"/> En alkoholfri svensk dryck som konsumeras i stora mängder, främst vid högtider, är [[Julmust]] (vid Påsk kallad Påskmust, eller allmänt bara benämnt som Must) och togs fram i början på 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till öl.

== Festmat ==
[[Fil:00 Smörgåstårta.jpg|mini|höger|En [[smörgåstårta]] med grönsaker.]]
Typiskt svenska maträtter äts traditionellt vid vissa högtider och andra festtillfällen.

=== Smörgåsbord ===
{{Huvudartikel|Smörgåsbord}}
Smörgåsbord är en traditionell svensk buffé som utvecklats ur borgerskapets [[brännvinsbord]], som var populärt från 1500-talet tills smörgåsbordet slog igenom på 1800-talets mitt. Brännvinsbordet intogs i burgnare samhällsklasser, inte hos bondeallmogen. Smörgåsbord består av varma och kalla rätter som dukas upp och matgästerna går själva runt och förser sig med de rätter de önskar. Bröd och smör finns alltid med liksom olika [[inlagd sill|sillinläggningar]]. Ofta förekommer [[omelett]]er, [[gratäng]]er, [[korv]]ar, [[köttbullar]], [[aladåb]]er och [[pudding]]ar bland varmrätterna. [[Kallskuret]] kött, rökt [[Lax (mat)|lax]], [[Ålartade fiskar|ål]] och makrill samt patéer förekommer ofta. Till smörgåsbordet dricks i regel öl och snaps.<ref>{{cite encyclopedia |encyclopedia=Nationalencyklopedin |title=Smörgåsbord |accessdate=19 september 2009 |language=svenska |year=1995 |publisher=Bokförlaget Bra böcker AB |volume=SMY-SMYREM |location=Höganäs |isbn=91-7024-620-3|pages=13}}</ref>

===Högtidsmat===
==== Jul ====
{{Huvudartikel|Julbord}} {{se även|Julgodis}}
På ett typiskt svenskt [[julbord]] dominerar rätter baserade på fläskkött,<ref>{{tidningsref |url=https://www.mynewsdesk.com/se/lrf_i_vaestra_sverige/pressreleases/debatt-dioxiner-paa-julbordet-259357 |titel=Dioxiner på julbordet |tidning=Lantbrukarnas Riksförbund |författare=Adolfson, Katarina |datum=8 december 2008 |hämtdatum=27 september 2009 }}</ref> såsom [[julskinka]], [[julkorv]] (ibland i form av [[grynkorv]]), [[Sylta (mat)|sylta]], [[köttbullar]], stekt [[prinskorv]] och [[dopp i grytan]] (man doppar [[vörtbröd]]sskivor i spad, som tagits till vara vid kokningen av alla de rätter som ingår i julbordet).<ref name="spotsweden">{{webbref |url=http://www.spotsweden.com/hogtider5.htm |titel=Svensk jul |verk=Svenska Högtider och Traditioner |hämtdatum=27 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101218073152/http://www.spotsweden.com/hogtider5.htm |arkivdatum=18 december 2010 }}</ref> I framför allt Västsverige äts också [[bruna bönor]] på julbordet.<ref>{{webbref |url=http://www.alltommat.se/jul/lisa-lemkes-julfavoriter-pa-vastkusten-1.13763/ |titel=Julfavoriter på Västkusten |utgivare=Allt om mat |hämtdatum=27 september 2009 |datum=5 december 2008 |författare=Lemke, Lisa |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090102094804/http://www.alltommat.se/jul/lisa-lemkes-julfavoriter-pa-vastkusten-1.13763 |arkivdatum=2 januari 2009 }}</ref> Därtill är olika [[fisk]]rätter vanliga, inte minst [[inlagd sill]] men också [[strömming]], [[Ålartade fiskar|ål]], [[Lax (mat)|lax]] samt [[lutfisk]], till vilken vit sås inte är ovanlig.<ref>{{webbref |url=http://www.flavourrider.com/julmat.php |titel=Klassisk julmat |utgivare=flavourrider |hämtdatum=27 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20081120230541/http://www.flavourrider.com/julmat.php |arkivdatum=20 november 2008 }}</ref> I östra Sverige, främst i [[Roslagen]] äter man ofta [[gädda]] i stället för lutfisk, s.k. ''julgädda''.<ref>{{tidningsref|url=https://frotunahbf.thohagstrom.com/doc/program04_2.doc |titel=Julbordets överflöd |tidning=FRÖTUNA HEMBYGDSFÖRENING S:T OLOFS GILLE |författare=Jansson, Inger |datum=hösten 2004 |hämtdatum=27 september 2009 }}{{död länk|datum=2017-04 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Diverse efterrätter serveras även på ett julbord, där [[Ris à la Malta]]<ref>{{webbref |url=http://recept.nu/1.9058/leif_mannerstrom_crister_svantesson/efterratter_godis/ris_couscous_andra_gryn/ris_a_la_malta |titel=Ris à la Malta (kock Leif Mannerström Crister Svantesson) |författare=Mannerström, Leif; Svantesson, Crister |hämtdatum=27 september 2009}}</ref> eller risgrynsgröt hör till de vanligare.<ref>{{tidningsref |url=http://www.aftonbladet.se/jul2008/article3988652.ab |titel=Ute med julbord |tidning=Aftonbladet |författare=TT |datum=13 december 2008 |hämtdatum=27 september 2009}}</ref> Efter julbordet brukar det serveras [[nötter]], [[dadlar]], [[fikon]] och [[konfekt]].<ref>{{webbref |url=http://www.alltommat.se/jul/sa-valjer-du-ratt-pa-julbordet-1.13778 |titel=Så väljer du rätt på julbordet |utgivare=Allt om mat |författare=Bäsén, Anna |hämtdatum=27 september 2009 |datum=7 december 2008 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091031110200/http://www.alltommat.se/jul/sa-valjer-du-ratt-pa-julbordet-1.13778 |arkivdatum=31 oktober 2009 }}</ref> En annan speciell tradition är att äta [[Harar (släkte)|hare]] (''julhare'')på juldagen.<ref>{{webbref |url=http://www.alltommat.se/jul/1.14704 |titel=Champagne till skinkan |utgivare=Allt om mat |hämtdatum=27 september 2009 |datum=23 december 2008 |författare=Olovsson, Ida |arkivurl=https://web.archive.org/web/20081224110515/http://www.alltommat.se/jul/1.14704 |arkivdatum=24 december 2008 }}</ref> Till julmaten dricks vanligen ett speciellt mörkt öl, [[julöl]] och [[snaps]]. Som alkoholfritt alternativ dricks [[julmust]].<ref name="Spendrups"/> En annan typisk svensk dryck vid jul är [[glögg]],<ref>{{webbref |url=http://www.svenskajulbordsguider.com/2007/10/01/pepparkakor-och-glogg/ |utgivare=Svenska julbordsguider |titel=Pepparkakor och glögg |hämtdatum=27 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20081023023902/http://www.svenskajulbordsguider.com/2007/10/01/pepparkakor-och-glogg/ |arkivdatum=23 oktober 2008 }}</ref> ett kryddat vin som dricks varmt.<ref>{{webbref |titel=Glögg |url=http://www.ling.su.se/staff/evali/glogg.htm |datum=26 maj 1999 |språk=engelska |utgivare=Institutionen för lingvistik |hämtdatum=27 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091122064249/http://www.ling.su.se/staff/evali/glogg.htm |arkivdatum=22 november 2009 }}</ref>

Efter julbordet bjuds ofta olika sorter av [[julgodis]] ut, bland andra [[knäck]], [[polkagris]]ar, [[ischoklad]] och [[marsipan]] samt olika slags [[pralin]]er och [[chokladtryffel|tryfflar]].<ref name="godis">{{webbref |url=http://www.jul-i-sverige.se/mat/julgodis.php |titel=Julgodis - Knäck är en julklassiker |utgivare=Jul i Sverige |hämtdatum=27 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091031114013/http://www.jul-i-sverige.se/mat/julgodis.php |arkivdatum=31 oktober 2009 }}</ref> [[Pepparkaka|Pepparkakor]], ofta även i form av [[pepparkakshus]], anses av många höra julen till, likaså [[lussebulle|lussebullar]].<ref name="godis"/>

==== Påsk ====
{{Huvudartikel|Påskmat}}
[[Påskmat]]en varierar i olika regioner och [[landskap i Sverige]] men centralt är [[påskägg]]en. [[Lamm- och fårkött|Lamm]], [[Lax (mat)|lax]], och fiskrätter är också viktiga, och motsvarande julskinka förekommer påskskinka, och påskmusten ersätter julmusten. Rätter från det klassiska [[smörgåsbord]]et ([[sill]], [[knäckebröd]], [[ost]] och [[brännvin]]) brukar också ingå. Till skillnad från [[julmat]]en är maten under påsk "lättare", men kompletteras ofta med godsaker av [[marsipan]] utöver traditionen med godisfyllda [[påskägg]].<ref>{{tidningsref |url=http://www.dn.se/mat-dryck/reportage/paskbord-1.827905 |titel=Påskmat för alla smaker |rubrik=Påskmat för alla smaker |datum=23 mars 2009 |tidning=Dagens Nyheter |hämtdatum=27 september 2009}}</ref> [[Ägg (livsmedel)|Ägg]] äts mycket under påsken, vilket har att göra med att vildfåglarna lägger ägg i samband med [[Påskfastan|fasta]]n.<ref name="ica">{{webbref |url=http://www.ica.se/FrontServlet?s=mat_recept&state=mat_recept_dynamic&viewid=860805 |titel=Påskmat |utgivare=ICA |hämtdatum=27 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090410143007/http://www.ica.se/FrontServlet?s=mat_recept&state=mat_recept_dynamic&viewid=860805 |arkivdatum=10 april 2009 }}</ref> [[Långfredagen]] har traditionellt sett varit en sorgens dag, vilket har inneburit att både mathållning och nöjen under dagen brukar ha hållits på en återhållsam nivå. Fram till 1973 var det förbjudet att bland annat gå på [[Biograf|bio]] på långfredagen.<ref name="ica"/><ref>{{tidningsref |url=http://www.nt.se/img/2008/9/26/4259657.pdf |titel=Långfredagen - dagen då allt var tråkigt |tidning=[[Norrköpings Tidningar]] |datum=22 mars 2008 |hämtdatum=27 september 2009 |författare=Södergren, Lasse |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161013134646/http://www.nt.se/img/2008/9/26/4259657.pdf |arkivdatum=13 oktober 2016 }}</ref>

==== Midsommar ==== 
{{Se även|Midsommar#Mat}}
[[Midsommar]] är en av de största svenska högtiderna, och det är då vanligt att äta inlagd [[sill]] med [[färskpotatis]] och [[gräddfil]] och gräslök, samt [[jordgubbar]] till efterrätt. Midsommar förknippas också i hög grad med just färskpotatisen, som gärna serveras med [[dill]]. Utöver detta serveras ofta någon form av grillat [[kött]] och man äter även Janssons frestelse, köttbullar och prinskorv.<ref>{{tidningsref |url=http://www.dn.se/mat-dryck/reportage/godaste-midsommarmaten/ |rubrik=Godaste midsommarmaten |tidning=Dagens Nyheter |författare=DN |datum=1 juni 2009 |hämtdatum=27 september 2009}}</ref><ref>{{tidningsref |url=http://www.dn.se/mat-dryck/reportage/midsommarrecept-1.881396 |rubrik=Bjud på buffé i midsommar |tidning=[[Aftonbladet]] |datum=13 juni 2008 |hämtdatum=27 september 2009}}</ref>

Många tar sig ett antal nubbar till maten, en [[snaps]] på 2–4 cl.<ref>{{webbref |url=http://www.vastsverige.com/templates/article____8658.aspx |titel=Midsommar - Sill och nubbe |utgivare=Västsverige |verk=Midsommar i Västsverige |hämtdatum=27 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080808114150/http://www.vastsverige.com/templates/article____8658.aspx |arkivdatum=8 augusti 2008 }}</ref> Det dricks också mycket öl under midsommar, och alkoholkonsumtionen är under helgen hög.<ref>{{webbref|url=http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?PublicationId=2346 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110629152632/http://www.nordiskamuseet.se/publication.asp?publicationid=2346 |arkivdatum=29 juni 2011 |titel=Midsommar |hämtdatum=27 september 2009 |utgivare=Nordiska museet }}</ref>

==== Kräftskiva ====
{{Huvudartikel|Kräftskiva}}
På en [[kräftskiva]] utgörs huvudrätten av hela [[kräftor]] kokade i en [[Lag (matlagning)|lag]] bestående av saltat [[vatten]], [[öl]], rikligt med [[dill]]kronor och andra kryddor. Vanliga kompletterande matvaror vid kräftskivan är [[bröd]], kryddad [[ost]] och [[räkor]], samt traditionella [[smörgåsbord]]srätter. Vanliga drycker är [[brännvin]], öl och [[sockerdricka]].

==== Mårtensgås ====
{{Huvudartikel|Mårtensgås}}
[[Mårtensgås]] är en [[svensk kultur|svensk tradition]] som firas den 11 november till minne av helgonet [[Martin av Tours]]. Tidigare firades högtiden i hela [[Sverige]] men numer firas den mest i [[Skåne]]. Högtiden firas även i bland annat [[Tyskland]] och [[Polen]]. På Mårtensgås äter man [[gås]], med [[svartsoppa]] som förrätt. Till efterrätt bjuds ofta [[skånsk äppelkaka]]. De maträtter som äts på Mårtensgås infördes av krögaren på [[Piperska muren]] 1850. Innan dess serverade man [[lutfisk]] till förrätt och [[risgrynsgröt]] till efterrätt.<ref>{{webbref|url=http://www.geocities.com/shibanu2002/marten.html |titel=Mårtengås |hämtdatum=19 september 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060505020211/http://www.geocities.com/shibanu2002/marten.html |arkivdatum= 5 maj 2006 }}</ref>

== Urval av svenska maträtter ==
{{kolumner}}
*[[Blodpudding]] - Blodbaserad maträtt vanligen serverad med [[lingonsylt]]
*[[Bruna bönor]] med fläsk
*[[Brännesnuda]] - En slags soppa där [[fläsk]]lägg kokas med olika grönsaker
* [[Dillkött]]
*[[Falukorv]]
*[[Fattiga riddare]] - [[Formbröd]] som steks i [[pannkaka|pannkakssmet]]
*[[Gravad lax]] - [[Lax (mat)|Lax]] som läggs i en lösning av [[socker]] och [[salt]]
*[[Inlagd sill]] - [[Sill]] som lagts in i en [[ättika|ättiks-]] och [[socker]]lag som smaksätts med olika kryddor
*[[Inlagd strömming]]
*[[Isterband]] - En lättrökt syrad grovkornig [[korv]]
*[[Janssons frestelse]] - En [[potatis]]gratäng med [[Ansjovis (fiskkonserv)|ansjovis]]
*[[Julbord]] - Ett slags [[smörgåsbord]]
*[[Julskinka]] - [[Rimning|Rimmad]] [[skinka]] som [[griljera]]s med [[senap]]
*[[Kalops]] - Rätt på [[nötkött]] och lök som kryddas.
*[[Knäckebröd]] - Hårt bröd gjort på [[råg]]
*[[Korv stroganoff]] - En korvrätt som är inspirerad av [[biff stroganoff]]
*[[Kroppkaka]] - Potatisbaserade bollar med inbakat fläsk som ofta serveras med skirat smör och lingonsylt
*[[kräftskiva|Kräftor]] - Skaldjur som serveras på en kräftskiva
*[[Kräm]] - Frukt som kokas med socker tills de är mjuka och får en lös konsistens.
*[[Kålpudding]] - [[Kål]] och [[köttfärs]] som tillagas i ugnen
*[[Köttbullar]]
*[[Köttsoppa]] - Soppa gjord på kött och rotfrukter som ibland drygas ut med [[klimp (maträtt)|klimp]]
*[[Lapskojs]] - Rätt med saltat nötkött, [[potatismos]] och kryddor.
*[[Lingonsylt]]
*[[Lutfisk]] - [[Torrfisk]] som lagts i [[lut]]
*[[Messmör]]
*[[Ostkaka]] - [[Mjölk]] som ystas med [[ostlöpe]] till en kaka som tillagas i ugnen
*[[Palt]] - Potatis- och mjölbaserad deg fylld med fläsk som kokas i vatten
*[[Pannkakor]]/[[Plättar]] - Ägg, vetemjöl och mjölk som steks i en smörsmord [[pannkakslagg]]
*[[Pyttipanna]] - Tärningar av potatis, lök och kött samt valfria livsmedel som ugnsbakas eller steks i stekpanna. Brukar serveras med stekt ägg och inlagda [[rödbeta|rödbetor]]
*[[Raggmunk]] - Pannkakssmet som blandas med riven [[potatis]] och steks sedan på samma sätt som pannkakor
*[[Rotmos]]
*[[Sill]] - [[Sillfiskar|Sillfisk]] som används på många sätt
*[[Smörgåsbord]] - Svensk [[buffé]]
*[[Smörgåstårta]] - Smörgåsar i flera lager med många olika pålägg som liknar en [[tårta]]
*[[Strömming]] - Se [[sill]]. Samma art som sill fast fångad i [[Östersjön]] till skillnad från sill som fångas väster om Sverige.
*[[Surströmming]] - [[Fermentering|Fermenterad]] strömming
*[[Svartsoppa]] - Soppa som huvudsakligen består av [[buljong]] och [[blod]] som serveras vid [[Mårtengås]]
*[[Tjälknöl]] - Djupfryst kött (ofta [[älg]]kött) som ugnsbakas länge på 75 grader tills den når innertemperaturen 68 grader
*[[Västerbottensost]] - Svensk [[grynpipig]] [[ost]]
*[[Ärtsoppa]] - Soppa som görs på [[gula ärtor]] och spad från fläsk
*[[Äppelkaka]] - En vanlig efterrätt med [[äpple]] och [[paj]]deg som ofta serveras med vaniljsås
{{kolumner-slut}}

==Se även==
* [[Dryckeskultur i Sverige]]
* [[Vegetarianism i Sverige]]

==Referenser==
<references/>

== Vidare läsning ==
* Blomqvist, Hans (1980). ''Mat och dryck i Sverige: litteraturöversikt.'' Stockholm: LT i samarbete med Institutet för folklivsforskning.
* Hofberg, Caroline (2006). ''Mat på svenska''. Stockholm: Prisma. {{ISBN|978-91-518-4552-4}}
* Jakobsson, Oskar (1963). ''Svenska Landskapsrätter.'' Stockholm: Svenska Turistföreningen.
* Konovalenko (2002). ''Kokbok : gammal hederlig svensk mat : fast ny.'' Höganäs: Bra Böcker.
* [[Tore Wretman|Wretman, Tore]] (1954). ''Några special- och nationalrätter.'' Stockholm: Lärlingsrådet för hotell och restauranger.
* [[Tore Wretman|Wretman, Tore]] (1967/2008). ''Svensk Husmanskost. En samling gamla svenska recept anpassade till vår tids matlagningsmetoder.'' Stockholm: Forum. {{ISBN|978-91-371-3170-2}}
* [[Tore Wretman|Wretman, Tore]] (1987). ''Mat & Minnen.'' Höganäs: Bra Böcker.

==Externa länkar==
* {{Commonscat|Cuisine of Sweden}}

{{Svenskarecept}}
{{Svensk kultur}}
{{Olika regioners kök i Europa}}

[[Kategori:Mat och dryck i Sverige| ]]
[[Kategori:Olika regioners kök i Europa]]